Demokrati - Sektionskonferens för ST:s avdelning inom universitets- och högskoleområdet

Inledning

För sektionen på Stockholms universitet deltog Björn Johansson, Christina Edelbring och Erica Grahn som delegater. Dessutom deltog Alejandra Pizzaro Carrasco i egenskap av vice ordförande i avdelningsstyrelsen, Camilla Gamrell som ledamot i avdelningens valberedning och Daniel Emanuelsson-Paulsson som revisorsersättare för avdelningen.

EvaLena Moser från avdelningsstyrelsen inledde med några kommentarer om att det behövs mer kompetensutveckling och karriärvägar för speciellt TA-personal på universitet och högskolor. Utbudet är dåligt och avancemangsmöjligheterna få. Det behövs också fler lärare eller mer undervisningstid för dessa då det är svårt för lärare att hinna med sitt jobb.

Nya LAS och den statliga sektorn

Åsa Erba Stenhammar, förhandlingschef på Fackförbundet ST, och Katarina Skarin Ebenstrand, central ombudsman, berättade om nya LAS och konsekvenserna för anställda i den statliga sektorn. I korthet kan man säga att med nya LAS fick den privata delen av arbetsmarknaden fördelar som vi i statlig sektor redan har. Därmed riskerar statligt anställda att få betala med nackdelarna, t.ex. fler undantag från turordningen vid arbetsbrist, i nya LAS utan att få något i gengäld.
När detta skrivs finns ett nytt avtal om LAS på plats och det går att läsa mer om här. 

Demokrati på arbetsplatsen 

Mats Wingborg, journalist, författare och utredare höll en intressant föreläsning om demokrati. Han började i det stora, demokratiutvecklingen i världen. Eller, tyvärr hur auktoritära stater i dessa tider av pandemi och krig har passat på att försvaga demokratin och i vissa fall helt avvecklat den.
”Det räcker inte att majoriteten ska få som den vill för att det ska vara demokrati, det viktiga är att majoriteten ska vara delaktiga i besluten”/…/”och har man en idé om förankring från folket mellan valen är den fackliga organisationen det viktigaste verktyget” (Mats Wingborg från föreläsningen).

Facklig styrka/organisationsgrad

Organisationsgraden i Sverige har sjunkit men ligger ändå högt internationellt. 69 % är fackligt anslutna i Sverige. Av dessa är fler akademiker och tjänstemän än arbetare, vilket är unikt i världen. På kontinenten har den fackliga organisationsgraden sjunkit och med det även tecknandet av kollektivavtal. När tecknandet av kollektivavtal sjunker finns risken att det som varit i kollektivavtalen i stället regleras i lag. Facket förlorar då inflytande och även om det kan verka positivt med lagreglering så ger ex. lag om minimilöner lägre löner för arbetstagarna än om de förhandlas mellan fack och arbetsgivare.

Facklig särart/dubbla roll

Facket både opinionsbildar och sluter avtal. Det sistnämnda får som konsekvens att facken är med och reglerar samhället.

Partsarbete

Förtrolighet – motsättning. Så kan man beskriva spänningsfältet som finns i partsarbetet. Det är viktigt med förtrolighet mellan arbetsgivare och fack. Samtidigt finns en naturlig motsättning. Det här spänningsfältet är inte alltid självklart för medlemmarna. Att vid konflikt inte vara helt transparent i början för att inte störa processen, krockar med rätten till information. Var i det här spänningsfältet facket ska placera sig i varje givet läge är alltid en bedömningsfråga.

Lokal facklig styrka

Det lokala fackliga arbetet är viktig. Viktiga frågor efter pandemin är exempelvis dessa:

• Hur ska arbetsplatsen vara organiserad?
• Hur ska facket vara organiserat?

Det är inte osannolikt att de här frågorna kommer att bli både svåra och viktiga för fackföreningsrörelsen de närmaste åren.

Facklig organisering – förtroendevaldas roll på arbetsplatsen

Morgan Finnsiö från Expo berättade om ytterhögerns strategi och metod för att verka för ett rasistiskt och nationalkonservativt samhälle. På Expo inriktar man sig på att analysera, informera och motverka den organiserade rasismen. 

Ytterhögerns berättelse går ut på att eliten (politiker, journalister, akademiker, kultursektorn) är korrupt, att främlingarna (invandrare, HBTQ-personer etc) ska bort och att nationen är det som utgörs av det så kallade vita ”äkta” folket, medborgarna. Deras metod och metapolitik är att ’politisk makt föregås av kulturell makt’. Mot denna berättelse står bl.a. fackföreningarna och utgör därmed ett hot. 

Fackföreningar inom universitet och högskolor är dubbelt drabbade; både fackförbund och högre lärosäten är nämligen måltavlor för ytterhögern. Inför valet 2022 kommer vi säkert se mer av politiska påverkanskampanjer, mer av normaliseringen av ytterhögerns narrativ och försök att omvandla tjänstemän till aktivister eller ”soldater” i ett påhittat kulturkrig. Är lärosätena rustade för att bemöta detta om vi utsätts och hur kan det yttra sig på våra arbetsplatser?

STs medlemsundersökning

Niklas Strömstedt och Anna Lindman presenterade STs senaste medlemsundersökning. Det var inte så mycket lön och avtal i den här undersökningen – fokus var på hur förbundet fungerar och att servicen till medlemmarna fungerar.

Ett axplock från undersökningen:

• Viktiga frågor
  • Löneutveckling i statlig sektor 77 % (ny)
  • Goda villkor i anställningen (arbetstider, semestervillkort, pensionsvillkor etc) 77 % (-2)
• Vilka arbetsmiljöfrågor är viktigast
  • Stor arbetsmängd/belastning 49 % (-1)
  • Ständiga förändringar 31 % (+9)
• Möten i framtiden
  • Fysiska möten 13 %
  • Digitala möten 34 %
  • Både fysiska och digitala 45 %
• Löneutveckling
  • Nöjda 37 % (-2)
  • Missnöjda 40 % (+4)
• Vad är viktigast?
  • Stå upp mot arbetsgivaren 95 % (Ny)
• Fler fysiska möten, men erbjud alltid hybridmöten som alternativ

Områden som ST bör prioritera framåt: Löneförhandlingsområdet, STs opinionsarbete, inflytande på arbetsplatsen.

Socialt och erfarenhetsutbyte

Utöver konferensens program är det både trevligt och givande att träffa andra fackligt aktiva på universitet och högskolor från hela landet. Det finns alltid erfarenheter och lärdomar att dela med varandra.