Arbetsmiljöarbete inför och efter återgången

Bedöm arbetsmiljörisker inför återgången

Arbetet med riskbedömning innebär att identifiera de arbetsmiljörisker som kan uppstå i och med återgången, att riskerna bedöms och att nödvändiga åtgärder sätts in. Följ upp åtgärderna och förnya riskbedömningen efter behov. Läs mer om riskbedömning som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Du kan ta del av ett webbinarium om riskbedömning inför återgången här.

TCO har tagit fram en checklista för skyddsombud ta stöd av inför återgången. Även Suntarbetsliv och Prevent har tagit fram stöd- och checklistor.

Ta också del av Folkhälsomyndighetens information till arbetsgivare inför återgången och Arbetsmiljöverkets råd.

Frågor om smittspridning behöver tas omhand i dialogen och riskbedömningen inför återgången. På Arbetsmiljöverkets webbplats finns mer information hur ni förebygger smittrisker. Ta särskild hänsyn till riskgrupper. Visa omtanke och respekt för de som upplever oro.

Även andra arbetsmiljöfrågor, så som arbetsbelastning, stress och möjligheten att förena arbete och privatliv, kan behöva uppmärksammas utifrån de nya omständigheterna. Både under och efter coronapandemin finns risk att arbetsbelastningen ökar, exempelvis på grund av fler sjukskrivningar och att arbetssätten förändras.

Tänk på att återgången och förändringar i sig kan utgöra en risk för ohälsa. Det är viktigt att fånga upp och omhänderta eventuell oro.

Efter en så lång kris som coronapandemin inneburit kan det också finnas risk för dold ohälsa som behöver fångas upp vid återgången.

Hur kan nya arbetssätt påverka vår arbetsmiljö?

På många arbetsplatser förs diskussioner om organisation, arbetssätt och arbetsplatsens utformning på både kort och längre sikt. Våga tänka nytt, men ha inte för bråttom. Samverka och ha en tät dialog med arbetsgivaren. Testa er fram och utvärdera längst vägen. Hämta gärna inspiration från Partsrådets webbinarium ”Arbetsmiljön post Corona – ett kreativt förändringsarbete” nedan. Ur ett arbetsmiljöperspektiv är det en fördel att eftersträva samsyn när det gäller målbild och eventuella arbetsmiljörisker som kan följa av en förändring. Det kan underlätta att skapa sig en partsgemensam bild av kunskapsläget. Vad säger forskningen på området? Hur skulle eventuella förändringar kunna påverka vår hälsa och arbetsmiljö, både på grupp- och individnivå?

I förändringsarbetet är det viktigt att försöka balansera verksamhets-, individ- och grupperspektivet. Vad är möjligt och vilka förutsättningar finns utifrån ett verksamhetsperspektiv, exempelvis när det gäller distansarbete? Hur förhåller sig det till vad enskilda medarbetare önskar och behöver? Hur kan vi säkerställa en god arbetsmiljö både för de som har förutsättningar att arbeta hemifrån och de som har mer platsberoende arbetsuppgifter? Hur påverkas vår gemensamma (gruppens) arbetsmiljö, exempelvis vid ett ”hybridarbete”?

Det är viktigt att diskutera och undanröja eventuella arbetsmiljörisker, men kom ihåg att också prata om vilka positiva faktorer ni har möjlighet att förstärka. Förändringsarbete bör vara ett förbättringsarbete.

Exempel på andra frågor som kan behöva ställas: Vilka krav ställer förändringarna på ledarskapet och chefers förutsättningar att leda? Behöver våra lokaler anpassas och utformas med hänsyn till ett mer utvecklat digitalt arbetssätt? Vilken inverkan har förändringarna på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön? Vad ska gälla för såväl närvaro som frånvaro och hur påverkar attityder, förhållningssätt och rutiner vår arbetsmiljö? För stöd och fler exempelfrågor - ta hjälp av Suntarbetslivs dialogstartare.

Eventuella förändringar ska hanteras enligt samma regelverk som vanligt – dvs enligt Medbestämmandelagen (MBL) och Arbetsmiljölagen (AML). Det innebär bland annat att alla verksamhetsförändringar ska riskbedömas ur ett arbetsmiljöperspektiv.

Fler tips på stöd i partsgemensamt förändringsarbete:

• Partsrådets tjänst Organisationsanpassad möjlighetskarta vars syfte är att stärka lokala parters medvetenhet och förståelse för organisationsspecifika förutsättningar kring ett hållbart arbetsliv, samt ta fram analysunderlag för åtgärder kring de mest kritiska utmaningarna. ​
• Partsrådets tjänst Samskapat utvecklingsarbete – ett processtöd för att förbättra samarbetet och ta tillvara samlad kunskap och olika perspektiv. ​
• Partsrådets tjänst Ursäkta röran är en tankeväckande, mobil utställning. I utställningsmiljön får ni del av workshoppar som ger deltagarna perspektiv, möjlighet till reflektion, inspiration och konkreta verktyg för att hantera den förändring som ständigt pågår i arbetslivet – och den förändring ni kanske själva står inför. ​
• Genom Partsrådets tidigare arbetsområde Innovation och utveckling kan ni ta del av stöd i innovations- och utvecklingsarbete, ex. metoder och arbetssätt att använda när man vill "innovera" och utveckla sin verksamhet. 

Arbetsmiljön och arbete hemifrån

Kunskapsläget om hur arbetsmiljön och vår hälsa påverkas av hemarbete är hittills begränsat, men det finns exempelvis en rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskapsom belyser både risker och positiva faktorer med att jobba hemma. Suntarbetsliv har också sammanställt slutsatser av aktuell forskning.

Tre saker att tänka på vid hemarbete:

• Kommunicera – dialogen mellan chef och arbetstagare är extra viktig vid hemarbete.
• Variera – arbetsställning och arbetsinnehåll och pausa för rörelse och återhämtning.
• Systematisera – hitta rutiner och arbetssätt för systematiskt arbetsmiljöarbete.

Läs mer om arbetsmiljön vid hemarbete här:

Stanna upp för lärande

Pandemin har på många sätt utgjort ett stresstest för arbetsmiljöarbetet och vår arbetsmiljö. Vad kan vi partsgemensamt försöka dra för lärdomar och vad vill vi ta med oss in i framtiden? Identifiera exempelvis arbetssätt, beteenden och positiva arbetsmiljöfaktorer som ni tycker är värda att behålla, utvecklingsområden och behov av kompetenspåfyllnad i arbetsmiljöarbetet. Sprid gärna goda exempel inom organisationen. ​Mycket av lärandet kan rymmas inom den årliga uppföljningen av ert systematiska arbetsmiljöarbetet (§ 11, AFS 2001:1)​