Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete vid hemarbete
Publicerad: 2021-05-10
Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön även när vi jobbar hemifrån, men arbetstagare, fackliga företrädare och skyddsombud har en viktig roll att signalera brister, samverka för en god arbetsmiljö, påminna om arbetsmiljöperspektivet och bidra till att diskussionerna hålls levande.
Både risker och positiva faktorer
Att arbeta hemifrån kan väcka liv i nya arbetsmiljörisker men också positiva arbetsmiljöfaktorer. Vår hemarbetsmiljö skapar ofta nya frågor om ergonomiska och digitala förutsättningar, ledarskap, social gemenskap, återhämtning och gränsdragningen mellan arbete och privatliv.
Hur ska arbetsgivarens dialog med hemarbetstagarna om den fysiska arbetsmiljön se ut? Behöver medarbetarna mer pauser för att kompensera för sämre ergonomiska förutsättningar? Behövs mer regelbundna avstämningar mellan medarbetare och chef? När förväntas medarbetaren vara tillgänglig? Vilken betydelse har den digitala arbetsmiljön för vår sociala samvaro och samarbetet? Hur behöver ledarskapet se ut? Behöver vi ompröva synen på vår arbetsbelastning och vår arbetstid? Vad krävs för att säkerställa en god arbetsmiljö både för de som jobbar hemifrån och de som arbetar i arbetsgivarens lokaler? Hur påverkar "hybridarbete" den gemensamma arbetsmiljön?Vilka individuella hälsovinster kan ett mer flexibelt arbetssätt kunna föra med sig?
Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) har i en rapport bland annat identifierat följande risker vid arbete hemifrån: Minskad social kontakt, minskat samarbete och försämrat lagarbete. Men även ökad risk för skador i nacke, axlar och rygg, samt oklarare gränser mellan arbete och fritid (med minskad återhämtning som följd) lyfts fram.
När vi jobbar hemifrån blir också arbetsmiljön mer individualiserad. Den enskildes förutsättningar – exempelvis bostadens storlek, familjeförhållanden, teknisk utrustning och förmåga att utforma en god arbetsmiljö spelar en större roll för arbetstagarens arbetsmiljö. I samma rapport framgår att många arbetstagare ändå är positiva till att arbeta hemifrån. Fördelarna med att kunna jobba hemifrån upplevs överväga nackdelarna. I rapporten beskrivs exempelvis minskad stress på grund av att slippa pendla, ökade möjligheter till koncentration i arbetet och framför allt större flexibilitet vad gäller att kombinera arbete och fritid som positiva faktorer.
Hos Partsrådet kan du ta del av en artikel och en film där Mynak berättar om arbetsmiljörisker, utmaningar och fördelar med hemarbete under Coronapandemin.
Kunskapen om hur arbete hemifrån påverkar olika aspekter av vår arbetsmiljö och vår hälsa är i övrigt ganska begränsad, men forskning pågår. Suntarbetsliv har sammanställt några av de slutsatser som har dragits i den forskning som redan finns tillgänglig – ta del av dem här.
I det fall arbete hemifrån förekommer eller är planerat att förekomma i er organisation kan det vara bra att partsgemensamt, tillsammans med arbetsgivaren, försöka ta del av den fortsatta kunskapsutvecklingen.
Samma regelverk som styr, men dialogen extra viktig
Även om arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön så blir samarbetet och dialogen med arbetstagarna extra viktigt när vi jobbar hemifrån. Arbetsgivaren kan inte påverka hur arbetstagaren bor eller gå in i bostaden och kontrollera arbetsmiljön utan medgivande.
Arbetsgivarens möjlighet att se, hantera och åtgärda arbetsmiljöproblem är begränsad – därför är det extra viktigt att arbetstagarna deltar i arbetsmiljöarbetet genom att uppmärksamma arbetsgivaren på risker och föreslår åtgärder i arbetsmiljön. Det är viktigt att arbetsgivaren ger arbetstagarna kunskap och förutsättningar att kunna identifiera och rapportera risker i arbetsmiljön.
Utvecklade arbetssätt i det systematiska arbetsmiljöarbetet
Oavsett om vi arbetar hemifrån eller i arbetsgivarens lokaler så är grundprinciperna för arbetsmiljöarbetet desamma. Arbetsmiljön ska undersökas, risker ska bedömas och åtgärdas enligt SAM – systematiskt arbetsmiljöarbete. Men när arbetet bedrivs från hemmet förändras till viss del rollerna i arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivare, skyddsombud och arbetstagare kan behöva agera på ett nytt sätt.
Det är viktigt att försöka hitta fungerande, systematiska arbetssätt för att löpande undersöka risker och följa upp medarbetarnas upplevelse av arbetsmiljön. Nya rutiner kan behöva sättas för att kunna fånga upp risker och hälsofrämjande faktorer på såväl individ som gruppnivå. Är det möjligt att genomföra en skyddsrond digitalt eller kan vi på annat sätt undersöka de ergonomiska förutsättningarna? Krävs särskilda insatser för att stärka arbetstagarnas förmåga att själva identifiera risker och anpassa den egna arbetsplatsen? Har cheferna tillräckligt med kompetens för att kunna förebygga risker och främja hälsa när vi jobbar hemifrån?
I arbetsmiljöarbetet är det viktigt att omhänderta alla aspekter i arbetsmiljön – den fysiska, digitala, sociala, kognitiva och organisatoriska. Det är också bra att fundera på hur de olika områdena påverkar och samverkar med varandra. En fungerande digital arbetsmiljö blir exempelvis viktig för att möjliggöra en social gemenskap. Förändring och utveckling av våra digitala arbetssätt kan i sin tur påverka vår möjlighet till återhämtning och ställa nya krav på ledarskapet.
På Arbetsmiljöverkets webbsida kan du läsa mer om vilka krav som ställs på arbetsgivaren och hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas vid arbete hemifrån.
Ta stöd i föreskrifter
Många av Arbetsmiljöverkets föreskrifter är användbara i arbetet för att skapa en god hemarbetsmiljö, exempelvis föreskriften omOrganisatorisk och social arbetsmiljö. Ta också stöd i föreskriften Arbete vid bildskärm (AFS 1998:5) som innehåller krav om hur arbetsplatsen och digitala system ska utformas.
När vi arbetar hemifrån kan det bli än viktigare att försöka skapa variation i arbetet – både i den organisatoriska och fysiska arbetsmiljön. Behovet av att variera arbetsställning och möjliggöra pauser kan öka om vi tenderar att bli mer stillasittande och för att kompensera för ev. brister i ergonomin.
Det kan också vara viktigt att variera arbetsinnehållet och hitta balans mellan arbete och återhämtning. I föreskriften Belastningsergonomi (AFS 2012:2) finns regler för hur arbetet ska organiseras och planeras för att undvika belastningsbesvär.
Av föreskriften framgår exempelvis att arbetsgivaren behöver se till att det för handlingsutrymme för arbetstagarna att påverka upplägget och genomförandet av det egna arbetet, så att de får tillräcklig rörelsevariation och återhämtning.Du kan läsa mer om belastningsergonomi på Arbetsmiljöverkets webbsida.
Stöd och verktyg
Här hittar du mer stöd och verktyg för att utveckla arbetsmiljöarbetet och skapa en god arbetsmiljö vid arbete hemifrån:
- Partsrådet - rapport och film om fördelar och utmaningar med hemarbete.
- Partsrådet - filmad föreläsning och artikel om organisatorisk och social arbetsmiljö vid hemarbete.
- Partsrådet - inspirationsfilmer om arbetsmiljö när vi jobbar hemifrån.
- Partsrådet - filmad föreläsning och artikel om att skapa en hjärnvänlig arbetsplats.
- Partsrådet - webbinarium om hållbart medarbetarskap och ledarskap när gränserna i arbetslivet och privatlivet förändras.
- Partsrådet - e-utbildning om hållbart ledarskap och ledarskap när gränserna i arbetslivet och privatlivet förändras.
- Partsrådet - webbinarium om hur vi jobbar på distans på ett hållbart sätt och vad som är viktigt att tänka på.
- Partsrådet - webbinarium om hur vi gör för att fånga tidiga tecken på stress när vi jobbar på distans.
- Prevent - checklista som chefen och medarbetaren kan fylla i tillsammans för att undersöka arbetsmiljön vid arbete hemifrån.
- Prevent - checklista för arbete vid bildskärm.
- Arbetsmiljöverket - checklista för bedömning utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi.
- Arbetsmiljöverket - broschyr om att belasta rätt vid bildskärmen och i den digitala arbetsmiljön.