Råd och stöd kring din arbetsmiljö

Du kan ställa krav både på din fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Vänd dig till det lokala facket eller skyddsombudet om du har problem.

Den fysiska arbetsmiljön

För en bra fysisk arbetsmiljö är det flera faktorer som ska fungera. Dit hör bland annat:

• Ergonomin. Sitter du länge framför datorn ska stol och bord gå att ställa in så att de passar dig och du ska ha rätt utrustning i övrigt.
• Ljudnivån. Höga ljudnivåer är tröttande. Starkt buller kan ge hörselskador.
• Belysningen. Är belysningen dålig kan du få huvudvärk och spänningar i rygg och nacke.
• Ventilationen. Luftkvalitén är viktig för välbefinnandet. För astmatiker och allergiker kan dålig luft vara direkt ohälsosam. Här är också städningen viktig.
• Tillgängligheten. Arbetsplatsen ska fungera även för anställda med funktionsnedsättning.

Hur vår fysiska arbetsmiljö är utformad påverkar oss också psykosocialt. Ljudnivå, ljus, färgsättning, lokalutformning, allt detta har betydelse för välbefinnande och trivsel.

Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

Hur arbetsmiljön fungerar psykosocialt beror bland annat på:

• Arbetsuppgifternas innehåll. Du ska känna att ditt arbete är viktigt. Du ska få använda din förmåga så allsidigt som möjligt, få ta ansvar och kunna fatta självständiga beslut.
• Möjligheten till sociala kontakter. Gemenskapen med arbetskamraterna är viktig, liksom att du kan få hjälp vid problem eller när jobbet blir för stressigt.
• Ditt inflytande i arbetet. Du ska kunna se hur din arbetsinsats påverkar helheten. Du ska kunna påverka hur och när arbetet utförs, liksom arbetsmängden.

Arbetsorganisation, arbetsfördelning och inflytandemöjligheter ska utformas med tanke på den psykosociala arbetsmiljön. Med en genomtänkt arbetsfördelning, tydliga mål och en god kommunikation på arbetsplatsen finns förutsättningar för bra samarbete och arbetsresultat.

Skulle konflikter ändå uppstå gäller det att ta tag i dem så snart som möjligt.

Den digitala arbetsmiljön

Den digitala arbetsmiljön är en viktig del av arbetsmiljön på din arbetsplats. Det innebär bland annat:

• Inflytande. När digitala system och processer ska utvecklas är det viktigt att de som arbetar med dem får vara med och påverka utformningen av dessa.
• Mer support. För att kunna arbeta ostört i den digitala arbetsmiljön behöver du också kunna få stöttning och hjälp när ett program eller process inte fungerar som de ska, eller när du ska lära dig nya system.
• Mindre teknikstrul. Det är inte rimligt att arbetsdagen präglas av små avbrott som består av olika typer av teknikstrul. Det tar både energi och leder till sämre effektivitet.

Den digitala arbetsmiljön ska ingå som en naturlig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Digitala skyddsronder ska genomföras i samma ordning som fysiska och psykosociala sådan. 

Arbetsmiljön vid distansarbete

Synen på var och när vi arbetar har förändrats – flexibilitet och individanpassning kommer krävas för att fortsätta kunna vara en attraktiv arbetsgivare.

Många ser fördelar med att kunna arbeta hemifrån och gör även så emellanåt. Dock är möjligheten till hemarbete beroende av bostadens storlek, ens familjesituation och den tekniska utrustningen. Dessutom måste arbetssättet i vissa fall anpassas så att alla får komma till tals oavsett om möten sker på plats, både på plats och på distans (så kallat hybridmöte) eller helt på distans. 

För att säkerställa att både individens perspektiv och det fackliga perspektivet tillvaratas behöver facket komma in i de förhandlingar om distansarbete som sker på arbetsplatsen. Det kan gälla exempelvis försäkringar, ergonomi, arbetsmiljön i stort och andra villkor. Det ska inte ligga på dig som enskild individ att ensam förhandla om din arbetsmiljö i hemmet, eller om hur mycket hemarbete som är tillåtet på din arbetsplats. Det ska vara en del av de vanliga förhandlingarna och en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Systematiskt arbetsmiljöarbete för en bättre arbetsplats

Grunden för det lokala arbetsmiljöarbetet finns i arbetsmiljölagen, 2 kap, 1 §:

Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. 

Arbetsmiljöarbetet ska ingå i den dagliga verksamheten. Det ska vara systematiskt och syfta till att:

• förebygga stress, sjukdomar och olycksfall
• skapa goda arbetsförhållanden
• öka trivseln och engagemanget i arbetet

Konkret kan det handla om hur arbetsuppgifterna fördelas inom enheten, hur arbetsplatsträffarna fungerar och att målen för verksamheten är tydliga.

Arbetsmiljökraven måste också finnas med vid planering och förändring av exempelvis arbetslokaler, utrustning, teknik och arbetsmetoder.

Skyddsombud och skyddskommitté

Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön, men arbetsmiljöarbetet ska bedrivas tillsammans med arbetstagarna och deras representanter.

Har arbetsplatsen mer än fem anställda ska det finnas ett skyddsombud (kallas även arbetsmiljöombud). Skyddsombudet är de anställdas representant i arbetsmiljöarbetet.

Skyddsombudet ska:

• delta vid planering av alla frågor som rör arbetsmiljö
• bevaka den fysiska och psykosociala arbetsmiljön
• kontrollera att arbetsgivaren lever upp till kraven på systematiskt arbetsmiljöarbete

På större arbetsplatser finns en skyddskommitté med företrädare både för arbetsgivarna och de anställda. Utöver arbetsmiljöfrågorna hanterar skyddskommittén frågor om

• anpassnings- och rehabiliteringsarbetet på arbetsplatsen
• företagshälsovård

Skyddsombudet och skyddskommittén utgör tillsammans skyddsorganisation, ibland förkortat till "skyddet".