Krigsplacering som statligt anställd – vad innebär det?
Publicerad: 2022-04-21
|Uppdaterad: 2024-01-22
Som statligt anställd kan du bli krigsplacerad. Krigsplacering innebär att om regeringen beslutar om ”höjd beredskap” så har du ett särskilt ansvar att fortsätta att gå till jobbet. Höjd beredskap beslutar regeringen om vid krig eller fara för krig. Här reder Fackförbundet ST ut vad krigsplacering är och hur det påverkar dig som statsanställd.
Frågor och svar om krigsplacering
1. Vad innebär krigsplacering?
Krigsplacering innebär att om regeringen meddelar att höjt beredskapsläge gäller så är du enligt lag skyldig att fortsätta att gå till jobbet. Då får du inte byta arbetsplats så länge den höjda beredskapen gäller.
2. Hur vet jag om jag är krigsplacerad?
Din arbetsgivare meddelar dig och du delges beslut om krigsplacering, detta sker skriftligen. Du ska också få reda på var du ska vara om din krigsplacering aktiveras.
3. Hur länge är man krigsplacerad?
- Om man är krigsplacerad via sin anställning upphör krigsplaceringen när anställningen upphör. Detta gäller dock inte om regeringen har beslutat om höjd beredskap och allmän tjänsteplikt då man under de omständigheterna inte har rätt att avsluta sin anställning.
- Om man är krigsplacerad som värnpliktig upphör krigsplaceringen tio år efter senaste tjänstgöringen (grundutbildning eller repetitionsutbildning), dock senast vid 47 års ålder.
4. Var kan man se sin krigsplacering?
- Om man är krigsplacerad via sin anställning är kravet att arbetsgivaren ska ge ett skriftligt besked om detta med uppgift om inställelseplats. Det är också lämpligt att arbetsgivaren informerar på intranät eller motsvarande i förväg.
- Om man är krigsplacerad som värnpliktig ska Plikt- och prövningsverket ge ett skriftligt besked om detta. Om man blir krigsplacerad i ett krigsförband ska man också få en krigsplaceringsorder.
5. Kan jag byta jobb om jag är krigsplacerad?
Du kan fortfarande byta jobb även om din arbetsgivare meddelat att du är krigsplacerad. Men om regeringen har meddelat att Sverige har en höjd beredskap så kan du inte längre byta jobb så länge vi är i läget höjd beredskap.
6. Vad händer om jag håller på att byta jobb just nu och är krigsplacerad?
Så länge regeringen inte har utlyst höjd beredskap så kan du byta jobb som du vill även om du är krigsplacerad. Krigsplaceringen kan upphöra när du avslutar din anställning.
7. Kan personal som slutar sin anställning fortsatt vara krigsplacerad vid myndigheten?
Ja, men då krävs ett individuellt avtal om detta.
8. Kan jag bli krigsplacerad på min arbetsplats om jag har gjort värnplikt?
Om du har gjort värnplikt så avgör din arbetsgivare tillsammans med Försvarsmakten om du ska bli krigsplacerad på din nuvarande arbetsplats eller hos Försvarsmakten. Om du har gjort värnplikt och inte fått information från din arbetsgivare att du är krigsplacerad på din arbetsplats kan du utgå från att du istället kommer vara krigsplacerad inom Försvarsmakten.
9. På vilka arbetsplatser är medarbetare krigsplacerade?
Just nu pågår ett arbete med att se till att myndigheter, kommuner och regioner ökar sin andel krigsplacerad personal. Det kan också bli så att fler myndigheter än de som redan har gjort det krigsplacerar sin personal.
Många av våra medlemmar arbetar med samhällsviktiga funktioner som kommer att vara avgörande att de fungerar om Sverige går in i höjd beredskap. Vi kommer att uppdatera denna sida när vi vet mer.
10. Vad händer om det blir höjd beredskap, jag är krigsplacerad och inte går till jobbet?
Då kan du dömas till böter eller fängelse för brott mot totalförsvarsplikten (10 kap. lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt).
Bakgrund om krigsplacering och totalförsvaret
Vid händelse av krig i Sverige eller i vårt närområde kan regeringen meddela att höjd beredskap gäller. Då börjar en särskild lag att gälla, lagen om totalförsvarsplikt. Enligt lagen har alla boende i Sverige mellan 16 och 70 år en totalförsvarsplikt, vilket innebär att de kan kallas att hjälpa till på olika sätt vid krigsfara och krig.
Vid höjd beredskap kan regeringen bestämma att allmän tjänsteplikt gäller. Det innebär att den som är totalförsvarspliktig är skyldig att antingen kvarstå i sin anställning/fullfölja sitt uppdrag, att tjänstgöra enligt avtal om frivillig tjänstgöring inom totalförsvaret eller genom att utföra det arbete som hen anvisas.
Vissa personer blir redan på förhand krigsplacerade i olika verksamheter. Att vara krigsplacerad innebär för individen att hen vid höjd beredskap är skyldig att fortsätta att gå till jobbet/utföra sitt uppdrag och att hen inte heller får byta arbetsplats så länge den höjda beredskapen gäller. För verksamheterna är krigsplacering ett sätt att planera för att särskilt viktiga uppgifter kommer utföras vid händelse av krig eller krigsfara.
Den som har gjort värnplikt är i regel krigsplacerad i Försvarsmakten. Andra är krigsplacerade genom så kallad civilplikt, inom exempelvis den kommunala räddningstjänsten. Dessutom kan anställda som jobbar på myndigheter krigsplaceras om det arbete de utför ska fortsätta utföras vid krig eller krigsfara. För den som är krigsplacerad på sin arbetsplats innebär det oftast att man fortsätter att sköta sina vanliga arbetsuppgifter även under ett läge av höjd beredskap. De vuxna medborgare som inte är krigsplacerade kan beordras att stanna kvar på sina ordinarie arbeten eller bli anvisade att utföra en uppgift inom totalförsvaret. Läs mer på MSB:s hemsida.
Den arbetsrättsliga beredskapslagen har en stor betydelse för arbetstagare vid krig och krigsfara.Den ses nu över och i slutet av 2023 lämnades ett förslag på ny lagstiftning till regeringen. Fackförbundet ST följer detta arbete noggrant. För statligt anställda gäller dessutom ett särskilt avtal om beredskapslagen aktiveras. Det avtalet heter Avtalet för Kris och Beredskap och det tecknades mellan fack och arbetsgivare på den statliga sidan redan 1989. Det är alltså ett väldigt gammalt avtal som även det behöver ses över, särskilt då den nya beredskapslagen är färdig. Klart är att särskilda villkor och skyldigheter gäller för statligt anställda som ofta har viktiga samhällsfunktioner.
Parallellt med att beredskapslagen och Avtalet för Kris och beredskap ses över pågår flertalet andra processer i syfte att rusta upp Sveriges totalförsvar. Vissa saker har redan förändrats. Sedan den 1 oktober 2022 gäller en ny struktur för den civila delen av totalförsvaret. Detta ställer nya krav på och skapar nya uppgifter för många myndigheter och reformen har satt igång ett stort förändringsarbete i stora delar av statsförvaltningen. Vidare har regeringen fattat beslut om att återaktivera civilplikten, vilken trädde i kraft i januari 2024. Till att börja med omfattar civilplikten endast områdena kommunal räddningstjänst och elförsörjning, men på sikt förväntas civilplikten breddas. Läs mer på MSBs hemsida.
Samtidigt utreds på flera håll vad som mer behöver göras. Myndigheten för Samhällskydd och beredskap (MSB) har exempelvis fått flertalet uppdrag från regeringen att se hur myndigheter, kommuner och regioner kan utöka arbetet att förbättra beredskapen. Dessutom pågår flera statliga utredningar på området. Exempelvis utreds hur personalbehoven inom det civila försvaret ska tryggas. Viktigt för det framtida arbetet är också Försvarsberedningens rapport om utformningen av det civila försvaret som lämnades i december 2023. Än viktigare blir Försvarsberedningen slutrapport som kommer i april 2024 och som fokuserar på finansieringen av totalförsvaret. Läs mer på regeringens hemsida.
