Krigsplacering som statligt anställd – vad innebär det?
Publicerad: 2022-04-21
Som statligt anställd kan du bli krigsplacerad. Det innebär att om regeringen beslutar om ”höjd beredskap” så har du ett särskilt ansvar att fortsätta att gå till jobbet. Höjd beredskap beslutar regeringen om vid krig eller fara för krig.
Hur vet jag om jag är krigsplacerad?
Din arbetsgivare meddelar dig och du delges beslut om krigsplacering, detta sker skriftligen. Du ska också få reda på var du ska vara om din krigsplacering aktiveras.
Vad innebär en krigsplacering?
I dagsläget innebär det ingenting, men om regeringen meddelar att höjt beredskapsläge gäller så är du enligt lag skyldig att fortsätta att gå till jobbet och du får inte heller byta arbetsplats så länge den höjda beredskapen gäller.
Kan jag byta jobb om jag är krigsplacerad?
Du kan fortfarande byta jobb även om din arbetsgivare meddelat att du är krigsplacerad. Men om regeringen har meddelat att Sverige har en höjd beredskap så kan du inte längre byta jobb så länge vi är i läget höjd beredskap.
Vad händer om jag håller på att byta jobb just nu och är krigsplacerad?
Så länge regeringen inte har utlyst höjd beredskap så kan du byta jobb som du vill även om du är krigsplacerad. Krigsplaceringen kan upphöra när du avslutar din anställning.
Kan personal som slutar sin anställning fortsatt vara krigsplacerad vid myndigheten?
Ja, men då krävs ett individuellt avtal om detta.
Kan jag bli krigsplacerad på min arbetsplats om jag har gjort värnplikt?
Om du har gjort värnplikt så avgör din arbetsgivare tillsammans med Försvarsmakten om du ska bli krigsplacerad på din nuvarande arbetsplats eller hos Försvarsmakten. Om du har gjort värnplikt och inte fått information från din arbetsgivare att du är krigsplacerad på din arbetsplats kan du utgå från att du istället kommer vara krigsplacerad inom Försvarsmakten.
På vilka arbetsplatser är medarbetare krigsplacerade?
Just nu pågår ett arbete med att se till att myndigheter, kommuner och regioner ökar sin andel krigsplacerad personal. Det kan också bli så att fler myndigheter än de som redan har gjort det krigsplacerar sin personal.
Många av våra medlemmar arbetar med samhällsviktiga funktioner som kommer att vara avgörande att de fungerar om Sverige går in i höjd beredskap. Vi kommer att uppdatera denna sida när vi vet mer.
Vad händer om det blir höjd beredskap, jag är krigsplacerad och inte går till jobbet?
Då kan du dömas till böter eller fängelse för brott mot totalförsvarsplikten (10 kap. lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt).
Bakgrund
Vid händelse av krig i Sverige eller i vårt närområde kan Regeringen meddela att höjd beredskap gäller. Då börjar en särskild lag att gälla, Beredskapslagen och den påverkar alla boende i Sverige mellan 16 och 70 år.
De som har gjort värnplikt blir då krigsplacerade i Försvarsmakten och de som jobbar på myndigheter som klassas som samhällsnyttig verksamhet kan bli krigsplacerade på sina arbetsplatser. Det innebär oftast att man fortsätter att sköta sina vanliga arbetsuppgifter även under ett läge av höjd beredskap.
Även andra vuxna medborgare omfattas av allmän tjänsteplikt och kan beordras att stanna kvar på sina ordinarie arbeten eller tjänstgöra i civilförsvaret. Läs mer på MSB:s hemsida.
Beredskapslagen håller just nu på att ses över av Regeringen och ST följer detta arbete noggrant. För statligt anställda gäller ett särskilt avtal om Regeringen beslutar att beredskapslagen ska aktiveras. Det avtalet heter Avtalet för Kris och Beredskap och det tecknades mellan fack och arbetsgivare på den statliga sidan redan 1989. Det är alltså ett väldigt gammalt avtal som även det behöver ses över. Klart är att särskilda villkor och skyldigheter gäller för statligt anställda som ofta har viktiga samhällsfunktioner.
Parallellt med att beredskapslagen ses över av Regeringen och Avtalet för Kris och beredskap ses över av facken så har Regeringen gett Myndigheten för Samhällslydd och beredskap (MSB) flertalet uppdrag att se hur myndigheter, kommuner och regioner kan utöka arbetet att förbättra beredskapen. Den 10 maj 2022 rapporterade MSB ett av dessa uppdrag till regeringen, som gällde vilka åtgärder som behövs de närmaste åren för att stärka det civila försvaret. Totalt har 70 myndigheter kommit in med över 700 förslag till MSB. Myndigheten konstaterar att kraven på ett stärkt civilt försvar ökar i takt med att det militära försvaret växer. De största satsningar som MSB föreslår är inom kommuners och regioners beredskap. Läs mer på MSB:s hemsida.
Den 19 maj 2022 fattade också regeringen beslut om en ny och övergripande struktur för det civila försvaret. Den nya strukturen träder i kraft från och med den 1 oktober i år. Läs mer på regeringens hemsida.