Hur är det att jobba på Polismyndigheten?

Att arbeta på Polismyndigheten

Polismyndigheten är Sveriges i särklass största myndighet med ungefär 33 000 anställda. Av dem är drygt 12 000 inte poliser – den gruppen kallas ofta civilanställda.  

– Det är en väldigt stor organisation, med allt det innebär. Fördelen är att vi finns överallt, om man vill flytta på sig inom landet. Min upplevelse är hur som helst att det är en bra arbetsplats, där man får förmånen att jobba självständigt. Jag tycker också att det är ett öppet och trevligt klimat, säger Pär Renberg, ordförande för det lokala facket ST inom Polisen. 

Hur är det att jobba som civil på Polismyndigheten?

På grund av myndighetens storlek är det svårt att sammanfatta. Det Pär Renberg vill framhålla är snarare att man har stora möjligheter att utvecklas och gå vidare. Det finns en uppsjö av yrkesroller även för den som inte är polis.

– Jag har tagit fram lite underlag. Inom Polismyndigheten finns det 23 typer av handläggare, 17 typer av administratörer och 12 typer av utredare. Dessutom finns det bland annat receptionister, it-forensiker, jurister, HR-specialister, ledningscentralsoperatörer … och hästskötare!  

Vad krävs för att bli civilanställd på Polisen?

De formella kraven varierar förstås mycket, exempelvis mellan en receptionist och en bedrägeriutredare. Men Pär Renberg tror att det finns något som förenar dem som blir långvariga på myndigheten – en vilja att göra skillnad.

– Jag tror att den främsta drivkraften här är att man vill hjälpa medmänniskor. Och jag tror också att många vill göra rätt, att de gillar ordning och reda. Vi civila kallas ofta för trotjänare, säger han.  

Lönerna på Polismyndigheten

På den här punkten är Pär Renberg mindre nöjd med sin arbetsgivare. Han säger att Polismyndigheten inte ligger särskilt bra till jämfört med andra statliga myndigheter. Som exempel tjänar utredare 23 300–48 420 kronor och polisens olika forensiker 28 150–52 900 kronor. Men det är få som når upp till de övre siffrorna, snittet ligger på 36 590 respektive 34 822 kronor.

– Nu genomförs en stor polislönesatsning, men det görs inget motsvarande för de civila. Vi på ST inom Polismyndigheten driver förstås att våra medlemmar också ska få bättre villkor. Jag tror och hoppas att vi kommer att få gehör för det, säger Pär Renberg.

ST inom Polisen

Idag har ST cirka 5 300 medlemmar inom Polismyndigheten. Enligt Pär Renberg är avdelningen ST inom Polisen väldigt aktiv – både med att driva opinion och att påverka inifrån.

– Förutom lönefrågan, där vi bland annat har kontaktat Justitieutskottet i riksdagen, så arbetar vi mycket med arbetsmiljö- och arbetstidsfrågor. Och så förhandlar vi kollektivavtal. Dessutom är vi väldigt delaktiga i utvecklingen av myndighetens verksamhet.  

Pär Renberg säger att ST bland annat deltar i arbetet med att ta fram nya karriär- och utvecklingsvägar, är med vid tillsättningen av vissa chefer och sitter i Personalansvarsnämnden.

– Även om lönefrågan går lite trögt så lyssnar myndigheten på facket, det måste jag ge dem, säger Pär Renberg.