Hot och våld vardag för kriminalvårdare

Fackförbundet ST har i en enkätundersökning låtit medlemmarna på Kriminalvården svara på frågor om hur de upplever  sin arbetsmiljö, och det enskilt största problemet som anges är risken att utsättas för hot eller våld. Tre av fyra svarande anger att det förekommer hot och våld på arbetsplatsen, och mer än en tredjedel säger att de själva blivit utsatta under det senaste året.

– Det finns få eller inga andra verksamheter där en lika stor risk att utsättas för hot eller våld skulle accepteras. Det är i denna miljö som regeringen menar att gängen ska knäckas  och våldsspiralen ska upphöra. Det är feltänkt, säger Joachim Danielsson, ordförande för ST inom Kriminalvården.

Risken för att bli utsatt för hot och våld får konsekvenser på flera plan. Mer än var tionde svarar att de har anpassat beslut som tas i arbetet utifrån risken för att bli utsatt. Undersökningen visar också att många drabbas av t ex sömnproblem eller orkar inte gå till arbetet.

 Resultatet visar även att det finns en tystnadskultur i verksamheten, omkring en av fyra svarande vågar inte framföra kritik, varken internt eller externt.

– Om vi ska bygga ut vår kriminalvård krävs det mer än fler våningssängar och celler. Det behövs personal som kan arbeta tryggt med målet att få de som dömts till fängelse att inte hemfalla i brottslighet igen, säger Joachim Danielsson.

Det som STs medlemmar inom Kriminalvården efterlyser är möjligheten att slippa ha med hela namnet på namnskyltar och beslutsdokument. De vill också i mindre utsträckning behöva arbeta ensamma,  och vill också se hårdare påföljder för de som utsätter anställda för hot och våld. 

– Kriminalvårdens snabba utbyggnad innebär minskad personaltäthet, och det kan ytterligare försämra miljön på anstalterna och öka risken att som anställd utsättas för hot och våld. Om Kriminalvården ska leva upp till sitt namn behöver vi se till att det är en  arbetsplats där människor vill jobba kvar, säger Britta Lejon, förbundsordförande för Fackförbundet ST.