Forskningspropositionen - en satsning på minskad akademisk frihet
Publicerad: 2024-12-17
Pressmeddelande Fackförbundet ST välkomnar regeringens satsning på forskning, men konstaterar att inriktningen innebär att den akademiska friheten inskränks. När de externa och politiskt styrda forskningsanslagen får en allt mer betydelsefull roll, minskar lärosätenas och forskarnas eget inflytande över vilken forskning som ska bedrivas. ST hade hellre sett en större satsning på direkta anslag till lärosäten, och åtgärder för att stärka anställningstryggheten för fler forskare.
- Regeringens egen expertmyndighet UKÄ har visat att det största hotet mot den akademiska friheten är beroendet av extern finansiering och ökad politisk styrning. Det är dessvärre precis det som regeringens forskningsproposition innehåller, säger Britta Lejon, förbundsordförande för Fackförbundet ST.
I regeringens forskningsproposition Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta anges inriktningen för den stora satsning på forskning som de aviserat i samband med budgetpropositionen. 6,5 miljarder extra ska tillföras forskning, forskarutbildning och innovation under de kommande 4 åren. De extra medel som tillförs de statliga forskningsfinansiärerna går till politiskt utpekade tematiska områden och satsningar. Utrymmet för breda, öppna utlysningar där forskarna lägger prioriteringen av vad som ska undersökas och kvaliteten på ansökningen avgör vilka som finansieras, ökar inte.
- Regeringen säger sig värna om akademisk frihet, men i handling går de i motsatt riktning. Vi saknar också åtgärder för att rätta till underfinansieringen av humaniora och samhällsvetenskap, och tryggare karriärvägar för forskare, säger EvaLena Moser, ordförande för ST inom universitets- och högskolesektorn.
Regeringen öppnar också upp för förenade anställningar mellan lärosätena och hela arbetsmarknaden. I nuläget är detta en strikt begränsad möjlighet för vissa medicinska yrken för att stärka klinisk forskning och undervisning. Att öppna upp för denna typ av anställning utan begränsning ökar dels risken för stora arbetsrättsliga, villkorsmässiga och arbetsmiljöinriktade svårigheter, och risken för att resursstarka företag ser en chans att köpa sig inflytande över forskning, undervisning och tillsättning av akademiska lärar- och forskartjänster. Förslaget kommer med stora risker och är mycket svagt underbyggt i den kortfattade promemoria som presenterades i våras.
