Var god dröj – myndigheterna ”effektiviserar”

De senaste årens inflation i kombination med en lång tids systematisk underfinansiering har satt hård press på statliga verksamheter. Det stoppade däremot inte regeringen från att i höstas dra åt svångremmen ytterligare genom att lägga ett enprocentigt sparkrav på de flesta myndigheter. Det behövdes för att uppnå högre effektivitet, sades det. Utan risker, sade civilminister Erik Slottner.

– Regeringen har förtroende för att myndigheterna fortsatt kommer att fullgöra sina uppgifter, fortsätta leverera god service till medborgarna och säkerställa en god arbetsmiljö för de anställda.

Problemet - det går inte att effektivisera mera

Sisådär ett halvår senare verkar Slottners självförtroende ha ersatts med tvivel. När hans regering i början av veckan lämnade vårändringsbudgeten för 2024 stack nämligen en satsning ut. Försäkringskassan får närmare en halv miljard kronor, pengar som i huvudsak ska gå till att myndigheten ska ”kunna bedriva sin verksamhet i oförändrad omfattning och minska de långa handläggningstiderna.” På ren svenska bedömer regeringen att myndigheten behöver tillskottet för att överhuvudtaget kunna utföra sitt uppdrag.

Det framstår i efterhand som minst sagt underligt att regeringen lade ett sparkrav på 100 miljoner på myndigheten i höstas. Försäkringskassan hade redan innan åtstramningsbeskedet börjat dra ned på personal och det minskade anslaget gjorde en redan svår uppgift omöjlig. Sedan dess har myndigheten successivt dragit ned ambitionsnivån. Det har blivit svårare – periodvis omöjligt – att nå den myndighet som spelar en huvudroll i det svenska välfärdssystemet.

Många är de medborgare som drabbats och upprörts när myndigheten inte haft resurser att leverera det som förväntas av dem. Därför är det inte alls konstigt att regeringen nu vänder på klacken och skjuter till ett välbehövligt tillskott. Men, att Erik Slottner och hans regering trodde att besparingar kunde göras utan effekter för medborgarna är inte särskilt förtroendeingivande och därför också oroväckande.

Besparingarna har slagit hårt mot många verksamheter

Än mer oroväckande är att regeringen inte insett sitt misstag fullt ut. Försäkringskassan är nämligen inte den enda verksamhet som är i behov av resurstillskott efter höstens sparkrav. Även fast budgetåret bara börjat är det inte många myndigheter som tror att besparingarna kommer kunna hämtas hem. I en enkät med Alltinget var det blott 15 procent av de tillfrågade myndigheterna som ansåg att de hade goda möjligheter att göra effektiviseringar i verksamheten. På frågan hur de istället skulle hantera sparkravet svarade en klar majoritet att de behövde ”sänka ambitionsnivån”. 

Fackförbundet ST varnade tidigt för effekterna av besparingarna. Ytterligare ett exempel som visar att vår förutsägelse slagit in är situationen på Arbetsförmedlingen. Myndighetens personalstyrka har reducerats kraftigt på senare år och nu ser det ut som att den extra besparingen kommer leda till ytterligare personaltapp. Det är inte vad verksamheten behöver för att få luft under vingarna. Åsa Johansson, ordförande för ST på Arbetsförmedlingen, sammanfattar dystert:

– Man är ganska sliten. Det har hänt mycket under det senaste året och det tar på krafterna. Myndigheten får ökade krav och man pratar om effektivisering, samtidigt som våra medlemmar jobbar allt vad de kan.

Ett annat exempel är CSN, som kämpat hårt för att få fart på det nya omställningsstudiestödet. Det har man inte lyckats med fullt ännu, trots att personalen pressats till bristningsgränsen. Nu tvingas myndigheten mitt i allt avsluta provanställningar. För att behovet inte längre finns? Nepp. För att pengar inte finns. Som om inte det vore nog har myndighetens tvingats till lättnader i serviceuppdraget (läs: göra samma sak som Försäkringskassan tvingades göra, det vill säga koppla bort sig från telefonnätet).

Regeringens bedömning är - likväl - att varken Arbetsförmedlingen eller CSN behöver några större tillskott i vårändringsbudgeten.

Var ärlig – eller släpp på svångremmen

Men, kanske är det just detta du menar med ”effektiva” myndigheter Erik Slottner? Isåfall är det minsta du kan göra är att vara ärlig med att besparingarna leder till försämringar. Det är mer hederligt än att baka in dem i önskedrömmar om effektiviseringar. Vill du gå ett steg längre behöver du överväga om priset för besparingarna är värt att betala. Är de motiverade med tanke på de långtgående konsekvenser det kan få när människor som verkligen behöver hjälp från staten inte får den?

Om du följer myndigheternas väl och ve så noga som du som civilminister borde kan det inte råda något tvivel om vad du måste göra härnäst. Släpp på svångremmen, släpp önskedrömmen om de stora effektivitetsvinster som finns vid regnbågens slut och släpp myndigheterna loss i höstbudgeten!

Björn Hallberg, utredare Fackförbundet ST