Distansarbete har fler fördelar än nackdelar

Några menade dock att det snarare handlade om evolution. Och i sak har ju de senare alldeles rätt.

Att arbeta på distans och via digitala verktyg är verkligen inte något nytt. Det har förekommit i mer än 20 år. Men självklart har det faktum att så många tvingades - eller ska vi säga gavs möjligheten - att arbeta på distans under pandemin skapat ett någorlunda, om än inte nytt, så ett förändrat arbetsliv. Inte minst för att många anställda verkligen fick smak på distansarbetslivets möjligheter och dess fördelar.

I Fackförbundet ST s senaste arbetsmiljörapport Hur mår anställda på statligt uppdrag? framkommer att distansarbete alltjämt ses som något positivt, framför allt bland kvinnor. Samtidigt varierar möjligheten till distansarbete stort mellan olika arbetsgivare. Det har även skett en förskjutning där det i stor utsträckning görs individuella överenskommelser för att reglera distansarbete.

Det är samtidigt värt att poängtera att det faktiskt skett en generell återgång efter pandemin. I dag uppger mer än 40 procent att de i huvudsak arbetar från kontoret. Under pandemin jobbade nästan 70 procent av de statligt anställda i bostaden. Den nyfikne undrar ju förstås hur det kommer sig att så pass många tvingats tillbaka till kontoren med tanke på de fördelar som finns med att låta anställda arbeta där de anser att de gör den allra bästa arbetsinsatsen.

Högre livskvalitet

Det finns många fördelar med distansarbete, både för medarbetare och arbetsgivare. Några av dem är att distansarbetet kan öka produktiviteten och effektiviteten hos medarbetarna, eftersom de kan välja en arbetsmiljö som passar dem bäst och undvika störningar och stress på kontoret. Därför vore det allra mest rimliga att öka individens inflytande över var och när en arbetar.

Distansarbete kan också bidra till en bättre arbetslivsbalans och högre livskvalitet, eftersom en kan spara tid och pengar på resor, anpassa sina arbetstider efter sina behov, prioritera sin hälsa och - inte helt oviktigt - sin familj. I en krönika skriver universitetslektorn och docenten i organisation och ledning Louise Bringselius bland annat att “människor blir nöjdare med sin livssituation när de också kan vårda relationerna till barn och partner i vardagen. Det gäller både medarbetare och chefer.”

Distansarbete kan även minska kostnaderna och miljöpåverkan för arbetsgivarna. Enligt den digitala strategen och författaren Oscar Berg så visar forskning att den genomsnittliga arbetstagaren i USA spenderar ca 225 timmar per år på pendling, vilket leder till utsläpp av koldioxid och andra föroreningar. Hybridarbete minskar behovet av att resa till kontoret varje dag, vilket minskar utsläppen. Genom att ha anställda som arbetar hemifrån en del av tiden, kan företag minska sin klimatpåverkan och spara pengar på kontorsutrymmen, energiförbrukning och annan infrastruktur.

Bredda rekryteringsbasen

Ytterligare fördelar med distansarbete är att arbetsgivare som är öppna för att medarbetarna arbetar på olika håll kan få fler kvalificerade sökande till olika tjänster. Inte helt oväsentligt för just statliga arbetsgivare som idag har rätt stora problem att attrahera kompetenta medarbetare. För distansarbete kan bredda rekryteringsbasen och förbättra mångfalden, göra det möjligt att anställa talanger inte bara från olika geografiska områden utan också från olika kulturer, bakgrunder och erfarenheter.

Att bejaka distansarbete kan också göra det lättare att anställa personer med funktionsnedsättningar, familjeansvar eller andra särskilda behov. Distansarbete kan också bidra till att behålla anställda som annars skulle kunna sluta på grund av omlokalisering, pensionering eller andra skäl. De här perspektiven kan ge arbetsgivare en konkurrensfördel och ett bättre anseende på marknaden. Dessutom kan staten, som arbetsgivare, gå i bräschen genom att tillåta distansarbete och då medverka till att göra det lättare för staten att finnas i hela landet och därmed bidra till regional tillväxt.

Kräver planering

Distansarbete är inte utan utmaningar. Och det passar självfallet inte alla. Därför kommer det naturligtvis även framgent finnas behov av välfungerade kontor. För att lyckas med distansarbete krävs det bland annat god planering, kommunikation, välutvecklat samarbetsklimat, och ett ledarskap som är anpassat för digitala arbetssätt. Det är viktigt att skapa tydliga mål, rutiner, riktlinjer och förväntningar för distansarbetet. Det är lika angeläget att skapa förutsättningar för en bra arbetsmiljö, ergonomi, teknik. Det är i synnerhet nödvändigt med välorganiserade rutiner kring säkerhet och integritet så att de anställda vet vad som gäller och tryggt kan fatta nödvändiga beslut.

Distansarbete är här för att stanna. Det är utan tvekan ett flexibelt sätt att arbeta, som ju har många fördelar för både anställda och arbetsgivare. Listan på fördelar skulle kunna göras ännu längre. Även om vi kan diskutera huruvida vi befinner oss i en revolutionär era så bör vi inte försöka vrida tillbaka skeendet.

Jag låter Sodexos vd Peter Mellin få sista ordet. "I den omvälvande transformation av arbetslivet vi just nu befinner oss i, där många företag bland annat ställs inför frågan hur distansarbete ska hanteras, kan vi företagsledare därför inte sätta på oss skygglappar och enbart utgå ifrån vad vi själva tycker är bekvämt. Vi behöver lyssna på vad våra medarbetare efterfrågar och sedan våga prova oss fram för att bygga nytt och bättre". Jag hade inte kunnat formulera det bättre själv.

Inger Ehn Knobblock, utredare Fackförbundet ST