Den opartiska statstjänstepersonen är en viktig demokratisk princip

Att tjänstemän som jobbar i det offentliga verkligen har en stark integritet och tar sitt jobb på allvar framkommer i både TCOs nya undersökning och i BRÅs forskning. Det är ett styrkebesked för den svenska demokratin.

Men det visar sig år efter år att offentliga tjänstemän utsätts för hot och våld och trakasserier. Det sker både i själva tjänsteutövandet i möten med medborgarna, men det sker även på sociala medier. Detta kan få följder för vårt demokratiska system, där statstjänstemän inte vågar fatta beslut för att de är rädda för att det ska utlösa hot eller våld.. Som tur är visar BRÅs undersökning att det är väldigt få som uppger att detta påverkar deras beslutsfattande. Att det endast rör sig om en procent, men det är en procentenhet för mycket. Även en procent blir i längden många beslut.

Vad vill då politikerna göra åt detta? Det blev tydligt på ett seminarium som TCO anordnade, där bland annat Liberalernas partiledare Johan Pehrson och justitieminister Morgan Johansson (S) deltog. Dessa två ville framför allt prata om brott, straff och skärpt lagstiftning, ”Det måste bli hårdare straff för dem som utsätter tjänstemän för hot och våld”. Justitieministern pekade på utredningar som ska ut på remiss på samma tema. Men arbetsmiljöansvaret då?

Arbetsmiljöaspekten och arbetsgivaransvar

Arbetsmiljöaspekten och arbetsgivaransvar var de inte lika pigga på att prata om. Ska vi tro dessa två politiker beror hoten mot tjänstemän främst på att det är gängkriminella som hotar personal, och lösningen blir hårdare straff. Trots att exempelvis BRÅs undersökning visar att bakom hoten mot tjänstemän finns en betydligt mer heterogen grupp, där förvisso enskilda kriminella förekommer men även personer med helt annan bakgrund.

Hur hoten ser ut varierar beroende på vem som hotar vem. Kriminella eller tidigare kriminella är mer indirekt hotfulla, medan andra kan uppfattas som direkt hotfulla. Det finns också personer som hotar att skada sig själva om de får ett visst beslut, vilket i sig kan vara lika obehagligt som att själv bli hotad. Det finns med andra ord stora variationer när det gäller vem som hotar och hur, och därför behövs också lite mer nyanser när vi pratar om hot och våld mot tjänstemän. Det handlar trots allt ofta om individer som är befinner sig i en utsatt position.

Fackförbundet ST har under lång tid ställt kravet att arbetsgivaren ska polisanmäla när det förekommer hot mot anställda. Ansvaret för att det blir gjort ska inte ligga på den enskilde som blivit utsatt.

Myndigheterna representerar hela Sverige

Högre straff kommer inte höja förtroendet för myndigheterna och myndighetsutövning i stort. Det krävs något annat, en tro på att vi alla är en del av samhället, och att ingen står över, utanför, eller bredvid. Inte ett samhälle där segregation och ekonomiska klyftor ökar. Myndigheterna representerar hela Sverige och det behövs ett samhällsprojekt som stärker samhället och minskar klyftorna. Det vi väljer att göra eller inte göra i dag, kommer märkas om 10 år.

BRÅ pekar på att arbetsmiljön och förtroendet för ledarskapet på våra myndigheter är avgörande komponenter för att förebygga hot, våld och trakasserier. Den frågan kan arbetas med ute på våra arbetsplatser redan nu, men då behöver också politikerna arbeta aktivt för att minska klyftor och bygga förtroendet för samhället, och inte bara prata om skärpta straff.

Vi behöver bygga ett samhälle

Statstjänstemännen ska inte behöva ta smällen för att tilltron till det svenska samhället sjunker, att konspirationsteorier som hävdar att samhället är ruttet tar allt större plats, och att journalister och myndighetsföreträdare hotas och trakasseras. Vi behöver bygga ett samhälle. Svenska medborgare ska kunna lita på sjukvården, skolan, media, polisen och andra myndigheter. Men då behöver politikerna ta ansvar för politiken. De behöver se samhället som ett, och fenomen som ökande hot och våld som symptom på ett större samhällsproblem.

Hot och våld är inte vilket problem som helst utan ett angrep på våra demokratiska institutioner. Staten ska stå upp för demokratin och demokratiska värden, men för att lyckas med det behöver de som arbetar i staten få rätt förutsättningar. Staten behöver stå upp för hela samhället, genom att bygga och förvalta demokratin. Staten är inget företag.

Några av Fackförbundet STs förslag för att motverka hot, våld och trakasserier i arbetslivet:

• Öka samverkan mellan arbetsgivare och fack för att minska hot och våld.
• Öka utbildningen kring åtgärder och bemötande i hot och våldssituationer
• Politiker ska beakta risk för hot och våld i sina instruktioner till verksamheterna samt att risk för hot och våld ska påverka resursfördelningen.

Martina Saar, utredare Fackförbundet ST