Är en billig stat verkligen en bra stat?

Det är nog många statligt anställda som är fundersamma just nu. Vissa ställer sig frågan hur hårt de nya besparingskraven kommer slå mot derasmyndighet. Andra tvingas fundera över om deras arbetsplats ens kommer finnas kvar om några år. 

Regeringen har nämligen meddelat att antalet myndigheter ska minska. Till att börja med aviserades att tio myndigheter ska slås ihop till fem. Därtill har en utredning sjösatts som ska göra en översyn av förvaltningen och lämna fler förslag till organisationsförändringar. I den ingår de flesta myndigheter med färre än 100 årsarbetskrafter, omkring 120 stycken. Det är alltså en stor översyn det är fråga om.

Omprövning är bra – om den görs på rätt grunder

Det är inget konstigt att politiken omprövar det statliga åtagandet och utvärderar om det är funktionellt och effektivt. Organisationsförändringar kan bli en naturlig följd av det. Det är däremot centralt att sådana beslut fattas efter noggranna överväganden.

Dessvärre verkar det hittills inte gått till på det viset. Det enda vi i dagsläget vet är att sammanslagningarna ska göras för att minska storleken på och kostnaden för statsförvaltningen. Ekonomiska incitament ska förstås vara en bevekelsegrund när omprövningar görs, men det får inte vara den enda faktorn. Då kan det bli fel.

Sammanslagningar riskerar försämra verksamheterna

Som Göran Sundström och Bengt Jacobsson, professorer i statsvetenskap respektive företagsekonomi, framhållit är det inte alltid lämpligt att slå samman myndigheter, även om det skulle bli billigare. De pekar särskilt på att den föreslagna sammanslagningen av Statskontoret och ESV leder till en paradoxal situation, där Statskontorets granskande uppdrag inordnas i en myndighet de är satta att granska. Billigt, men inte särskilt funktionellt.

För det andra, argumenterar de, riskerar sammanslagningen leda till att statsförvaltningens samlade analysförmåga minskar. ESV:s perspektiv – där ekonomifrågor står i centrum - är smalt i jämförelse med Statskontorets, som utöver frågor om kostnadseffektivitet också utvärderar statliga verksamheter ur ett bredare demokratiperspektiv. Inordnas Statskontoret i ESV finns en överhängande fara att myndighetens bredare inriktning strömlinjeformas bort i den nya organisationen. Billigt, men inte särskilt kunskapsvänligt.

Flera av de berörda generaldirektörerna har uttalat sig om sammanslagningarnas potentiella konsekvenser. Statskontorets Annelie Roswall Ljunggren har liksom professorerna uppmärksammat att hennes myndighet och ESV skiljer sig åt i såväl funktion som synsätt, vilket kan skapa viss friktion. Även Myndigheten för arbetsmiljökunskaps Nader Ahmadi har flaggat för kompetenstapp när hans myndighet föreslås gå upp i Arbetsmiljöverket, i synnerhet om personalen ska omlokaliseras.

Regeringen har redan bestämt sig för den smala vägen

De beslut som redan fattats skvallrar om att regeringen är beredda att göra förvaltningen mindre, oavsett konsekvenser. Dessvärre ser detta ut att bara vara början. Flera myndigheters uppdrag lär de kommande åren offras på effektivitetens altare, eller åtminstone kraftigt kringskäras. 

Regeringens instruktioner till den översyn som ska föreslå ytterligare sammanslagningar är tydliga. Utredaren ska identifiera - som man säger på homo economicus-språk - möjligheter till rationalisering genom stordriftsfördelar. Hur verksamheterna bör organiseras för att uppnå bästa resultat framstår med en välvillig tolkning vara av underordnat intresse. Ty störst av allt är effektiviteten! 

Vill vi verkligen ha en liten men oförmögen stat?

Fackförbundet ST är emellertid övertygade om att en liten och billig stat inte nödvändigtvis är en bra stat. Det kan synas som en liten sak att tio myndigheter slås ihop till fem. Eller att 30 blir 15 till antalet, om det nu är vad den effektivitetsinriktade översynen leder till. Men effekterna kommer att bli stora. För varje analys- eller utvärderingsmyndighet som läggs ned eller inordnas i en annan sjunker statens kompetens. Med det minskar också statens förmåga att hantera olika typer av utmaningar. 

Vill vi verkligen ha en stat som bryr sig mer om att spara pengar än att skapa ett samhälle där medborgarna kan känna tillit till att beslut som tas grundar sig på både analys och kunskap?

Björn Hallberg, utredare Fackförbundet ST