Otillåten påverkan mot statligt anställda hotar rättssäkerheten

Fackförbundet ST:s nya arbetsmiljöundersökning bland medlemmar visar att hot och våld fortsätter öka på statliga arbetsplatser. Nästan fyra av tio uppger att de känner till att någon på arbetsplatsen blivit utsatt.

Att gå till jobbet med oro i magen över att inte veta om dagen kommer innehålla hotfulla situationer eller till och med våld är ett mycket allvarligt arbetsmiljöproblem. Det drabbar många statligt anställda, från kriminalvårdare på häkten till handläggare på Skatteverket. De vittnar alla om att våldet och hoten blir ett allt större problem. Lärare på universiteten blir hotade av studenter och forskare som är ute i den offentliga debatten blir utsatta när de uttalat sig.

Ett hot mot rättssäkerheten och demokratin

Hot och våld riktat mot människor som arbetar på statligt uppdrag är också något mer än ett allvarligt arbetsmiljöproblem – det är ett hot mot den svenska rättssäkerheten. Man ska inte kunna hota sig till varken pengar eller ett fördelaktigt beslut.

För första gången i en arbetsmiljöundersökning har vi frågat våra medlemmar om de utsatts för det som kallas för otillåten påverkan – det vill säga att hot, våld eller trakasserier utförs för att påverka ett beslut.

Svaren visar att det är många som vill påverka de som fattar myndighetsbeslut. Både genom att hota och att skada den enskilda handläggaren eller dennes anhöriga, men också genom att personer hotar att skada sig själva eller till och med ta sitt liv. Vi ser även en ökning av tjänstemän som hotas med uthängning i sociala medier. Var tionde person på arbetsplatser som utsätts för hot och våld känner att det påverkar dem i arbetet.

Fem procent av de som fattar myndighetsbeslut uppger att de har anpassat ett beslut för att minska risken för att bli utsatt. En procent uppger att de faktiskt ändrat ett beslut efter påtryckningar. Det kan låta lite, men det fattas många myndighetsbeslut i Sverige varje dag, året runt.

Åtgärder behövs både nationellt och lokalt

Staten som arbetsgivare måste bli bättre på att skydda sina medarbetare. Det behöver ske på flera nivåer.

• Regeringen och civilminister Erik Slottner måste ta frågan på allvar och presentera fler åtgärder. Ett första steg är att inrätta ett nationellt rapporteringssystem för hot och våld, som alla offentliga arbetsplatser kan rapportera till. Det skulle synliggöra i vilken omfattning personer inom det offentliga utsätts och på vilket sätt. Det skulle också möjliggöra ett lärande vilket kan leda till mer träffsäkra åtgärder.
• Lokalt på varje arbetsplats måste det proaktiva arbetet för att minska risken för hot och våld bli mer omfattande och systematiskt. Fler än tre av tio uppger att det inte finns tillräckliga förbyggande åtgärder på arbetsplatsen. Arbetsgivare behöver sätta sig ned med fackliga representanter och i det systematiska arbetsmiljöarbetet besluta om vilka proaktiva åtgärder som behövs på varje enskild arbetsplats. Myndighetsledningar behöver föra in detta i sin verksamhetsplanering.

Orsakerna till att medarbetare utsätts för hot och våld är många. Det kan handla om organiserad kriminalitet, men också om desperata ageranden av människor i utsatta lägen. De behövs rätt resurser och förutsättningar för de som arbetar på statligt uppdrag för att kunna hantera dessa vitt skilda situationer.

Staten måste kunna skydda sina medarbetare – ingen ska behöva möta hot och våld på sin arbetsplats. För att förtroendet för våra myndigheter ska upprätthållas måste vi kunna vara säkra på att myndighetsbeslut inte fattas under påverkan utifrån.

Britta Lejon, förbundsordförande Fackförbundet ST

Artikeln publicerades fört på altinget.se.