Hur mår skyddsombuden?

Frågorna handlar om situationen på den egna arbetsplatsen, om vilket stöd man får i uppdraget, hur man uppfattar arbetsgivarens kunskaper, vilka utbildningsbehoven är och om arbetsmiljöarbetet under pandemin. Här kan du ladda ner rapporten.

Frågorna gick ut till 32 000 skyddsombud i TCO:s 13 olika medlemsförbund, av dessa svarade 33%, alltså drygt 10 000. 

Nedan har vi sammanfattat svaren från de skyddsombuden som jobbar på STs arbetsplatser. Efter punktlistan hittar du en kort intervju för dig som är skyddsombud och funderar på vad du kan göra om arbetsgivaren brister i sitt arbetsmiljöansvar.  

Hur mår skyddsombuden inom staten? 

Skyddsombuden inom staten får utbildning i högre grad än andra sektorer trots att de haft sina uppdrag längre än andra sektorer. 73 procent anger att de fått utbildning de senaste 3 åren. I huvudsak har de fått utbildning från facket eller genom gemensamma utbildningar som arbetsgivare och fackförbund har anordnat. 

Statlig sektor är även bra i frågor så som arbetsanpassning och rehabilitering för att förhindra sjukskrivning och underlätta återgång i arbete efter sjukskrivning. 

Skyddsombuden uppger att de generellt upplever att arbetet med den fysiska arbetsmiljön fungerar bättre än den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (OSA). Dessutom menar skyddsombuden att arbetsgivarna saknar mål för OSA vilket innebär att de bryter mot Arbetsmiljöverkets föreskrifter (se mer om detta nedan). 

Stress och arbetsbelastning rankas som de viktigaste frågorna inom alla sektorer. 
– Men staten skiljer sig från andra sektorer med att de även rankar hot och våld betydligt högre än de andra.  

Staten får sämre resultat på “Delaktighet och möjlighet att påverka beslut” jämfört med andra sektorer. 

1 av 10 skyddsombud upplever sämre löneutveckling på grund av sitt uppdrag (läs mer om detta nedan). 

Två frågor till Tomas Fröstberg, ombudsman på ST 

Vad gör man som skyddsombud om arbetsgivaren saknar mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön? 

– Inledningsvis så ta upp frågan med arbetsgivaren i samverkan, efterfråga målen. Och här kan det vara på sin plats att påpeka att om det finns mer än tio anställda i verksamheten så ska målen finnas skriftligt. Visar det sig då att målen inte finns, eller att man på annat sätt är oeniga om deras status så begär att de ska tas fram eller uppdateras i samverkan.  

Det sista kan göras med en direkt hänvisning till SAM 11 §. Fortsätter arbetsgivaren krångla så påpeka att ni i så fall måste överväga att göra en begäran om arbetsmiljöåtgärd med hänvisning till Arbetsmiljölagen 6 6a §. Om arbetsgivaren inte hörsammar detta, gör en 6 6a-hänvändelse. I denna begär ni att arbetsgivaren tar fram mål för den organisatoriska arbetsmiljön enligt OSA 7, 8 §§ och SAM. I detta läge kan det vara lämpligt att ta kontakt med Arbetsmiljöverket för rådgivning kring hur denna bör utformas, alternativt rådfråga huvudskyddsombud eller annan sakkunnig inom facket. 

§ 11 i Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete säger att det ska genomföras en årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Vad gör man som skyddsombud om man upplever sämre löneutveckling på grund av sitt uppdrag? 

– Ta upp frågan med dina fackliga företrädare, lokalt. Skulle det visa sig att det finns fog för misstankarna så är detta en fråga som ska tvisteförhandlas enligt Lagen (1974:371) om rättegång i arbetstvister som ett brott mot Arbetsmiljölagen 6 kap 10 § samt Förtroendemannalagen 4 §. Inledningsvis finns det anledning till viss skyndsamhet i denna hantering, då det finns preskriptionstider att ta hänsyn till. Vad gäller Fackförbundet ST så är inte rätten att tvisteförhandla delegerad till lokala facket så här måste ombudsman på kansliet kontaktas.