Vad gäller kring distansarbete?

Grunden är det centrala avtalet om distansarbete som hänvisar till de riktlinjer som tagits mellan Svenskt Näringsliv, TCO, Saco och Seko med fler. Dessa riktlinjer innehåller det ramavtal som träffats på europanivå mellan organisationer för arbetsgivare och fackliga organisationer. Både det centrala avtalet och riktlinjerna mellan Svenskt Näringsliv, TCO, Saco och Seko med fler innehåller viktig information när det gäller distansarbete.

Nivåerna där frågorna regleras går alltså uppifrån och ner enligt följande:
1) Ramavtal på EU-nivå
2) Riktlinjer mellan Svenskt Näringsliv, Arbetsgivarverket, TCO med fler
3) Centralt avtal inom staten
4) Lokala riktlinjer
5) Enskild överenskommelse

Riktlinjer för distansarbete

För att statliga arbetsgivare ska kunna erbjuda möjlighet till distansarbete måste det enligt det centrala avtalet finnas riktlinjer på lokal nivå samt en skriftlig överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

Riktlinjerna ska tas fram i samverkan med de fackliga organisationerna enlig 11 § MBL eller enligt lokalt samverkansavtal. Det är här du som förtroendevald har möjlighet att påverka. Om riktlinjerna är tydliga och väl genomarbetade behöver inte det enskilda avtalet vara lika omfattande.

Riktlinjerna kan förtydliga vad som ska gälla angående utrustning, närvaropolicy, tillgänglighet med mer. I riktlinjerna kan det stå vilka arbetsuppgifter som lämpar sig bäst för distansarbete och att det är verksamhetens behov och krav som styr var arbetet ska utföras. Det är alltid upp till arbetsgivaren att avgöra. I riktlinjerna kan det även skrivas ut hur tillgängliga medarbetare förväntas vara för chefer och kollegor.

En annan del som är viktig att noga tänka igenom är hur arbetsgivarens arbetsmiljöansvar ska hanteras. Kollektivavtal, regler och andra riktlinjer ska självklart tillämpas på samma sätt även om arbetet sker på distans.

Ett förtydligande: Det kan vara bra att skilja på distansarbete och ett digitalt arbetssätt. Även om vi arbetar på kontoret kan vi behöva använda oss av ett digitalt arbetssätt. Det ena handlar om var vi arbetar och det andra om hur.

Enskilda överenskommelser

Mellan varje arbetstagare och arbetsgivare krävs en enskild överenskommelse om distansarbetet ska fortsätta efter att coronarestriktionerna lyfts. Överenskommelsen måste vara skriftlig för att det ska vara tydligt vad som gäller. Det är viktigt att poängtera att distansarbete måste vara frivilligt. Som arbetstagare har man varken rätt till, eller är skyldig till att arbeta på distans.

Det kan vara lämpligt att hänvisa till riktlinjerna i överenskommelsen för att inga missförstånd ska uppstå. Arbetsgivarverket har en mall på sin hemsida som går att använda sig av vid framtagandet av enskilda överenskommelser, men den måste anpassas till de behov som chef och medarbetare har. ST har tagit fram ett stöd som komplement till mallen, som du kan ladda ner här.

En viktig del att tydliggöra i den enskilda överenskommelsen är att det framgår vad som är huvudarbetsplats. ST rekommenderar att kontoret definieras som huvudarbetsplats för att det inte ska råda några otydligheter vid eventuella framtida övertalighetssituationer. Det ska även framgå i vilken omfattning arbetet ska ske på distans.

Överenskommelsen ska kunna sägas upp, både av medlemmen och av arbetsgivaren, om behoven i verksamheten förändras eller om distansarbetet av något annat skäl inte längre fungerar. I mallen som Arbetsgivarverket tagit fram talas om en ömsesidig uppsägningstid på två veckor. Diskutera gärna med arbetsgivaren kring vilken uppsägningstid som kan vara lämplig. Många kan ha förändrat sina liv så pass mycket under distansarbetet att de behöver en längre tidsfrist för att ställa om.

Gå vidare och läs vår artikel om arbetsmiljön under och efter pandemin.