Hur vet jag om jag är diskriminerad?

För att en negativ särbehandling juridiskt ska räknas som diskriminering krävs att anledningen till särbehandlingen finns som grund i någon av diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna som omfattas av lagen är:

  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Sexuell läggning
  • Ålder

Om du känner dig negativt särbehandlad men av anledning som inte finns i diskrimineringslagstiftningen kan det istället handla om kränkande särbehandling.

Det finns flera olika former av diskriminering. Om du upplever dig kränkt på arbetsplatsen för att du tillhör någon av de sju skyddade grupperna, kan det röra sig om trakasserier eller sexuella trakasserier.

Om det inte handlar om konkreta handlingar eller kränkningar kan det istället vara tal om direkt eller indirekt diskriminering. Ytterligare en form som skyddar personer som med funktionsnedsättning är bristande tillgänglighet. I arbetslivet kan du utsättas som anställd, men också som arbetssökande. 

Exempel på direkt diskriminering 

Du söker ett jobb men blir inte kallad trots att du har likvärdiga eller bättre meriter än andra sökanden. Du kan misstänka att det har att göra med ditt utländska efternamn, ditt kön eller din ålder. 

Du blir omplacerad för att du är gravid, trots att du inte har några hinder att utföra dina arbetsuppgifter. Arbetsgivaren menar att det är lika bra att omplacera dig redan nu eftersom du så småningom ska gå på föräldraledighet.  

Du har lägre lön än alla andra på arbetsplatsen trots att du presterar på samma nivå eller bättre. Den enda skillnaden är att du är den enda som är homosexuell.  

Exempel på indirekt diskriminering 

När du söker ett jobb internt eller externt ställs det krav om att du ska ha en viss längd för att anses kvalificerad. Anledningen är att arbetsbänkar är anpassade för personer över 170 cm. Indirekt utesluter kravet många att söka, särskilt kvinnor och en del personer med funktionsnedsättning. Kravet kan framstå som neutralt, men kunde själva verket undanröjas genom anpassningar av arbetsbänkarna. 

För att kunna bli befordrad krävs att sökanden har en viss universitetsexamen från Sverige. Då du har utbildat dig i ditt hemland utesluts du därmed indirekt, trots att din examen är minst lika bra som den svenska.  

Du får inte en tjänst för att arbetsgivaren ställer kravet att du ska bära en viss uniform. Du vill kunna täcka ditt hår och bära en långärmad tröja, eftersom det är traditionen inom din religion. När du frågar varför säger chefen att det ska vara lika för alla. 

Observera att det finns situationer där uniform eller krav på viss klädsel har ett berättigat syfte. Det kan handla om att man hanterar maskiner där kläder riskerar att fastna och leda till olyckor, eller hygienkrav där patientsäkerheten är viktigare än individens rätt att uttrycka sin religion.  

Berättigat syfte kan också finnas i många andra situationer, såsom språkkrav eller annat som kan utesluta en del personer.  

Bristande tillgänglighet 

Bristande tillgänglighet är när en arbetsgivare underlåter att anpassa arbetet för en anställd med funktionsnedsättning. Tanken med anpassningar är att funktionsnedsatta ska hamna i en jämförbar situation. Arbetsgivare är skyldiga att vidta skäliga åtgärder för att du som har en funktionsnedsättning ska kunna utföra ditt arbete. Det kan handla om fysiska ombyggnationer, som till exempel avfasning över trösklar, eller särskilda datorprogram som hjälper dig att läsa och skriva, om du exempelvis har en synnedsättning eller dyslexi. 

Större krav ställs på stora arbetsgivare, och kravet ökar om det är en tillsvidareanställning jämfört med en kortare, tidsbegränsad anställning. Förbud mot bristande tillgänglighet omfattar inte personer som söker arbete.  

Hur kan jag bevisa att jag är diskriminerad? 

Såhär står det i diskrimineringslagen 6 kap. 3 §  

”Om den som anser sig ha blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier, är det svaranden som ska visa att diskriminering eller repressalier inte har förekommit.” 

Du behöver göra antagligt att du har blivit utsatt. Det kan exempelvis vara att du fram till en viss punkt i en rekryteringsprocess fått mycket positiv feedback, fram till dess att arbetsgivaren har fått reda på att du är gravid eller praktiserar en viss religion. Det är givetvis enklare om det finns vittnen eller skriftliga bevis, men vilken form av bevisning som krävs måste bedömas från fall till fall. Om du kan göra det antagligt att du har blivit diskriminerad, är det arbetsgivaren som har bevisbördan att visa att de inte har diskriminerat. 

Kontakta ditt ombud eller ST Direkt 

Om du misstänker att du blivit utsatt för diskriminering, är det viktigt att du snabbt kontaktar ditt fackliga ombud eller ST Direkt på 0771 555 444. Preskriptionsfristerna är korta, och därför är det viktigt att utredningen kommer igång så snart som möjligt.