STs medlemsinformation 220217
Publicerad: 2022-10-05
Samverkan om riktlinje för distansarbete
En riktlinje är arbetsgivarens egna beslut om hur de ska förhålla sig i olika frågor. Till skillnad från ett avtal, där arbetsgivaren och den fackliga organisationen behöver vara överens för att det ska bli ett avtal. Exempel på avtal är samverkansavtal, arbetstidsavtal och lokalt kollektivavtal om lön. Riktlinjer ska samverkas, enligt samverkansavtalet, innan arbetsgivaren fattar sitt beslut. Arbetsgivaren, fackliga organisationer och huvudskyddsombuden har diskuterat och samverkat Försäkringskassans Riktlinje för distansarbete under en längre tid. Nu är slutsamverkan gjord och ST har gjort det i enighet med arbetsgivarens slutliga förslag till beslut.
Myndigheten har sedan 2018 haft en Riktlinje för distansarbete men under åren med pandemi så har både arbetsgivaren och fackliga organisationer insett att den gamla riktlinjen behöver skrivas om, utifrån de erfarenheter, förutsättningar och möjligheter som är idag.
Fackförbundet ST har argumenterat för att arbetsgivaren behöver möta kraven om att erbjuda en kontorsarbetsplats som motsvarar de krav på en arbetsplats som arbetsuppgifterna kräver samt att det är en god arbetsmiljö för medlemmarna. Vidare har ST argumenterat för att arbetsgivaren i sin riktlinje för distansarbete behöver motsvara medlemmarnas förväntningar om att få rätt förutsättningar för att kombinera arbetslivet och privatlivets olika behov och skeenden.
Alla frågor är inte lösta i den nu beslutade Riktlinjen om distansarbete, men ST anser skrivningarna i riktlinjen nu är utformade så de ska kunna ge förutsättningar till att kombinera behoven från arbetslivet och privatlivet.
Hur medlemmar har uppfattat sin arbetstillvaro under pandemitiden skiljer sig mycket åt mellan olika personer. Enligt statistiken så kan vi utläsa att myndigheten har levererat ett väldigt gott resultat under pandemin. Och det goda resultatet innehåller både snabb och flexibel verksamhetsutveckling och IT stöd samt mycket bra leveranser i handläggningen. Den psykosociala arbetsmiljön som påverkats av högt arbetstryck, flexibilitet i att arbeta med olika arbetsuppgifter samt varierade förutsättningar i sin hemmamiljö, har förstås påverkat oss alla i någon omfattning.
Det har varit väldigt speciella förhållanden de senaste åren då de allra flesta anställda på Försäkringskassan har behövt arbeta hemifrån. När samhället nu, förhoppningsvis, går mot en mer normaliserad tillvaro igen så återstår det att analysera vad konsekvenserna av pandemin inneburit för vår gemensamma arbetsplats. Både arbetsgivare, fackliga organisationer och skyddsorganisationen behöver också fundera över hur vi vill ha arbetsplatsen framöver.
Den riktlinje som nu är beslutad av arbetsgivaren kommer att utvärderas om ett år. Parterna kommer att fortsätta arbetet med arbetsplatsens framtida utseende och hur riktlinjen för distansarbete ska se ut framöver.
Avdelningen SF
Avdelningen SF befinner sig i slutet av koncentrering av småförmåner, SGI, förstagångsanspråk och försäkringsadministration. SF har också påbörjat sin nästa förflyttning mot en målbild för 2024 gällande konceptuell indelning av sina VO.
Avdelningen lämnar sina regionala områden och ska istället inrättas efter försäkringen vilket är tänkt att se ut enligt nedan.
Verksamhetsområdena process och utveckling (rättsligt stöd) samt samverkan är igång och vi har samverkat den förändringen.
Vi har även samverkat en organisationsstruktur för tre VO som kommer att benämnas småförmåner och förstagång, trygghet vid sjukdom samt stöd för återgång.
Innehållet i de tre sistnämnda är inte färdigsamverkade än utan det är en pågående process inom avdelningssamverkan.
Uppföljning systematiska arbetsmiljöarbetet
Under 2021 införde myndigheten ett nytt arbetssätt för att följa upp vårt systematiska arbetsmiljöarbete. Tidigare fick respektive partsamverkan/arbetsmiljökommitté fylla i en omfattande enkät för att skatta sin egen kunskap och medarbetarnas kunskap.
Den nya uppföljningen genomförs i flera steg som börjar med att enheterna själv får svara på arton påståenden och planera hur eventuella brister ska åtgärdas. Därefter analyserar respektive partsamverkan sitt arbetsmiljöarbete från område, VO, upp till avdelning.
I utvärderingen av arbetssättet framför fackförbundet ST att det nya arbetssättet överlag fungerat bra och resulterat i en mer aktiv dialog, främst på enheterna. Men justeringar behövs i stöd/förtydligande hur alla medarbetare ska bli involverade i uppföljningen, att tillräckligt underlag och tid ges för analyser i partsamverkan och att analysblanketten är en del av det protokoll som ska justeras.
En uppföljning av resultaten från uppföljningen 2021 kommer att ske i myndighetens centrala arbetsmiljökommitté vilket är GD-samverkan. De utvecklingsområden som initialt identifierats är;
- Arbetsmiljömål. Förtydligande stöd, styrning och uppföljning.
- Uppföljning. Ett delmoment i det systematiska arbetsmiljöarbetet som de flesta avdelningar har behov av att utveckla, till exempel kopplat till riskbedömningar inför förändringar och handlingsplaner för SAM