Arbetsmiljölagen
Publicerad: 2022-04-11
Arbetsmiljölagen (AML) finns till för att du ska ha en bra arbetsmiljö och för att du inte ska skada dig eller må dåligt på ditt arbete. Det är arbetsgivarens ansvar att undanröja och hantera olycksfall och risker på arbetsplatsen.
Det är faktiskt så att arbetsmiljön ska vägas in i varje beslut om förändringar på arbetsplatsen och i den dagliga verksamheten. Det kallas för ett systematiskt arbetsmiljöarbete.
Lagen har ändrats flera gånger sedan den infördes för att passa det svenska arbetslivets utveckling där allt fler har tjänstemannayrken. Exempelvis fokuserar lagen inte bara på den fysiska säkerheten, utan även hur arbetet styrs och kommuniceras och hur samarbetet med chefer och medarbetare går till. Föreskrifterna om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kallas OSA-föreskrifterna.
Vad innebär arbetsmiljölagen för mig som anställd?
Lagen gäller dig som utför arbete åt en arbetsgivare, vare sig du är med i facket eller inte. Den säger att du har rätt till en tillfredsställande arbetsmiljö där arbetsförhållandena anpassas till dina fysiska och psykiska förutsättningar. Dessutom ska du ha möjlighet till variation, social kontakt och utveckling. Du ska också vara delaktig vid förändringar av arbetet.
När fler jobbar på distans har den digitala arbetsmiljön blivit allt viktigare. Arbetsgivaren har samma ansvar för din arbetsmiljö om du jobbar hemifrån som om du jobbar på kontoret. Den digitala arbetsmiljön behöver ses över kontinuerligt och ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Om du som arbetstagare anser att arbetet utsätter dig för livsfara har du rätt att neka till det utan ekonomiska repressalier även om det skulle uppstå en skada, enligt arbetsmiljölagen.
Fackets och skyddsombudets roll
På varje arbetsplats med fler än fem anställda ska det finnas ett eller flera skyddsombud som väljs av medarbetarna. Det är den enda fackliga roll som enligt lag måste finnas på varje arbetsplats. Skyddsombudets uppgift är att företräda alla medarbetare på arbetsplatsen och se till att arbetsgivaren lever upp till arbetsmiljölagen. Det är den eller de organisationer som har tecknat kollektivavtal på arbetsplatsen som utser skyddsombud.
På större arbetsplatser finns en skyddskommitté med företrädare för arbetsgivare och anställda. Utöver arbetsmiljöfrågorna hanterar de frågor om arbetsanpassning och rehabilitering på arbetsplatsen.
Vad händer om arbetsgivaren bryter mot lagen?
Om skyddsombudet anser att arbetsgivarens åtgärder inte är tillräckliga kan hen göra en begäran om åtgärder (en 6:6 a). Då ska Arbetsmiljöverket titta på frågan och bedöma och arbetsgivaren ska betala vite. Ett skyddsombud kan även stoppa en hel verksamhet om de upplever att det är fara för liv och hälsa. Det kallas skyddstopp. Skyddsombudet har alltså långtgående möjligheter att peka med hela handen och säga vad som behöver göras för att det ska fortsätta vara en säker arbetsplats.
Om en olycka händer och någon skadas eller till och med dör utreds det som ett arbetsmiljöbrott.
Arbetsanpassning och rehabilitering
En lite nyare del av lagen är att arbetsgivaren behöver ha en plan för hur skadade eller sjukskrivna medarbetare ska tas om hand och rehabiliteras. Om du har behov av anpassad utrustning eller högre tillgänglighet på grund av funktionsnedsättning kan det både gå under arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen. Det gör att arbetsgivaren har långtgående ansvar för att anpassa utrustningen så att du ska kunna jobba kvar och utföra ditt arbete. En viktig princip i lagen är att inte förutsätta att alla är lika, utan att arbetet ska anpassas till var och en efter förmåga.
Viktiga frågor inom arbetsmiljöområdet för Fackförbundet ST
Arbetsanpassning och rehabilitering är en fråga som blir har blivit viktigare att bevaka. Under en lång tid erbjöd myndigheterna, där många av våra medlemmar arbetar, en god arbetsmiljö men den har gradvis försämrats. Det har sin grund i ökade krav på effektivisering som gjort att man främst skurit ner på lönekostnader och personal. Enligt Fackförbundet STs rapport “Urholkad stat” (2022) har det lett till att allt färre behöver göra mer vilket leder till att många tjänstemän är överbelastade och stressade. Läs mer om vårt påverkansarbete.