Vad är BESTA-koderna?
Publicerad: 2023-05-26
Som statligt anställd kommer man förr eller senare i kontakt med BESTA-koder. Men vad är de egentligen? Det finns en del missuppfattningar, inte minst på arbetsgivarsidan, om vad koderna innebär. Fackförbundet ST ger dig kunskap och argument.
BESTA är en förkortning av Befattningsgruppering för Statistik och är ett system för att klassificera arbetsuppgifter bland statligt anställda. I princip alla befattningar inom staten ska få en BESTA-kod, som på ett övergripande plan beskriver vad personen gör på jobbet. Detta system kan sedan användas för att ta fram lönestatistik och underlätta lönekartläggningar.
BESTA – ett partsgemensamt system
BESTA-systemet har utvecklats av facken inom staten i samarbete med Arbetsgivarverket. Det löpande arbetet med klassificering ska göras partsgemensamt. I praktiken innebär det att lokala företrädare för facket och arbetsgivaren sitter tillsammans och går igenom varje befattning för att se vilka arbetsuppgifter som ingår. Det finns inga särskilda formkrav på detta arbete, men helst ska det göras löpande för att uppgifterna ska vara aktuella.
Vad BESTA-koderna är – och inte är
I koden går det att utläsa vad befattningen innehåller för arbetsuppgifter och vilken svårighetsgrad det är på dessa uppgifter. Det går också att se om det är en chefsroll. Dessutom finns, vid behov, utrymme för ytterligare nyansering (se faktaruta).
Det är viktigt att komma ihåg att klassificeringen endast bygger på medarbetarens faktiska arbetsuppgifter – inte prestation, erfarenhet eller liknande. BESTA-koderna säger alltså inget om individers skicklighet. Koderna utgör inte heller lönekriterier, eftersom systemet inte är tillräckligt specifikt. Dessutom kan en medarbetare ha fel kod, till exempel om klassificeringen inte har uppdaterats på länge. En chef ska alltså inte hänvisa till BESTA-koden vid löne- och medarbetarsamtal, även om det förekommer.
Så används informationen
BESTA är ett bra verktyg för att få fram lönestatistik inom staten. Denna statistik används inte minst som stöd vid de centrala avtalsförhandlingarna och i den lokala lönebildningsprocessen. Det ger parterna en bra bild av arbetsuppgifterna inom staten och hur löneutvecklingen ser ut.
Vid lönekartläggningar brukar vi på Fackförbundet ST förespråka att parterna använder BESTA-vägen. Det är ett lönekartläggningssystem som bygger på BESTA-data.
Vad borde jag tjäna?
Ta reda på vilken medianlön som gäller för ditt arbete.
Därför behövs facket i BESTA-arbetet
Det vore inte praktiskt möjligt för varje enskild medarbetare att delta i klassificeringen – då är fackets lokalkännedom oöverträffbar. Facket har bra koll på vad enskilda arbetstagare faktiskt gör på jobbet. Facket behövs alltså för att klassificeringen ska bli så rättvisande som möjligt.
Och ett välfungerande BESTA-system är viktigt både i avtalsrörelsen och vid lönekartläggningar.
Hur är BESTA-koden uppbyggd?
Det här säger siffrorna och, i förekommande fall, bokstäverna i koden:
- De två första siffrorna anger arbetsområde – en övergripande beskrivning av arbetsuppgifterna.
- Den följande siffran står för grupperingsnivå, vilket anger arbetsuppgifternas omfång och komplexitet. Sedan 2019 klassificeras chefsroller med bokstäver.
- Den fjärde siffran är alltid en etta eller tvåa, vilket står för ”chef” respektive ”annan befattning”.
- Sedan finns två siffror som ger utrymme för att förfina klassificeringen utifrån lokala förhållanden. Det är dock mycket ovanligt.
- Den sjunde siffran anger enighet (en nolla) eller oenighet (en etta) kring klassificeringen. Arbetsgivaren har alltid sista ordet och om facket inte håller med kan det avspeglas här.
- Det kan finnas ytterligare siffror, men dessa kan inte facket påverka och handlar om att kunna ”översätta” koderna till annan datainsamling.