Studentjobb – vad du behöver ha koll på inför ditt extraknäck

Facket kämpar för bättre villkor för alla på arbetsmarknaden – även dig som jobbar extra. Den trygghet och de förmåner du får via kollektivavtal är inte självklara, utan bygger på att vi är starka.  

Vad ska du tänka på innan du tar ett studentjobb? 

Börja med att skapa dig en bild av lönerna hos arbetsgivaren. Är de rimliga? Det lokala facket på arbetsplatsen kan ge dig svar på detta – och mycket annat som du kanske inte vågar fråga arbetsgivaren om. I en jobbannons brukar det finnas uppgifter om fackliga kontaktpersoner.  

Glöm inte att kolla upp om det finns kollektivavtal. Det ska i så fall tillämpas på dig också, oavsett om du är med i facket eller inte.  

Anställningsformen spelar roll  

Många studentjobb bygger på så kallad timanställning. Då har du inget avtal som reglerar hur mycket du ska arbeta. Nackdelen är oförutsägbarheten, men fördelen är att du har friheten att tacka nej till jobb. Har du ett fastare upplägg, som vid deltidsarbete eller vikariat, så går arbetsgivarens önskemål före dina behov – till exempel att närvara på en föreläsning. Fördelarna är förutsägbarheten och större trygghet vid sjukdom (se nedan).  

Få ett skriftligt avtal  

Muntliga anställningsavtal är giltiga, men svåra att bevisa. Det är till exempel inte helt ovanligt att företag rekryterar till sommaren och sedan ångrar sig. Då gäller avtalet ändå och arbetsgivaren behöver betala ut lön under den avtalade perioden eller formellt säga upp dig och betala lön under uppsägningstiden.  

Om du blir sjuk 

Är du timanställd har du vanligen inte rätt till sjuklön från arbetsgivaren, men vid tidsbegränsade anställningar har du oftast det – om du är anställd i minst en månad framåt. Har du inte rätt till sjuklön finns möjligheten att få sjukpenning från Försäkringskassan för de dagar du skulle ha jobbat (redan från andra sjukdagen). Prata med Försäkringskassan eller ditt lokala fack för att få veta vad som gäller i just ditt fall.   

Om du drabbas av en arbetsskada 

Råkar du ut för skada eller sjukdom på grund av ditt arbete ska du vända dig till din chef – som sedan ska ta frågan vidare. Du kan sedan få ersättning från Försäkringskassan för din arbetsskada. Har din arbetsplats kollektivavtal så omfattas du dessutom av en arbetsskadeförsäkring som kan ge dig ytterligare ersättning.  

Arbetsgivaren har ansvar för din arbetsmiljö 

Det finns många regler kring arbetsmiljön – utgångspunkten är att risken för skador och ohälsa ska minimeras. Du ska därför inte bara acceptera det som arbetsgivaren säger. Borde jag inte ha hörselkåpor? Ska jag verkligen jobba i den här kylan? Fråga arbetsplatsens fackliga representant vad som gäller, ofta finns det enkla svar att få.  

  Har du problem med arbetsmiljön kan du vända dig till arbetsplatsens skyddsombud – hen representerar alla arbetstagare. Du kan vända dig till skyddsombudet om både fysiska risker och psykosociala situationer såsom mobbning och skadlig stress.   

 Om arbetsgivaren gör fel 

Skulle arbetsgivaren inte betala rätt lön eller bryta mot överenskommelser i kollektivavtalet, till exempel om arbetstid, så kan vi på facket driva ditt ärende – om du är medlem. Men i första hand ska du själv alltid påtala om något är fel, eftersom det oftast uppstår på grund av misstag.  

Kom också ihåg att arbetsgivaren generellt sett har en långtgående rätt att leda arbetet. Om du exempelvis har anställts för att göra en viss uppgift, men huvudsakligen får syssla med annat så är det normalt sett inte ett avtalsbrott.