Sjukskrivning - detta behöver du ha koll på

Sjuka kan vi alla bli. Om det händer dig ska du kunna fokusera på att bli frisk utan att behöva oroa dig i onödan för praktiska frågor eller ekonomi. Här reder Fackförbundet ST ut vad som gäller före, under och efter en sjukskrivning.

Uppdaterad: 2025-04-28

Du behöver då veta vad som gäller om:

hur du gör sjukanmälan
vad som gäller ifråga om karensavdrag
hur stor inkomst du får när du är sjuk
vilka krav som kan ställas på läkarintyg
vad rehabiliteringskedjan innebär

Sjukanmälan

När du blir sjuk och inte kan arbeta sjukanmäler du dig till din arbetsgivare. Det ska du göra direkt första dagen du blir sjuk. Kontrollera rutinen för sjukanmälan hos din arbetsgivare.

Läkarintyg

Är du sjuk mer än sju dagar behöver du ha läkarintyg som styrker att du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Läkarintyget ska skickas till din arbetsgivare. Arbetsgivaren har möjlighet att begära in sjukintyg från första dagen i vissa fall.

Karensavdrag

Den första sjukdagen tillämpas ett karensavdrag. Karensavdrag är ett avdrag från din sjuklön, där sjuklönen beräknas från och med dag 1-14. Avdraget är 20 procent av den sjuklön du får en genomsnittlig arbetsvecka.

Den gamla lösningen med karensdag gav sjuklön från dag 2 till 14, och löneavdraget var beroende av hur du skulle ha arbetat under din karensdag. Eftersom karensdagen har avskaffats så avskaffas också reglerna om olika avdrag som du kunde få om du hade arbetat del av karensdagen.

I vissa fall kan du slippa karensavdraget, exempelvis om du blir sjuk igen inom fem kalenderdagar från du senast var sjuk eller om du haft mer än tio karensavdrag under de senaste tolv månaderna.

Din ersättning när du är sjuk och inte kan arbeta

Din ersättning under sjukperioden kan bestå av olika delar, beroende på hur länge du är sjuk.

sjuklön från arbetsgivaren dag 1-14 minus karensavdrag
sjukpenning från Försäkringskassan från sjukdag 15
påbyggnad av sjukpenningen genom kollektivavtal

1. Sjuklön från arbetsgivaren

Sjuklönen är 80 procent av din lön. Du får sjuklön från din arbetsgivare dag 1-14 minus karensavdrag.

2. Sjukpenning från Försäkringskassan

Är du sjuk mer än två veckor sjukanmäler arbetsgivaren dig till Försäkringskassan. Du ansöker själv om sjukpenning från Försäkringskassan.

Sjukpenningen är något lägre än 80 procent av din månadslön, upp till ett tak på 10,0 prisbasbelopp (ändrades från 8,0 prisbasbelopp till 10,0 prisbelopp den 1 januari 2022). Den sjukpenninggrundande inkomsten är högst 10,0 prisbasbelopp, vilket 2025 motsvarar 588 000 kr/år eller 49 000 kr/månad.

Du kan få sjukpenning på ”normalnivå” i högst 365 dagar (inom en ramtid av 450 dagar). Därefter kan du få sjukpenning på "fortsättningsnivå" som är något lägre än 75 procent av din sjukpenninggrundande inkomst.

3. Kompletterande ersättning via kollektivavtalet

I kollektivavtal finns ofta rätt till ersättning från arbetsgivaren som påbyggnad på sjukpenningen. Denna ersättning är vanligtvis 10 procent av lönen upp till sjuklönetaket på 10,0 prisbasbelopp och cirka 90 procent på den del av inkomsten som ligger över detta sjuklönetak (2025: 588 000 kr/år eller 49 000 kr/månad).

Hur länge du får påbyggnad från arbetsgivaren beror på vilket kollektivavtal du omfattas av.

Rehabiliteringskedjan

Om du kan få sjukpenning, och i så fall hur länge, beror på hur mycket din sjukdom påverkar din förmåga att arbeta.

Dag 1–90

De första 90 dagarna har du rätt till sjukpenning om du inte kan utföra ditt vanliga arbete eller något annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt kan erbjuda.

Dag 91–180

Efter 90 dagar har du rätt till sjukpenning om du inte utföra ditt vanliga arbete eller något annat arbete som din arbetsgivare kan erbjuda.

Dag 181–365

Efter 180 dagar har du rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Det gäller inte om Försäkringskassan bedömer att du med stor sannolikhet kommer att kunna återgå i arbete hos din arbetsgivare före dag 366. Då bedöms din arbetsförmåga i förhållande till ditt vanliga arbete även efter dag 180. Det gäller inte heller om det anses oskäligt att pröva din arbetsförmåga i förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden.

Dag 366–

Efter 365 dagar har du bara rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Det gäller om det inte kan anses oskäligt att bedöma din arbetsförmåga i förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden.