En kvinna och en kollega pratar med varandra på jobbet

Tjänstledighet inom staten: frågor och svar

Publicerad: 2023-05-17

|Uppdaterad: 2024-04-19

Tjänstledighet innebär att du är ledig från arbetet utan betalning. Men hur ser bestämmelserna ut? I denna FAQ hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om tjänstledighet.

Obs!

Svaren i denna FAQ är anpassade för dig som jobbar inom staten och tillhör Villkorsavtalet. Andra regler om tjänstledighet kan gälla om du är statligt anställd men tillhör Affärsverksavtalet.  

    Innan du ansöker om tjänstledighet

    Det beror på! Det finns flera lagar som ger rätt till tjänstledighet, till exempel studieledighetslagen, föräldraledighetslagen och ledighet för trängande familjeskäl. Dessutom finns olika överenskommelser i kollektivavtal som ger rätt till tjänstledighet.

    Om du uppfyller villkoren i någon av dessa bestämmelser kan chefen inte neka dig tjänstledighet. Men om du vill vara tjänstledig utan stöd i lag eller kollektivavtal behöver du försöka komma överens med chefen – som då har rätt att säga nej.  

    Ja. Många förknippar tjänstledighet med att vara helt borta från arbetet, men du kan också vara tjänstledig på deltid – exempelvis varannan fredag eller tre timmar varje dag. 

    Du som är statligt anställd har enligt ditt kollektivavtal rätt att få tjänstledigt för att testa ett annat myndighetsjobb – om det är en visstidsanställning eller provanställning. Du måste då ha haft en tillsvidareanställning i minst 12 månader före den dag tjänstledigheten börjar.

    Vill du prova ett jobb utanför staten (exempelvis i en kommun eller i näringslivet) så har du inte rätt till tjänstledighet, men du kan ändå diskutera möjligheten med din chef. Kom bara ihåg att du kan hamna i ett dilemma. Om du är på en provanställning som du tycker om, men inte vet om du får förlängd, kanske du måste chansa och säga upp dig från jobbet du är tjänstledig från – med tanke på uppsägningstiden. 

    Detta är inte reglerat i lagen, men vi brukar rekommendera att du ansöker senast sex månader innan studierna börjar. Anledningen är att arbetsgivaren har rätt att skjuta upp din ledighet i sex månader. 

    Även om du är tjänstledig på heltid så behåller du din anställning, vilket innebär att du har kvar samma villkor som innan när du går tillbaka till din gamla tjänst.  

    Du ska inte särbehandlas om du utnyttjar en rätt du har i lag eller kollektivavtal. Men det finns alltid en risk att du under tjänstledigheten missar vissa förändringar eller händelser på arbetet och därför halkar efter i kompetensutvecklingen. Du kan heller inte räkna med att få tillbaka exakt samma jobb som innan (se ovan). 

    Om du av hälsoskäl inte klarar av att jobba heltid kan och bör du bli sjukskriven (vilket är något annat än tjänstledighet). Vill du däremot arbeta deltid ”bara” för att du själv känner att det behövs så måste du få tjänstledigt. I detta fall saknas det dock tillräckliga skäl för att du, enligt lagar och kollektivavtal, ska ha rätt till tjänstledighet. Däremot kan du ändå försöka komma överens med din chef. 

    Under tjänstledigheten

    Säg aldrig upp dig – även om din ”gamla” chef tjatar om besked. När din provanställning övergår till en tillsvidareanställning hos din nya arbetsgivare upphör nämligen din gamla tillsvidareanställning automatiskt. Detta enligt en speciell reglering i lagen om offentlig anställning (LOA). Observera att detta inte gäller om du provar en anställning utanför staten.

    Tveka inte att ringa vår fackliga rådgivning om du undrar något kring uppsägning och tjänstledighet. 

    Nej, normalt sett får du ingen löneförhöjning om du ”missar” lönerevisionen. Det kan finnas lokala löneavtal med andra bestämmelser, men det är ovanligt (hör efter med ditt lokala fack). Så om du exempelvis ska vara tjänstledig i två år får du räkna med att ha samma lön som tidigare när du kommer tillbaka.

    Diskutera gärna med din chef vad som händer med lönerevisionen – helst innan du går på tjänstledighet. De kanske kan göra ett undantag, i synnerhet om du riskerar att missa en löneförhöjning på grund av en kortare bortavaro. 

    Nej, din intjäning minskar lika mycket som din grad av tjänstledighet. Är du tjänstledig på heltid tjänar du alltså in noll till semesterlönen. Det kan vara bra att planera för.  

    Efter tjänstledigheten

    Arbetsgivaren ska i första hand försöka se till att du får tillbaka ungefär samma tjänst som innan. Om det inte går, exempelvis på grund av en omorganisation, så har arbetsgivaren ganska stort utrymme att bestämma över din placering och dina arbetsuppgifter – inom ramarna för din kompetens.