Höga krav ställs på statsförvaltningen, både vad gäller de uppdrag som ska utföras och hur de ska utföras. Men förutsättningarna att utföra uppdragen har stramats åt över tid, exempelvis genom införandet av effektiviseringskrav. Det har gett upphov till en obalans mellan myndigheternas uppdrag och förutsättningar. I denna rapport undersöker vi vilka effekter obalansen fått för statens verksamheter. Till att börja med visar vi att våra medlemmar är pressade av en hög arbetsbelastning. Så till den grad att de inte hinner utföra sitt jobb:

• 4 av 10 uppger att de inte hinner utföra sitt uppdrag ordentligt och tvingas prioritera bort viktiga arbetsuppgifter en gång i veckan eller oftare. 
• 1 av 10 uppger att det sker dagligen.  
  

Våra medlemmar vittnar om att de i många fall tvingas prioritera bort arbetsuppgifter som är centrala för att tjänsteutövningen ska leva upp till de krav som ställs i lag. Exempelvis serviceskyldigheten och rättssäkerheten får stryka på foten när de anställdas tid inte räcker till för medborgarkontakter eller för att utreda ärenden ordentligt.

Ett problem för både arbetsmiljön och demokratin

Att de anställda är pressade är ett arbetsmiljöproblem, men också ett symptom på grundproblemet: att statliga verksamheter inte har förutsättningar att utföra sina uppdrag. Det senare är ett demokratiproblem, eftersom det leder till att medborgare inte får ut det de förväntar sig av statliga verksamheter. I rapporten visar vi i fyra fallstudier hur det tar sig uttryck i praktiken. Obalansen mellan förutsättningar och uppdrag leder till att:

• domstolsväsendets omloppstider blir oacceptabelt långa
• landets lärosäten inte lyckas leverera utbildning av hög kvalitet
• statens museer inte har råd att bevara sina samlingar
• myndigheter inte kan erbjuda god service till alla medborgare.

Hellre billigt än bra?

Det här är en konsekvens av politikens tillkortakommanden: Den politiska styrningen av och resurstilldelningen till statsförvaltningen är inte ändamålsenlig. Det leder exempelvis till att myndigheter inte får tillräckliga resurser, eller till att ekonomiska principer – som effektiviseringskrav – tillåts utgöra hinder för uppdragens utförande.

I grund och botten beror det på att utgångspunkterna för statsförvaltningens arbete är felaktiga. Ekonomiska värden snarare än demokratiska tillåts styra vilka resultat som uppnås. Att det statliga uppdraget utförs billigt premieras framför att det utförs fullt ut. Utgångspunkterna för styrningen och resurstilldelningen behöver därför omprövas. För att lyckas utföra de politiskt beslutade uppdragen behöver statliga verksamheter tillräckliga förutsättningar. 

Fackförbundet STs förslag för en bättre förvaltning

• Skapa balans mellan myndigheternas uppdrag och förutsättningar. Statens styrning av myndigheterna präglas i för stor utsträckning av ekonomiska ideal. Reformer behövs som säkerställer att genomförandet av de demokratiskt beslutade uppdragen i stället prioriteras högst. Ett första steg är en bred förvaltningspolitisk utredning, med uppdrag att föreslå förändringar av rådande styrning och resurstilldelning.
• Skrota de generella besparingarna i staten. För att myndigheterna ska få tillräckliga förutsättningar att utföra sina uppdrag måste de generella besparingarna i staten skrotas. Vi vill att regeringen tillsätter en statlig utredning med syfte att ta fram en ny pris- och löneomräkningsmodell med ett slopat produktivitetsavdrag.
• Inrätta Myndigheten för god förvaltning. En myndighet med övergripande ansvar för förvaltningspolitiska frågor behövs. Den ska verka för och granska att den demokratiska styrningen av statsförvaltningen fungerar i enlighet med författning. Den ska även ansvara för den långsiktiga utvecklingen av statsförvaltningen.

Höga krav ställs på statsförvaltningen, både vad gäller de uppdrag som ska utföras och hur de ska utföras. Men förutsättningarna att utföra uppdragen har stramats åt över tid, exempelvis genom införandet av effektiviseringskrav. Det har gett upphov till en obalans mellan myndigheternas uppdrag och förutsättningar. I denna rapport undersöker vi vilka effekter obalansen fått för statens verksamheter. Till att börja med visar vi att våra medlemmar är pressade av en hög arbetsbelastning. Så till den grad att de inte hinner utföra sitt jobb:

• 4 av 10 uppger att de inte hinner utföra sitt uppdrag ordentligt och tvingas prioritera bort viktiga arbetsuppgifter en gång i veckan eller oftare. 
• 1 av 10 uppger att det sker dagligen.  
  

Våra medlemmar vittnar om att de i många fall tvingas prioritera bort arbetsuppgifter som är centrala för att tjänsteutövningen ska leva upp till de krav som ställs i lag. Exempelvis serviceskyldigheten och rättssäkerheten får stryka på foten när de anställdas tid inte räcker till för medborgarkontakter eller för att utreda ärenden ordentligt.

Ett problem för både arbetsmiljön och demokratin

Att de anställda är pressade är ett arbetsmiljöproblem, men också ett symptom på grundproblemet: att statliga verksamheter inte har förutsättningar att utföra sina uppdrag. Det senare är ett demokratiproblem, eftersom det leder till att medborgare inte får ut det de förväntar sig av statliga verksamheter. I rapporten visar vi i fyra fallstudier hur det tar sig uttryck i praktiken. Obalansen mellan förutsättningar och uppdrag leder till att:

• domstolsväsendets omloppstider blir oacceptabelt långa
• landets lärosäten inte lyckas leverera utbildning av hög kvalitet
• statens museer inte har råd att bevara sina samlingar
• myndigheter inte kan erbjuda god service till alla medborgare.

Hellre billigt än bra?

Det här är en konsekvens av politikens tillkortakommanden: Den politiska styrningen av och resurstilldelningen till statsförvaltningen är inte ändamålsenlig. Det leder exempelvis till att myndigheter inte får tillräckliga resurser, eller till att ekonomiska principer – som effektiviseringskrav – tillåts utgöra hinder för uppdragens utförande.

I grund och botten beror det på att utgångspunkterna för statsförvaltningens arbete är felaktiga. Ekonomiska värden snarare än demokratiska tillåts styra vilka resultat som uppnås. Att det statliga uppdraget utförs billigt premieras framför att det utförs fullt ut. Utgångspunkterna för styrningen och resurstilldelningen behöver därför omprövas. För att lyckas utföra de politiskt beslutade uppdragen behöver statliga verksamheter tillräckliga förutsättningar. 

Fackförbundet STs förslag för en bättre förvaltning

• Skapa balans mellan myndigheternas uppdrag och förutsättningar. Statens styrning av myndigheterna präglas i för stor utsträckning av ekonomiska ideal. Reformer behövs som säkerställer att genomförandet av de demokratiskt beslutade uppdragen i stället prioriteras högst. Ett första steg är en bred förvaltningspolitisk utredning, med uppdrag att föreslå förändringar av rådande styrning och resurstilldelning.
• Skrota de generella besparingarna i staten. För att myndigheterna ska få tillräckliga förutsättningar att utföra sina uppdrag måste de generella besparingarna i staten skrotas. Vi vill att regeringen tillsätter en statlig utredning med syfte att ta fram en ny pris- och löneomräkningsmodell med ett slopat produktivitetsavdrag.
• Inrätta Myndigheten för god förvaltning. En myndighet med övergripande ansvar för förvaltningspolitiska frågor behövs. Den ska verka för och granska att den demokratiska styrningen av statsförvaltningen fungerar i enlighet med författning. Den ska även ansvara för den långsiktiga utvecklingen av statsförvaltningen.