Illustration över minskande löneanslag

Urholkad stat - om produktivitetsavdraget i statlig sektor

Publicerad: 2022-03-31

30/03/2022 - I rapporten "Urholkad stat: om produktivitetsavdraget i statlig sektor" visar Fackförbundet ST att produktivitetsavdraget har lett till en gradvis urholkning av myndigheternas löneanslag sedan avdraget infördes 1994.

Bakgrund

De statliga myndigheterna finansieras genom anslag från statsbudgeten. Hur mycket anslag de får påverkas av det så kallade produktivitetsavdraget, som innebär en generell besparing där 1–2 procent dras av från myndigheternas lönekostnadsanslag. Det innebär att statlig sektor år för år måste effektivisera för att få medlen att räcka.

Sammanfattning

Produktivitetsavdraget har lett till en gradvis urholkning av myndigheternas löneanslag sedan 1994. Enligt våra beräkningar skulle löneanslagen varit 44 procent högre år 2021 om avdraget aldrig hade införts. Det motsvarar ca 62 miljarder kronor. Det har inte påverkat lönenivåerna utan troligen antalet  sysselsatta i sektorn.

Andelen anställda i den statliga förvaltningen har halkat efter i jämförelse med privat sektor. Andelen anställda i statlig förvaltning hade varit 31 procent högre (2020) om utvecklingen hade skett i samma takt som i privat sektor. Det motsvarar ca 54 miljarder kronor, eller 76 000 jobb.

Om inte produktivitetsavdraget hade funnits skulle lönekostnadsanslagen till myndigheterna vara 53 procent högre 2026.

Enligt vår prognos kommer skillnaden i andelen anställda mellan privat sektor och statlig förvaltning växa till 37 procent år 2026. Det motsvarar 100 000 färre anställda inom statlig sektor, i jämförelse med utvecklingen i privat sektor.

Enligt flera undersökningar upplever anställda inom statlig sektor en ökad stress i arbetslivet. Universitetslärare tillhör en grupp som upplever mer stress än andra yrkesgrupper. Även kompetensbristen ökar i den statliga sektorn.

Fackförbundet STs krav

  • Skrota de generella besparingarna i staten. Vi vill att regeringen tillsätter en statlig utredning med syfte att ta fram ett ny pris- och löneomräkningsmodell med ett slopat produktivitetsavdrag. 
  • Effektivisering och utveckling ska ske utifrån varje myndighets förutsättningar. Därför behöver regeringens styrning bli mer tillitsbaserad. Myndigheterna ska ha ett tydligt ägarskap över det fortlöpande utvecklingsarbetet. Det utesluter inte att regeringen kan använda sig av andra styrmedel, som regleringsbreven eller regeringsuppdrag, för att driva igenom specifika förbättringar eller för att främja samverkansinsatser. 
  • Involvera medarbetarna tydligare när det kommer till utveckling av verksamheten. Anställda på myndigheter är experter på sin verksamhet och hur den utförs på bästa sätt. Att tydligare ge dem inflytande och ansvar för att komma på och genomföra förbättringar är mer effektivt än detaljstyrning uppifrån.  

Mer om produktivitetsavdraget