– Återkommande hantering av tidsbegränsade uppehållstillstånd och omfattande vandelutredningar kommer att kräva stora satsningar på myndigheternas handläggning och kontroll, till stora kostnader. Att avskaffa möjligheten till permanenta uppehållstillstånd försvårar etableringen på arbetsmarknaden och skapar stor press på myndigheter som Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Ett sådant system är både dyrt och ineffektivt, säger Britta Lejon, förbundsordförande för Fackförbundet ST.

Fackförbundet ST ställer sig också kritiskt till de reformer som föreslås inom det kriminalpolitiska området, som öppnar för både rättsosäkerhet och godtycklighet. Visitationszoner, kriminalisering av samröre med kriminella gäng och anonyma vittnen är radikala förslag som riskerar att lagföra människor bara för att de befinner sig på fel plats. Det utmanar grundläggande medborgerliga rättigheter och riskerar att driva på en ökad polarisering i samhället.

Dessutom missar man målet genom det ensidiga fokuset på hårdare och längre straff för att komma till bukt med brottsligheten.

– Avtalet säger att de rättsvårdande myndigheterna ska expandera kraftigt. Samtidigt ska dygnskostnaden för fängelseplatserna minska, vilket innebär att man ger upp rehabiliteringen av de intagna. Det är ett enormt ödesdigert tankefel.  För att få bukt med gängkriminalitetet behövs satsningar på att förhindra återfall av dömda kriminella. Straffet är bara det ena benet i påföljden, säger Britta Lejon.

Sedan tidigare har det också stått klart att de nya regeringspartierna har velat reformera tjänsteansvaret för offentliga tjänstemän, trots att frågan har utretts den gångna mandatperioden. ST menar att ett utvidgat tjänsteansvar riskerar att driva fram en tystnadskultur i förvaltningen och försvåra beslutsfattandet.

– Tillit till det offentliga och förmåga till ansvarutkrävande är centralt i vårt samhällsbygge, men det skapas bäst genom öppenhet och transparens. Inte genom att straffa tjänstemän, säger Britta Lejon.

– Återkommande hantering av tidsbegränsade uppehållstillstånd och omfattande vandelutredningar kommer att kräva stora satsningar på myndigheternas handläggning och kontroll, till stora kostnader. Att avskaffa möjligheten till permanenta uppehållstillstånd försvårar etableringen på arbetsmarknaden och skapar stor press på myndigheter som Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Ett sådant system är både dyrt och ineffektivt, säger Britta Lejon, förbundsordförande för Fackförbundet ST.

Fackförbundet ST ställer sig också kritiskt till de reformer som föreslås inom det kriminalpolitiska området, som öppnar för både rättsosäkerhet och godtycklighet. Visitationszoner, kriminalisering av samröre med kriminella gäng och anonyma vittnen är radikala förslag som riskerar att lagföra människor bara för att de befinner sig på fel plats. Det utmanar grundläggande medborgerliga rättigheter och riskerar att driva på en ökad polarisering i samhället.

Dessutom missar man målet genom det ensidiga fokuset på hårdare och längre straff för att komma till bukt med brottsligheten.

– Avtalet säger att de rättsvårdande myndigheterna ska expandera kraftigt. Samtidigt ska dygnskostnaden för fängelseplatserna minska, vilket innebär att man ger upp rehabiliteringen av de intagna. Det är ett enormt ödesdigert tankefel.  För att få bukt med gängkriminalitetet behövs satsningar på att förhindra återfall av dömda kriminella. Straffet är bara det ena benet i påföljden, säger Britta Lejon.

Sedan tidigare har det också stått klart att de nya regeringspartierna har velat reformera tjänsteansvaret för offentliga tjänstemän, trots att frågan har utretts den gångna mandatperioden. ST menar att ett utvidgat tjänsteansvar riskerar att driva fram en tystnadskultur i förvaltningen och försvåra beslutsfattandet.

– Tillit till det offentliga och förmåga till ansvarutkrävande är centralt i vårt samhällsbygge, men det skapas bäst genom öppenhet och transparens. Inte genom att straffa tjänstemän, säger Britta Lejon.