Regeringen skapar misstro mot statligt anställda

Svenska myndigheter och statliga tjänstemäns förutsättningar att göra ett bra jobb undermineras på en rad olika sätt just nu. Tjänstemän ifrågasätts och misstänkliggörs, inte sällan av politiska företrädare. Under åren med Tidöregeringen har statstjänstemännens professionalitet ifrågasatts på ett sätt vi aldrig tidigare skådat: Statliga tjänstemän kallas aktivister, engagemang på fritiden klassas slentrianmässigt som säkerhetshot, Regeringskansliet har velat betala högre lön till de som arbetar med att genomföra Tidöavtalet och det ropas efter ett utvidgat straffrättsligt tjänstemannaansvar. Vi kan inte stå och se på när politiker gång på gång tar initiativ som riskerar att riva ned tilltron till statliga myndigheter och tjänstemän. Vem kommer i framtiden vilja arbete i staten under dessa förhållanden?

Kommunikatörernas tur att ifrågasättas 

Nu kommer nästa ifrågasättande av statliga tjänstemäns kompetens: Myndigheternas informations- och kommunikationsarbete. Regeringen ger en rad myndigheter i uppdrag att redovisa sitt arbete med information och kommunikation; de närmaste månaderna ska 32 myndigheter detaljredovisa och motivera sina kostnader för informations- och kommunikationsverksamheten, ned till minsta kampanj och tygpåse. Uppdraget signalerar att regeringen inte litar på att myndigheterna och deras kommunikationsavdelningar är kapabla att prioritera på egen hand och avgöra vilken kommunikation som gynnar verksamheten.

För mindre än ett år sedan granskade Statskontoret myndigheternas kommunikation och konstaterade att den höll sig inom sitt uppdrag och levde upp till kraven på saklighet. Det är anmärkningsvärt att regeringen trots det fortsätter att ifrågasätta myndigheternas arbete inom området.

Ett starkt varumärke är viktigt i en krissituation 

Information och kommunikation är breda områden som i vissa fall är helt avgörande för att myndigheternas arbete ska fungera. Under coronapandemin var kommunikationen om att hålla avstånd, tvätta händerna och andra restriktioner helt avgörande, liksom kampanjerna om vaccinering som följde. Förtroendet för myndigheterna ökade när pandemin drog igång, vilket inte hade hänt utan relevant och sakligt kommunikationsarbete. 

Den viktiga uppgiften att vara redo att kommunicera i kris ligger på många myndigheters bord. Med dagens säkerhetssituation är det mycket svårt att se att myndigheter ska dra ned på sitt informations- och kommunikationsarbete. 

Uppdraget att detaljredovisa sitt informations- och kommunikationsarbete kommer från civilminister Erik Slottner, som pekar på att bäst medborgarnytta uppnås när skattefinansierad verksamhet fokuserar på sina kärnuppgifter. Han anser att varumärkesbyggande inte är statens primära uppgift och det håller vi med om. Men varumärke är inte heller något som kan avfärdas att handla om pennor med företagsloggor på. Att ha ett starkt varumärke hör istället ihop med att ha ett stort förtroende hos allmänheten. Det här vet de som arbetar med kommunikation på myndigheter - de besitter kompetens och kunnande om sina målgrupper, vet vilken information som verksamheten är betjänt av att allmänheten får ta del av och vilka sammanhang det är viktigt att synas för bästa möjliga genomslag. 

Medborgare förväntar sig god kommunikation 

En av myndigheterna som fått redovisningsuppdraget är Konsumentverket, som bland annat har till uppgift att bidra till ett starkt konsumentskydd och en hållbar konsumtion. För att vi medborgare ska kunna använda oss av deras tjänster krävs: 1. Att vi vet om att just Konsumentverket tar emot anmälningar mot företag som begår fel på marknaden 2. Vetskap om att det finns en hemsida full med utmärkta tips och vägledningar att ta del av. 3. Att vi betraktar myndigheten som en trovärdig källa. 

För att uppfylla dessa tre krav måste information sprids och kommunikation skapas. Efterfrågan på både information och kommunikation ökar dessutom i vårt samhälle, det duger inte att ha dåligt uppdaterade hemsidor eller inte kunna ge svar på frågor relativt snabbt.  

Desinformation är allvarligare är kommunikation 

Vi hör allt oftare om kampanjer med desinformation mot offentliga aktörer i Sverige. Att regeringen trots det signalerar att de vill kapa myndigheternas kommunikationsarbete är märkligt. Politikernas ifrågasättande av den offentliga kommunikationen riskerar att gå samma ärenden som desinformationskampanjerna - det vill säga undergräva förtroendet för det som myndigheterna säger. Istället borde goda exempel på arbete mot desinformation lyftas och spridas. 

Tilliten till staten bygger på att människor får hjälp när de behöver det – samhällskontraktet förutsätter rättssäkerhet, service, tillgänglighet och öppenhet för medborgarna. Istället för nedskärningar och ifrågasättande från regeringen och civilministern vill vi se åtgärder för att skapa tillit och öka förtroendet. Våra politiska företrädare måste helt enkelt lita till myndigheternas kompetens att fatta beslut och göra avvägningar. Bara så får vi en statsförvaltning där kompetenta och kunniga tjänstemän vill arbete, nu och i framtiden. 

Fackförbundet ST är det största fackförbundet inom staten. Våra medlemmar arbetar på medborgarnas uppdrag och bidrar varje dag med sin kompetens och kunskap till att värna våra demokratiska rättigheter. Låt dem fortsätta ägna sin värdefulla tid åt det, istället för den här typen av onödiga detaljredovisningar. 

Britta Lejon, Förbundsordförande Fackförbundet ST

Artikeln publicerades först i Svenska Dagbladet