Nu orosanmäler vi statsförvaltningen

Publicerad: 2022-10-14

Vi ser med stor oro på vad den kommande budgetpropositionen kan komma att innebära för våra medlemmar och för medborgarna. Det skriver Britta Lejon, ordförande Fackförbundet ST.

Sverige är på väg in i en lågkonjunktur. Utsikterna att ta oss igenom den bör, tack vare starka statsfinanser, vara goda. Det kräver dock en regering som gör vad den kan för att genom politiska åtgärder dämpa konsekvenserna. Den behöver i sin tur en stark statlig förvaltning, som kan göra verklighet av politiskt fattade beslut.

Skjut till extra resurser

Men som det största fackförbundet inom staten vill vi härmed göra en orosanmälan för den svenska statsförvaltningen. Den ekonomiska utvecklingen gör att vi har anledning att tro att många myndigheter kommer få svårt att upprätthålla verksamheten kommande budgetår, såvida inte den tillträdande regeringen skyndsamt skjuter till extra resurser. Med tanke på de ingående partiernas signalerade ovilja att göra det, ser vi med stor oro på vad den kommande budgetpropositionen kan komma att innebära för våra medlemmar och för medborgarna.

Vår oro utgår från att uppräkningstakten av förvaltningsanslagen 2023, som tillkännagavs redan i vårpropositionen i april, ligger långt under den rådande inflationstakten. Den stora differensen mellan utvecklingen av förvaltningsanslagen och prisutvecklingen kommer leda till att myndigheternas pengar inte räcker till. Det kommer skapa stora svårigheter att upprätthålla kvaliteten i verksamheterna, och riskerar att tvinga fram omotiverade nedskärningar.

Trots de extra tillskott som Polisen har utlovats för ökade hyreskostnader kommer budgeten inte att gå ihop.

Som förutsättningarna ser ut nu inför 2023 års budgetproposition kommer förvaltningsanslagen urholkas rejält. Det handlar framförallt om myndigheternas kostnader för lokaler och personal. Det sker i en tid när Sverige är på väg in i en recession och efterfrågan på statliga aktörer förväntas öka, samtidigt som det finns stora behov av att rusta upp totalförsvaret. Det vore oerhört olyckligt om urholkningen av anslagen leder till att kapaciteten inte finns att hantera dessa viktiga utmaningar.

Myndigheternas lokalkostnader ökar

Ett stort antal myndigheter, de som inte omförhandlar sina hyreskontrakt, får en uppräkning av lokalkostnadsdelen med blygsamma 1,97 procent under nästa år. Samtidigt väntar hyreshöjningar väsentligt högre än så, i värsta fall upp mot 10 procent.

Sveriges Radios Ekoredaktion uppmärksammade nyligen att detta innebär att till exempel Polismyndigheten får en ökad hyreskostnad på 250 miljoner kronor. Trots de extra tillskott som Polisen har utlovats för ökade hyreskostnader kommer budgeten inte att gå ihop. Då riskerar man att få kapa i andra utgiftsposter i stället – vilket är en finare omskrivning för att göra nedskärningar. Andra statliga organisationer som på liknande sätt drabbas av den snabba konjunkturförändringen är domstolarna och universiteten, som kan räkna med kraftigt höjda kostnader som inte är budgeterade.

Som om inte hyreschocken vore nog är också löneanslagsutvecklingen oroväckande. Generella ospecificerade effektiviseringskrav i anslagsuppräkningen har hållit tillbaka löneanslagen under flera års tid. För 2023 räknas statens lönebudget upp med låga 0,49 procent, samtidigt som lönenivån i hela ekonomin väntas öka med omkring 3 procent. Detta skapar stora problem för många myndigheterna, vilket Arbetsgivarverket också konstaterat.

Statsförvaltningen urholkas

Fackförbundet ST har tidigare kritiserat detta förfarande som vi menar har urholkat statsförvaltningen under lång tid. Nu innebär effektiviseringskravet en helt onödig pålaga på en statsförvaltning som behöver rustas för framtidens utmaningar. För att undvika att liknande situationer uppkommer igen behöver systemet för pris- och löneomräkningen (PLO) ses över. Snart 30 år efter införandet är det hög tid att utreda om PLO:s funktionssätt fortfarande är ändamålsenligt, i synnerhet som systemet nu för första gången prövas under en prischock.

Allt detta sammantaget gör att vi känner oss nödgade att göra denna orosanmälan för vår statsförvaltning. Som vårdnadshavare har den tillträdande regeringen möjlighet att stärka förvaltningen när medborgarna behöver den som mest. Det kan göra stor skillnad för hur vi som land tar oss genom den svåra tid som ligger framför oss. Är regeringen vuxen att ta det ansvaret?

Britta Lejon
förbundsordförande Fackförbundet ST 

Debattartikeln publicerades först på altinget.se