Fackförbundet STs klimatpolitik

Nedan är ett utdrag ur det förbundspolitiska programmet. 

Det offentligas ansvar i klimatfrågan

Klimatförändringarna är ett av de största hoten mot mänskligheten. För att begränsa den globala uppvärmningen behövs kraftfulla investeringar och åtgärder från samhället. Omställningen kräver ett helhetsperspektiv som tar hänsyn till sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Socialt innebär det att det måste vara rättvist och inkluderande. Ekonomiskt innebär det att det måste vara kostnadseffektivt, däri inräknat de kostnader som uppstår om vi inte vidtar nödvändiga åtgärder för att minska utsläppen. Det gäller också att främja en grön omställning som skapar jobb och innovationer. Ekologiskt innebär det att minska utsläppen av växthusgaser och anpassa samhället till de förändringar som är oundvikliga, samtidigt måste den biologiska mångfalden bevaras.

Klimatomställningarna är en facklig fråga och kanske det främsta hotet mot folkhälsan. De påverkar inte bara hela samhället utan också människornas liv. Vad som sker på arbetsplatserna är därför viktigt. Vi i fackföreningsrörelsen måste bevaka att omställningen sker rättvist. Fackförbundet ST vill särskilt peka på de statliga verksamheternas avgörande roll i arbetet med klimatomställningar. 

Staten bör leda klimatomställningen, vara en förebild, agera solidariskt och rättvist, både nationellt och internationellt. Klimatomställningen får inte öka de sociala klyftorna. I arbetet för klimatet måste staten försvara demokratin och dess värden. 

Därför vill Fackförbundet ST se långsiktiga åtaganden från riksdagens samtliga partier. Klimatarbetet måste bygga på politisk enighet som tar avstamp i forskning och evidensbaserad erfarenhet. Det är viktigt med en källkritisk syn och att oberoende forskare och experter på relevanta myndigheter får mandat och ges utrymme i arbetet med stora samhällskritiska frågor. 

Fackförbundet ST vill:

• att det införs ett mål för nollutsläpp för myndigheter och statliga bolag. Staten bör gå före med att minska utsläppen från sina egna verksamheter i linje med vad Parisavtalet kräver
• att relevanta statliga myndigheter ges i uppdrag att utveckla kommunikationen om konsekvenserna av och möjliga åtgärder för att motverka den globala uppvärmningen
• att det inrättas en blocköverskridande klimatkommission som tydliggör statens och det offentligas åtaganden och möjligheter att verka för en grön och rättvis samhällsomställning 
• att det inrättas en omställningsmyndighet med det övergripande ansvaret för det svenska samhällets gröna omställning
• att det införs klimatomställningsanslag till samtliga myndigheter för att snabba på deras arbete med klimatomställning. Medlen ska enbart användas för omställningsarbetet och regelbundet utvärderas och redovisas för exempelvis Naturvårdsverket
• att infrastrukturen klimatsäkras genom att den anpassas så att den bidrar till positiva klimateffekter. Den ska använda förnybar energi och energieffektivisera byggnader samt minska transportsektorns utsläpp, som står för en stor del av landets totala utsläpp
• att staten ska utforma styrmedel och metoder så att transportarbete leder till minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan
• att det investeras i hållbara och tillgängliga transportslag. Det kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser, skapa nya arbetstillfällen och förbättra arbetsvillkoren
• att staten tar ett större ansvar för utveckling av och investering i produktion av fossilfria bränslen
• att det ges stöd till forskning och innovation inom klimatområdet, till exempel genom att öka anslagen till Energimyndigheten. Detta skulle främja utvecklingen av nya lösningar för att minska utsläppen
• att det finns ett obligatoriskt klimatperspektiv i statens upphandlingar som ställer krav på leverantörer och produkter som minskar utsläppen av växthusgaser och anpassar sig till klimatförändringarna. Att dessa krav uppfylls måste löpande följas upp
• att statliga verksamheter genomför konsekvensanalyser med fokus på miljö och klimat. De ska som regel göras innan beslut som medför större förändringar av verksamheten fattas, och vid behov när beslut av mindre karaktär fattas