Produktivitetsavdraget – så funkar det
Det spelar ingen roll vilken myndighet det gäller eller vilka behov som finns - varje år hyvlas det från budgeten. Allt enligt en sparmodell som funnits med sedan 90-talet; produktivitetsavdraget.
Anslagen från statsbudgeten till statliga löner räknas årligen upp i takt med löneutvecklingen i övriga samhället. Men sen hyvlas ca 1-2 procent bort. Det kallas produktivitetsavdraget. Det innebär alltså att det varje år sker en generell besparing på myndigheternas budget. Oavsett vilken myndighet det gäller eller vilka behov som finns.
Saknas mer än 60 miljarder varje år
Över tid förstärks produktivitetsavdragets ekonomiska konsekvenser genom en slags ”ränta på ränta”- effekt. Enligt våra beräkningar innebär det att myndigheterna idag skulle haft 40 procent mer i budgeten till löner - om produktivitetsavdraget aldrig införts. Man kan också säga att det varje år saknas mer än 60 miljarder kronor. Eller att det idag kunde finnas tiotusentals fler anställda inom staten.
Staten som företag
Produktivitetsavdraget infördes på 1990-talet. Idén bygger på att försöka effektivisera staten på samma sätt som ett privat företag i näringslivet. Men staten är ju inget företag. Är produktivitetsavdraget verkligen ett smart sätt att spara på?
Statligt anställda hinner inte göra sitt jobb
I en undersökning bland våra medlemmar uppgav 4 av 10 att de inte hinner utföra sitt uppdrag ordentligt och att de tvingas prioritera bort viktiga arbetsuppgifter en gång i veckan eller oftare. 1 av 10 uppgav att det sker dagligen.
Idag har många statligt anställda alltså inte möjlighet att göra sitt jobb. Man hinner inte utreda ärenden ordentligt och inte heller ge tillräcklig service åt medborgarna. Man tvingas prioritera bort arbetsuppgifter som är centrala för att myndigheterna ska kunna leva upp till de lagstadgade krav som de lyder under.
Den pressade staten
Besparingsivern gör statliga verksamheter långsammare, mindre rättssäkra och mindre tillgängliga. Den pressade staten blir inte heller en attraktiv arbetsplats. Att man inte kan anställa personer med rätt kompetens är idag ett växande problem för många myndigheter.
”Ekonomiska värden snarare än demokratiska tillåts styra vilka resultat som uppnås.
Att det statliga uppdraget utförs billigt premieras framför att det utförs fullt ut.”
ur "Otillräcklig stat" 2023
Ladda ner rapporten:
På väg mot en snabbmatsstat?
Vi förväntar oss att staten ska göra många saker - stävja gängbrottsligheten, höja landets beredskap, hantera energifrågan och ta oss igenom en ekonomisk kris. Men idag försvagar generella besparingar statens förmåga. Resultatet är att staten får allt svårare att leva upp till förväntningarna på ett starkt och demokratiskt samhälle. Om trenden inte bryts kommer besparingsivern att föra oss allt närmare en slags snabbmatsstat. Billig, i bästa fall snabb - men aldrig särskilt kvalitativ.
”Vi kan inte fortsätta att svälta ut statliga myndigheter och samtidigt förvänta oss en förvaltning i världsklass.”
ur "Urholkad stat" 2022
Ladda ner rapporten:
Fackförbundet ST - för alla på statligt uppdrag
Fackförbundet ST är idag över 99 000 medlemmar som tillsammans står upp för statligt anställdas villkor varje dag. Vi samlar alla på arbetsplatsen, oavsett utbildning eller tjänst.
Det ger oss en unik kunskap om hur det är att arbeta på samhällets och statens uppdrag. Vi är övertygade om att alla anställda tjänar på att vara medlemmar i samma fackförbund istället för att dela upp sig i olika förbund.
Fackförbundet ST är medlem i TCO och är partipolitiskt obundet. När vi tar ställning i politiska frågor gör vi det utifrån medlemmars intressen och i syfte att förbättra medlemmars villkor – aldrig utifrån partipolitisk grund.