Lön – så fungerar lokala partsförhandlingar inom staten
Publicerad: 2022-03-27
Det finns två metoder för att sätta löner för anställda inom staten – lokala partsförhandlingar och lönesättande samtal. De lokala partsförhandlingarna går ut på att facket förhandlar om sina medlemmars individuella löner.
Formerna för hur de lokala partsförhandlingarna går till varierar. Ibland är det arbetsgivaren som kommer med ett förslag på löner och den fackliga organisationen reagerar på det, ibland lämnar båda parter förslag.
Oavsett så granskar facket arbetsgivarens bud och bedömer lönerna på både gruppnivå och individnivå. Har varje anställd fått sin lön satt på saklig grund – dvs de särskilda kriterier som har tagits fram?
Om facket inte tycker att arbetsgivarens förslag håller måttet inleds förhandlingar. I normalfallet brukar parterna snart vara överens. Annars finns det en oenighetsbilaga i det centrala ramavtalet (se faktaruta) som anger det minsta löneökningsutrymmet för kollektivet.
När lönen är satt för en anställd får hen besked om detta genom ett möte med sin chef. Där ska chefen också berätta varför lönen blev som den blev, dvs hur väl den anställda har levt upp till kriterierna.
Om den anställde har fått en väldigt låg löneökning så kan det finnas en möjlighet att få en handlingsplan med målet att ge en bättre löneutveckling.
I många fall har de lokala partsförhandlingarna föregåtts av ett samtal om lön mellan chef och medarbetare. Målet med det samtalet är inte att bli överens om ny lön, eftersom det sker i förhandlingen mellan fack och arbetsgivare. I stället är detta en del av den löpande dialogen som chefen och medarbetaren ska ha – om förväntningar, verksamhetens behov, lön och kompetensutveckling.
De två metoderna för lönesättning inom staten
Utifrån ramavtalet för löner inom staten (RALS) så förs det förhandlingar på lokal nivå mellan parterna. I dessa lokala förhandlingar kommer man överens om hur löneökningarna ska fördelas.
När den individuella lönen sedan ska sättas ger ramavtalet fack och arbetsgivare möjligheten att, på lokal nivå, välja mellan två olika metoder. Den ena är lokala partsförhandlingar och den andra är lönesättande samtal. De båda metoderna kan även blandas, till exempel att en viss avdelning på en arbetsplats får sin lön satt med den ena metoden och resten med den andra.