Hur fungerar samverkan genom kollektivavtal?

När lagen om medbestämmande i arbetslivet, MBL, tillkom 1976 så ökade fackets möjligheter till inflytande. Enligt MBL måste arbetsgivaren nämligen informera och förhandla med facket inför större förändringar. Med tiden insåg den fackliga sidan att det finns fler tillfällen där facket och arbetstagarna behöver påverka. På så sätt tillkom samverkansavtalen. 

En betydande utveckling av MBL 

Med samverkansavtal får fack och medarbetare rätt till en löpande dialog med arbetsgivaren om framtiden – inte bara vid större förändringar. Fackförbundet ST:s centrala samverkansavtal heter Samverkan för framtiden och fungerar som ett fundament. Det krävs ett lokalt samverkansavtal för att samverkan ska kunna ske på arbetsplatsen.

I likhet med MBL är det bara facket som kan företräda arbetstagarna mot arbetsgivaren – enskilda medarbetare kan exempelvis inte kräva förhandlingar. En annan likhet är att samverkansavtalet inte ger facket någon vetorätt. Arbetsgivaren har kvar sin beslutsrätt.

Ladda ner: Ramavtal för samverkan om framtiden

Värdefullt för båda parterna

Med samverkansavtal på plats skapas en struktur för dialog. Det ger inte bara arbetstagarsidan inflytande utan kan också vara värdefullt för arbetsgivaren. Genom att ta vara på medarbetarnas idéer och synpunkter får de bra möjligheter att förbättra verksamheten. Dessutom kan nödvändigt förändringsarbete förenklas när de anställda hålls uppdaterade om arbetsgivarens utmaningar. 

Facket får inflytande genom samverkansmöten 

Formerna för dessa möten brukar anges i samverkansavtalet. Här kan arbetsgivaren och de lokala facken träffas för att diskutera gemensamma frågor (dock inte sådant som lönerevision, individärenden och avtalsförhandlingar). Båda parter äger mötet och facket har rätt att både kalla till möte och få upp frågor på dagordningen.

Under ett samverkansmöte ska det föras protokoll. Där kan du ange om det råder samsyn eller oenighet kring en fråga. Om arbetsgivaren fattar ett beslut i strid med fackets önskemål är det bra att kunna visa upp ”bevis” på detta. 

Medlemsdialogen är viktig 

För att göra skillnad i samverkansmötena är det förstås viktigt att du vet vad medlemmarna tycker och behöver. Förslagsvis kan du kommunicera att du vill ha input eller, vid behov, kalla till ett medlemsmöte. Poängtera gärna att individärenden inte hör hemma här.

Du måste räkna med att medlemmar kan tycka olika. Det går inte att tillfredsställa alla. Du får göra en helhetsbedömning av vad som på sikt är bäst för så många som möjligt. 

Arbetsplatsträffar ger varje medlem möjlighet till inflytande 

En arbetsplatsträff, APT, är ett forum där medarbetarna och deras närmaste chef träffas för en dialog kring arbetsmiljö, verksamhetsutveckling, ekonomi och liknande. Det brukar regleras i de lokala samverkansavtalen hur APT:er ska genomföras och hur ofta.

Under dessa träffar kan arbetstagarna framföra idéer, frågor och synpunkter. Vid större förändringar, eller under budgettider, kan det vara lämpligt att ha APT:er extra ofta. 

Gör det bästa möjliga av situationen

Ett samverkansavtal ger inte automatiskt en bra partsrelation. De flesta arbetsgivare ser fördelarna med god samverkan, men det finns chefer som hanterar det som något nödvändigt ont. Då behöver du som förtroendevald anpassa dig och göra så mycket som möjligt den formella vägen.

Hur väl samverkan fungerar beror också mycket på de lokala förutsättningarna. Finns det någon heltidsfacklig? Hur engagerade är medlemmarna? Jobbar alla medarbetare på kontorstid? Du får anpassa ambitionsnivån utifrån din situation och inte glömma att be om hjälp – både från mer erfarna förtroendevalda och från medlemmarna.