När det blir dags att förhandla nya kollektivavtal är industrin först ut i Sverige. Industrin är den från utlandet mest konkurrensutsatta sektorn vi har. Andra branscher väljer att se hur industriavtalen ser ut och utgår sedan ifrån dem i de egna avtalsförhandlingarna. Det är bra för löneutvecklingen och för svensk nationalekonomi.

Industrins avtal blir "märket"

Det talas ofta om "märket" när nya kollektivavtal ska förhandlas. Märket är den procentuella löneökning som industrin har förhandlat fram i sina kollektivavtal. Märket kan också inkludera villkor och själva avtalstiden, alltså hur många år avtalet ska gälla.

Det är den procentuella löneökningen som vi menar när vi säger att vi vill ha en siffra i kollektivavtalen. Vi kräver att våra medlemmar ska få löneökningar som minst motsvarar märket. På så sätt får vi löner som står sig på svensk arbetsmarknad.  

Märket motverkar inflationens inverkan på din lön

Har du funderat på varför vi kräver årliga löneökningar? Det beror dels på att vi vill att du ska ha en bra löneutveckling, men det beror också på inflationen.

Inflation kan uppstå på olika sätt men går ut på att penningvärdet minskar. Om du hade en hundralapp förra året är den värd 98 kronor i år om inflationen legat på 2%.

Det är riksbankens mål att inflationen ska ligga på just 2% per år. På så sätt blir ekonomin i Sverige trygg och långsiktig. Vad händer då med din lön när inflationen är positiv och priserna ökar varje år?

Reallöneökningar

Kort och gott – en löneökning som klarar att bibehålla Sveriges konkurrenskraft inom industrin ger också stora vinster för hela ekonomin. Svenska löner ökar då i takt med omvärlden och kronan blir stark. På så sätt hålls inflationen i schack och vi får reallöneökningar. 

Ökar svenska löner mer än andra länders så minskar även vår konkurrenskraft med omvärlden. Då stiger inflationen och denna ”äter upp” löneökningarna. I värsta fall kan det bli som på 90-talet då det trots höga procentsatser på löneökningen blev mindre värde att handla för i plånboken.

Årliga lönehöjningar löser problemet

Det finns ingen lag som säger att din lön ska höjas varje år. Och det är få arbetsgivare som självmant skulle höja lönerna om det inte krävdes.

Då är det bra att vi har fack som tecknar kollektivavtal med siffror i!

Vi tycker att det ska finnas en siffra med i kollektivavtalen som säger hur mycket lönerna ska höjas varje år. Med en siffra i kollektivavtalet som lägst är i nivå med märket får du en god löneutveckling.

Får alla lön i nivå med märket?

Nej, alla avtal har inte individgarantier. Vi som fackförbund förhandlar fram en siffra i de centrala avtalen som motsvarar den löneutveckling som alla anställda på arbetsplatsen gemensamt ska ha. Denna siffra utgår ifrån märket och vårt mål är att alla ska få en bra löneutveckling.

Men det är i slutändan din arbetsgivare som bestämmer hur procenten ska fördelas. Utifrån lokala lönekriterier (exempelvis ditt ansvar och dina prestationer under året) får du en viss procent i löneökning. 

Garanti för låg löneutveckling

Får du ingen eller låg löneutveckling över tid är det något som din chef måste kunna motivera. Din chef ska även diskutera detta med dig och tillsammans med dig planera vad du kan göra för att påverka din lön. Detta kan ske i exempelvis utvecklingssamtalen eller lönesamtalen. 

Får du ingen eller låg löneutveckling över tid kan du enligt kollektivavtal på den statliga sektorn (myndighet, affärsverk eller liknanande) ha rätt till särskilda åtgärder. 

Kontakta oss om du har frågor kring låg löneutveckling.

Krontalsplattan - ytterligare en garanti

Med en krontalsplatta kan vi se till att de med lägst löner får lite extra. I praktiken innebär det att de som tjänar under en viss nivå kommer att bidra med mer pengar till den totala lönepotten på en arbetsplats.

Våra krav i avtalsrörelsen

Våra krav i avtalsrörelsen 2017 har märket som utgångspunkt. Du kan läsa mer om våra krav för bransch Järnvägsinfrastruktur här och bransch Spårtrafik här.

Krav för våra andra branscher kommer inom kort.