svenska sedlar

Vanliga frågor om lön

Publicerad: 2022-12-16

|Uppdaterad: 2024-12-12

Här hittar du våra svar på vanliga medlemsfrågor om lön.

Lönesamtalet är förberedande samtal mellan medarbetare och chef. Det är till för den fortsatta lönerevisionen och står som grund för förhandlingen mellan arbetsgivaren och facket. 

Det lönesättande samtalet är avslutande där medarbetaren och chefen fastställer den nya lönen. 

Lönesamtalet är en del av dialogen som medarbetaren har rätt till om sin individuella lön. Det är ett tillfälle där medarbetaren och chefen pratar om hur den gångna revisionsperioden gått. Här diskuterar man bland annat hur väl man presterat och om innehållet i tjänsten förändrats.

Efter lönesamtalet följer förhandlingar mellan fack och arbetsgivare om arbetsplatsens lönebild. Det är vid den förhandlingen medarbetarnas löner slutgiltigt bestäms.

På det lönesättande samtalet ska medarbetaren och chef enas om den nya lönen. I mötet kan båda parter lägga fram sin syn på den anställdes prestation, ansvar och befogenheter. Allt som är lönegrundande. Om man är överens kan så kan man även enas om ny lön, där och då.

Om man inte är överens i det lönesättande samtalet - vad händer då?

Medarbetaren har rätt att inte acceptera chefens förslag till ny lön. Då skriver man inte på. Därmed går lönen vidare till facklig förhandling eller annan ordning som fastställts i det lokala löneavtalet.

I centrala löneavtal bestäms från vilket datum som lönen ska revideras. Detta är normalt samma datum varje år. Denna tidpunkt kan ändras i lokala avtal. Normalt är det samma revisionsdatum varje år men det kan av olika skäl ändras. I det lokala löneavtalet framgår vad som gäller på din arbetsplats.

Lönen för den som är visstidsanställd bestäms i samband med att man anställs. Om anställningstiden är mer än ett år kan man omfattas av den lokala löneförhandlingen om parterna lokalt är överens om det. Om man får en ny tidsbegränsad anställning är det ett tillfälle att förhandla om lönen eftersom man ingår ett nytt anställningsavtal.  Lönekriterierna är desamma om man är tillsvidareanställd eller visstidsanställd.

Det är det centrala eller lokala löneavtalet som bestämmer om du är garanterad en viss löneökning eller inte. Om du får en liten eller ingen löneökning ska arbetsgivaren berätta varför och tillsammans med dig ska det upprättas en plan om du begär det, för vad du kan göra för att påverka din lön.  Avsikten är att du genom att följa handlingsplanen ska kunna få en bättre löneutveckling.

Detta gäller inte om den uteblivna löneförhöjningen beror på att du redan har ett väl hävdat löneläge. ST menar att med väl hävdat löneläge avses situationen där lönen har satts utifrån tidigare arbetsuppgifter där löneläget varit högre på grund av högre ansvar och svårighetsgrad än de nuvarande.

Om du har lönesättande samtal och föreslås ingen eller ringa löneökning måste du bli oenig för att en handlingsplan ska kunna upprättas.

Ja så kan det vara, Om de nya arbetsuppgifterna innebär mer ansvar eller på annat sätt räknas som mer kvalificerade än de du hade tidigare. Arbetsuppgifter, ansvarsområden och arbetets svårighetsgrad är viktiga kriterier vid lönesättning.  Kontakta gärna dina lokala fackliga företrädare och hör vad de säger om dina nya arbetsuppgifter. Boka också in ett lönesamtal med din chef om du får ändrade arbetsuppgifter. Detta behöver inte göras i samband med den årliga lönerevisionen utan kan göras när som helst under året. 

Efter ett lönesättande samtal kan en arbetstagare förklara sig oenig med sin chef om den föreslagna löneförändringen. Om chef och medarbetare inte kommer överens kommer lönen att förhandlas kollektivt, av fack- och arbetsgivarrepresentanter eller hanteras i annan ordning som fastställts i det lokala löneavtalet.

Om du har frågor om hur det fungerar hos er kan du ta kontakt med den fackliga styrelsen på sektionsnivå, eller om sådan saknas – med avdelningen.

Nej. Om du skrivit under en överenskommelse om ny lön vid det lönesättande samtalet så du har slutit en bindande överenskommelse. Satsa i så fall på att förändra din lön i nästa lönerevision.

De centrala löneavtalen styr vad de lokala parterna ska tänka på inför, under och efter lönerevisionen. Arbetsgivare och lokalt fack ska teckna lokala avtal om hur löneprocessen ska se ut just hos dem.

Centrala förhandlingar i staten sker mellan fyra parter: Arbetsgivarverket, OFR/S,P,O, Seko och Saco-S. Fackförbundet ST ingår i förhandlingskartellen OFR/S,P,O och tillsammans tecknar vi centrala kollektivavtal som sätter ramarna för hela den statliga sektorn.

Lokala förhandlingar sker efter att de centrala förhandlingarna är klara. Det är förhandlingar mellan fack och enskilda arbetsgivare, till exempel Arbetsförmedlingen eller Skatteverket. Det centrala avtalet fungerar som ett stöd i de lokala förhandlingarna.

De lokala avtalen reglerar villkor utifrån förutsättningarna hos varje enskild arbetsgivare. Därför skiljer sig lokala avtal ofta mellan olika arbetsgivare och från de centrala avtalen.

Individuell lönesättning betyder att man löneförhandlar för varje individ och lönen ska påverkas av: 

  1. svårighetsgraden i arbetsuppgifterna 
  2. hur ansvarsfullt arbetet är 
  3. hur skicklig individen är på att utföra arbetsuppgifterna

Nej, avtalet innehåller ingen så kallad individgaranti som automatiskt ger en lägsta löneökning, med undantag för dig som arbetar inom spårtrafikområdet. Däremot innehåller det särskilda regler som träder i kraft om någon skulle bli utan eller få en ringa löneökning. 

I flera av våra centrala avtal står däremot att du som inte får någon eller en mycket liten löneökning kan ha rätt till särskilda insatser för att du i framtiden ska få en bättre löneutveckling.

Olika fackförbund tecknar olika löneavtal. Det innebär att anställda på en och samma arbetsplats kan omfattas av olika löneavtal. Som medlem i Fackförbundet ST är du med i ett fackförbund som alltid kämpar för siffror i ditt kollektivavtal. Det innebär att vi inte nöjer oss med formuleringar om god löneutveckling, utan vi vill att löneökningarna ska uttryckas i en procentsats. Då finns ett garanterat löneutrymme att fördela bland de anställda på din arbetsplats, om det lokala facket och arbetsgivaren inte kommer överens om något annat i sina förhandlingar.

Vi tycker också det är viktigt att våra krav tar avstamp i det så kallade märket  – den procentuella löneökning som industrins parter förhandlar fram i sina kollektivavtal. När ett nytt märke finns på plats börjar också våra förhandlingar om nya löner.

Uppgifter om lön räknas som offentlig handling hos vissa arbetsgivare. Om du har rätt att få veta dina kollegors lön eller inte beror på var du arbetar.  

Om handlingen är en offentlig uppgift ska den lämnas ut genast eller så snart som möjligt. Om du vill ta del av en allmän handling behöver du inte identifiera dig eller avslöja ditt syfte.  

Beslut om en offentlig handling ska lämnas ut eller inte avslutas med en så kallad besvärshänvisning som beskriver hur beslutet kan överklagas. Alla handlingar som du har rätt att se har du också rätt att få en kopia på. Myndigheten kan ha rätt att ta betalt för kopior till självkostnadspris. 

Statliga myndigheter 

På myndigheter är uppgifter om lön en offentlig handling. Det innebär att vem som helst kan begära ut uppgifter om löner från arbetsgivaren, eftersom de räknas som en allmän handling. Detta regleras i Offentlighets- och sekretesslagen 2 kap. 4 §.

Nej, alla avtal har inte individgarantier. Vi som fackförbund förhandlar fram en siffra i de centrala avtalen som motsvarar den löneutveckling som alla anställda på arbetsplatsen gemensamt ska ha. Denna siffra utgår ifrån märket och vårt mål är att alla ska få en bra löneutveckling.

Men det är i slutändan arbetsgivaren som bestämmer hur procenten ska fördelas. Utifrån lokala lönekriterier (exempelvis ditt ansvar och dina prestationer under året) får du en viss procent i löneökning.  

När det blir dags att förhandla nya kollektivavtal är industrinsektorn först ut i Sverige. Industrin är den från utlandet mest konkurrensutsatta sektorn vi har. Andra branscher väljer att se hur industriavtalen ser ut och utgår sedan ifrån dem i de egna avtalsförhandlingarna. Det är bra för löneutvecklingen och för den svenska ekonomin.

Industrins avtal blir "märket"

Det talas ofta om "märket" när nya kollektivavtal ska förhandlas. Märket är den procentuella löneökning som industrin har förhandlat fram i sina kollektivavtal. Märket kan också inkludera villkor och själva avtalstiden, alltså hur många år avtalet ska gälla.

Det är den procentuella löneökningen som vi menar när vi säger att vi vill ha en siffra i kollektivavtalen. Vi kräver att våra medlemmar kollektivt ska få löneökningar som motsvarar märket. På så sätt får vi löner som står sig på svensk arbetsmarknad.  

Arbetsgivaren är ansvarig för att lönekartläggningen genomförs, men ska enligt diskrimineringslagen samverka med fackliga organisationer i lönekartläggningsarbetet. Det gäller i alla steg i kartläggningen.

Var delaktig

Som facklig företrädare är det därför viktigt att säkerställa sin delaktighet och vara aktiv i hela kartläggningsprocessen. Det finns också regler i lagen om att de fackliga företrädarna ska få del av den information som krävs för att kunna samverka i arbetet. 

Kvalitetssäkra

Den fackliga företrädaren har också ett kvalitetssäkrande uppdrag och bör säkerställa att alla momenten genomförs – att kartläggningen dokumenteras, att åtgärdsplan upprättas och att arbetet följs upp. 

Se till alla anställdas löner, inte bara medlemmars

Fackets roll i arbetet med aktiva åtgärder delvis är annorlunda än vid andra partskontakter. Frågor som rör en diskrimineringsfri arbetsplats är inte förhandlings- eller kompromissbara som många andra frågor som diskuteras mellan fack och arbetsgivare. Lönekartläggningen handlar om lika rättigheter, vilket gör att fack och arbetsgivare gemensamt och i samsyn behöver arbeta för att osakliga löneskillnader inte ska förekomma. Det innebär också att den facklig företrädaren ska se till hela lönestrukturen och alla anställdas löner – inte bara medlemmarnas.

Ja, det gör du. I Föräldraledighetslagen § 16 finns förbud för arbetsgivare att missgynna föräldralediga t ex när det gäller lön och villkor. Därmed finns det också lagstadgat stöd för den som är föräldraledig att behandlas lönemässigt som om en vore i tjänst.

Frågan regleras inte i centrala avtal utan hanteras lokalt. Stäm av detta med arbetsgivaren innan du går på tjänstledighet. Finns ingen överenskommelse kan du inte kräva att få ta del av lönerevisionen om du är tjänstledig.

I lokala löneavtal kan det finnas skrivningar om principer för lönesättning för den som under viss tid inte arbetar till exempel på grund av en långtidssjukskrivning.  Men det finns ingen lag som säger att den som är sjukskriven ska omfattas av löneförhandlingarna (det gör det däremot för föräldralediga).

RALS är ett ramavtal om löner med mer arbetstagare inom staten och gäller för statliga myndigheter och affärsverk. RALS gäller även för vissa stiftelser och institutioner som är frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket. Läs mer om RALS här.

Fackförbundet ST

Box 5308

102 47 Stockholm

Besök: Sturegatan 15

Telefon: 0771-555 444

E-post: st@st.org

Orgnr: 802003-2101

Följ oss