tre kollegor som arbetar sida vid sida, fotat från sidan

Vanliga frågor om arbetstid

Publicerad: 2022-12-20

|Uppdaterad: 2024-12-12

Här har vi samlat vanliga frågor om arbetstid, hur mycket man får jobba över och rätten till återhämtning.

Ja, oftast. I de flesta centrala kollektivavtal står däremot att beordrat övertidsarbete i första hand ska göras av frivilliga. Vad som står i ditt lokala kollektivavtal kan också spela roll. Om du blir beordrad att jobba är det viktigt att fråga chefen om det handlar om beordran att arbeta övertid och villkoren för övertiden, exempelvis om du kommer att få kvalificerad övertidsersättning.

Det beror på vad som står i ditt kollektivavtal. Om du önskar möjlighet till att jobba mer övertid än vad som tillåts kan undantag göras genom förhandling enligt Arbetstidslagen (ATL). Det kan innebära att det blir tillåtet med fler timmar övertid, extra övertid och eller extra mertid eller andra villkor än vad lagen säger. För dig som är medlem sker förhandlingen genom oss. Kontakta gärna ST Direkt om du vill ha mer information.

Om du blir beordrad att arbeta då du egentligen inte skulle ha arbetat bestäms ersättning i det kollektivavtal som gäller på din arbetsplats. Saknar din arbetsplats kollektivavtal bör du komma överens med arbetsgivaren om lämplig ersättning. Om din ordinarie arbetstid är heltid och beordras att arbeta mer än din ordinarie arbetstid bör du ta reda på vad som gäller för dig angående övertidsersättning.

Om din arbetstid flyttas, men du inte beordras arbeta mer än ordinarie arbetstid kan du istället få ersättning för förskjuten arbetstid. Du som har deltid som ordinarie arbetstid behöver precis som för heltidsanställda ta reda på vad som gäller för dig angående mertidsersättning och/eller eventuell ersättning för förskjuten arbetstid. Ta reda på vad som står i ditt kollektivavtal.

Årsarbetstid innebär vanligtvis att du ska jobba ett visst antal timmar per år, men att det kan varierar mellan olika perioder hur mycket du arbetar.

Ofta har detta att göra med att arbetsbelastningen är ojämnt fördelad under året. Till exempel kan du jobba mer under vintern och mindre under sommaren. Vanligtvis används timmar per vecka under viss begränsningsperiod som mått för arbetstiden.

Årsarbetstiden innebär att all arbetstid kan genomsnittsberäknas över hela året istället för fyra veckor, eller annan tid som anges i kollektivavtal. Årsarbetstid bör användas med försiktighet.

Mertid, eller fyllnadstid som det också kallas, är arbete som du som är deltidsanställd utför utöver din sysselsättningsgrad. För dig som är deltidsanställd är all tid upp till heltid mertid enligt Arbetstidslagen (ATL). Arbete utöver heltid räknas som övertid.

Kollektivavtalet kan också reglera att arbete räknas som övertid direkt. Exempelvis för arbete som utförs på fri dag, under jour eller beredskap. Enligt tionde paragrafen i ATL får du arbeta högst 200 mertidstimmar under ett kalenderår. Lagen ger inte någon rätt till extra ersättning vid mertidsarbete. Det regleras i kollektivavtal.

Nej, du har inte rätt till det om det inte är avtalat med arbetsgivaren. Det kan dock finnas lokala överenskommelser kring detta, som ofta är inkluderade i samverkansavtalet. Hör gärna efter med ditt lokala fack.

I det centrala kollektivavtalet Samverkan för framtiden (som gäller fr o m 1 januari 2017*) finns inskrivet i förhandlingsprotokollet och bilaga 3, "Överenskommelse om rätt till facklig information" att facket har rätt att ge facklig information på betald arbetstid högst fem timmar per år och arbetstagare. Detta gäller om man inte lokalt har överenskommit om annat. Den lokala fackliga organisationen ska tillsammans med arbetsgivaren avtala om tid och plats för information.

Dygnsvila innebär att du under en period av 24 timmar har rätt till en sammanhängande ledighet om minst 11 timmar. Dessa 24 timmar behöver inte börja kl. 00, utan det så kallade dygnsbrytet kan vara på ett annat klockslag.  Samma dygnsbryt ska dock gälla för hela schemaperioden.  

Observera  att det är möjligt att lägga en dygnsvila i början av 24-timmarsperioden och i nästa 24-timmarsperiod lägga dygnvilan i slutet. På så sätt kan du jobba 26 timmar i sträck, förutsatt att den arbetstidsförläggningen inte krockar med reglerna om veckovila. 

Under dygnsvilan får du inte utföra någon typ av arbete, däremot är beredskap tillåtet. Om något oförutsett inträffar i verksamheten får din arbetsgivare beordra dig att arbeta, men då måste du få kompensationsledigt direkt efter arbetet.

Veckovila innebär att du under en period av sju dagar har rätt till en sammanhängande ledighet om minst 36 timmar. Dessa sju dagar behöver inte börja med en måndag, utan det så kallade veckobrytet kan vara på en annan dag. Samma veckobryt ska dock gälla under hela schemaperioden. 

Observera  att om veckovilan förläggs i början av en den första sjudagarsperioden och till slutet av nästa sjudagarsperiod, kan du arbeta elva dagar i sträck bara du får två veckovilor (totalt 72 timmar) efter det. Det är även möjligt att genom kollektivavtal göra avvikelser när det gäller veckovila. 

Under veckovilan får du inte utföra någon typ av arbete eller beredskap. Om något oförutsett inträffar i verksamheten får din arbetsgivare beordra dig att arbeta, men då måste du få kompensationsledigt direkt efter arbetet.

Nej, det finns inget som ger dig rätt att göra det i centrala avtal inom STs område, men kan dock vara reglerad i lokala avtal. Besök hos optiker finns inte med i skrivningar för ledighet på betald arbetstid. Med tanke på att optiker ofta har öppet t ex kvällstid så stödjer det inte heller resonemanget att du inte kan styra besöket till icke arbetstid.  

Fackförbundet ST

Box 5308

102 47 Stockholm

Besök: Sturegatan 15

Telefon: 0771-555 444

E-post: st@st.org

Orgnr: 802003-2101

Följ oss