Den svenska modellen - en hörnpelare i Sveriges välfärd
Uppdaterad: 2025-06-04
Den svenska modellen har varit och fortsätter vara oerhört viktig för utvecklingen av trygga arbetsvillkor. Men vad är det för ”modell” och vad är det som är så svenskt med den?
Den svenska modellen är ett samarbete mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Tillsammans kommer fack och arbetsgivare överens om villkor för löner, arbetsmiljö, pension, semester, arbetstider med mera.
Det är det som kallas kollektivavtal och är ett komplement till vad som står i lagen. För tvärtemot vad många tror, står det ingenting om minimilöner eller löneförhöjningar i lagen. Att du får någon höjning alls regleras helt och hållet av ditt kollektivavtal.
Den svenska modellen, världsunik i sin utformning
Genom att teckna kollektivavtal helt utan att blanda in politiker går det snabbare och blir mer effektivt. Den svenska modellen är världsunik i sitt utformande och därför är det viktigt att vi bevarar den genom det fackliga medlemskapet.
Modellen fungerar nämligen bara om tillräckligt många är med i facket. Genom ditt medlemskap stärker du facket i de här förhandlingarna så att vi kan fortsätta att arbeta för ständigt förbättrade arbetsvillkor.
En kort historielektion om den svenska modellen
Fram till början av 1930-talet rådde det kaos på arbetsmarknaden. Arbetstagarna tampades med usla anställningsvillkor och brist på såväl skyddslagstiftning som avtal gällande ledighet och lön. Strejker var därför vanligt förekommande.
För att få bukt med problemen bestämde sig Landsorganisationen i Sverige (LO) och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), som vi idag känner som Svenskt Näringsliv, för att träffas. Mötet ägde rum i Saltsjöbaden år 1938 och det avtal som slöts där kallas kort och gott för Saltsjöbadsavtalet.
Vad står det i Saltsjöbadsavtalet?
Mycket av det som står i Saltsjöbadsavtalet gäller än idag och det kan sägas vara grunden för den svenska modellen. Det är i synnerhet tre saker som är speciella med Saltsjöbadsavtalet.
1. Rätten att strejka
För det första reglerar avtalet rätten att strejka. Det innebär i korthet att avtalet slår fast när det är tillåtet för arbetstagare att strejka och när det råder så kallad fredsplikt.
2. Kollektivavtal
För det andra slår avtalet fast att det är de så kallade parterna på arbetsmarknaden, det vill säga arbetstagarorganisationerna (fackförbunden) och arbetsgivarorganisationerna, som bestämmer villkoren på arbetsmarknaden.
Det gör de utan inblandning av politiker eller regering. Av den anledningen har vi i Sverige inte någon lagstadgad minimilön. De avtal som parterna enas kring är de som vi känner som kollektivavtal. I kollektivavtal regleras bland annat:
- Arbetstid
- Lön
- Semester
- Pension
3. Rätten att organisera sig
Slutligen slår avtalet fast rätten för både arbetsgivare och arbetstagare att organisera sig. För arbetsgivarna sker organiseringen i form av arbetsgivarallianser, till exempel Svenskt Näringsliv, och för arbetstagare i form av rätten att bilda och teckna medlemskap i en fackförening.
Den svenska modellens utmaningar
En förutsättning för att den svenska modellen ska fungera är att organisationsgraden är hög, det vill säga att många anställda på arbetsplatsen är medlemmar i facket.
Den svenska modellen är unik och stark i sitt utformande. Den gör att vi förhandlar och kommer överens, i stället för att ha återkommande konflikter och strejker. Men en förutsättning för att den svenska modellen ska fungera är en hög organisationsgrad. Det vill säg att många är med i facket.
Det är i den höga organisationsgraden facket har sin styrka. Genom att vi är många kan vi förhandla fram de bästa avtalen och samtidigt förhindra de försämringar arbetsgivaren vill genomföra.
Om organisationsgraden är låg däremot, kan arbetstagarorganisationen inte säga sig representera de anställda och då tappar facket i både legitimitet och förhandlingsstyrka. I det scenariot finns bara en vinnare: arbetsgivaren.
Av den anledningen är ditt medlemskap i ett fackförbund avgörande för att säkerställa den svenska modellens fortlevnad.