En kort guide till den svenska modellen

Du har säkert hört hur det refereras till ”den svenska modellen” när det pratas om arbetsmarknaden. Men vad är det för ”modell” egentligen och vad spelar den för roll för dig?

En kort historielektion

Fram till början av 1930-talet rådde det kaos på den svenska arbetsmarknaden. Arbetstagarna tampades med usla anställningsvillkor och brist på såväl skyddslagstiftning som avtal gällande ledighet och lön. Strejker var därför vanligt förekommande.

För att få bukt med problemen bestämde Landsorganisationen i Sverige (LO) och Svenska Arbetsgivareföreningen (som vi idag känner som Svenskt Näringsliv) träff. Mötet ägde rum i Saltsjöbaden år 1938 och det avtal som slöts där kallas kort och gott för Saltsjöbadsavtalet.

Mycket av det som står i avtalet gäller än idag och avtalet kan sägas vara grunden för den svenska modellen.

Vad står det i Salsjöbadsavtalet?

Det finns tre punkter i Saltsjöbadsavtalet som är avgörande för den svenska modellen:

  • Avtalet reglerar rätten att strejka. Det innebär i korthet att avtalet slår fast när det är tillåtet för arbetstagare att strejka och när det råder så kallad fredsplikt.
  • I avtalet slås det fast att det är parterna på arbetsmarknaden, det vill säga arbetstagarorganisationerna (fackförbunden) och arbetsgivarorganisationerna, som bestämmer villkoren på arbetsmarknaden. Det ska de göra utan inblandning av politiker eller regering. De avtal som parterna enas kring är de som vi känner som kollektivavtal.
  • Slutligen slår avtalet fast rätten för både arbetsgivare och arbetstagare att organisera sig. För arbetsgivarna sker organiseringen i form av arbetsgivarallianser, till exempel Svenskt Näringsliv, och för arbetstagare i form av rätten att bilda och teckna medlemskap i en fackförening.

Svenska modellens utmaningar

Även om det ibland kan knorras över delar av den svenska modellen så tycks få vilja ersätta den. Istället förefaller den vara en "glad pensionär” som har mycket kvar att ge.

En förutsättning för att den svenska modellen ska fungera är att den fackliga organisationsgraden är hög, det vill säga att många anställda på arbetsplatsen är medlem i facket.

Om organisationsgraden är låg kan arbetstagarorganisationen inte säga sig representera de anställda och då tappar facket i både legitimitet och förhandlingsstyrka. I det scenariot finns bara en vinnare: arbetsgivaren. Genom att gå med i Fackförbundet ST bidrar du till att stärka den svenska modellen.