Avtalsrörelsen 2023 inom staten
Publicerad: 2023-05-05
|Uppdaterad: 2024-12-06
Det förhandlande samverkansorganet OFR/S,P,O, med Fackförbundet ST i spetsen, har slutit ett nytt centralt kollektivavtal inom staten. För dig som är statligt anställd innebär avtalet en löneökning på 7,4 % under två år. Det nya avtalet trädde i kraft den 1 oktober i år och gäller fram till den 30 september 2025.
Ramavtal om löner för statligt anställda 2023 - 2025
Under avtalsrörelser förhandlar vi med arbetsgivarna om våra medlemmars löner och andra villkor. Våra krav utgår helt från våra medlemmars intressen – och ju fler vi är, desto mer kan vi påverka.
Här är viktigaste förhandlingsvinsterna
Inför årets avtalsrörelse gick vi in med skarpa förslag på en rad områden för att stärka våra medlemmars villkor – och nu har vi och arbetsgivarsidan enats om ett nytt kollektivavtal. Här är några av de viktigaste nyheterna.
Högre löner
Den höga inflationen och det osäkra ekonomiska läget har skapat ett akut behov att stärka våra medlemmars ekonomiska förutsättningar. Vårt nya kollektivavtal innebär löneökningar på som minst 7,4 procent de kommande två åren – ett av våra viktigaste krav inför årets avtalsrörelse. Avtalet gör det också möjligt att göra satsningar för dem som tjänar minst – för varje medlem som tjänar mindre än 28 211 kronor i månaden, måste myndigheten avsätta extra pengar för löneökningar. I det nya avtalet står också tydligt att erfarenhet ska löna sig när löner ses över.
Vassare verktyg för bättre arbetsmiljö
Vi kommer aldrig acceptera osund arbetsbelastning eller att våra medlemmar utsätts för hot och våld på jobbet. Det nya kollektivavtalet innebär fortsatt samarbete mellan oss och arbetsgivarna kring viktiga och aktuella arbetsmiljöfrågor, till exempel arbetsrelaterad sjukfrånvaro och risker för hot och våld vid ensamarbete. Framöver kommer chefer och skyddsombud inom staten också få tillgång till en grundläggande utbildning om arbetsmiljö – något vi velat se länge.
Fortsatta möjligheter att ställa krav kring distansarbete
Det nya arbetslivet ställer krav på förändring. Villkoren runt distansarbete – och rätten till en fungerande arbetsplats – är frågor som spelar stor roll för våra medlemmar och där gick vi in med flera skarpa krav inför årets förhandlingar. Förhandlingar som arbetsgivarsidan nu bundit sig vid att fortsätta så fort ett nytt distansarbetsavtal finns på plats på EU-nivå.
Viktigaste vinsterna i korthet
- Löneökningar på som minst 7,4 procent de kommande två åren (4,1 procent 2023 och 3,3 procent 2024), vilket är i nivå med det så kallade märket
- ”Siffror i avtalet” – garanterade pengar för löneökningar på varje myndighet
- För varje medarbetare som tjänar under 28 211 kronor i månaden, behöver arbetsgivaren skjuta till extra pengar för löneökningar
- Höjd semesterlönegaranti – högre ersättning för den som tjänar lite
- Höjt semestertillägg
- Erfarenhet ska löna sig när löner ses över
- Ny arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud
- Fortsatta förhandlingar om distansarbete
Flera framsteg i frågor där vi krävt förändring länge
Våra vinster handlar inte bara om saker vi har tryckt särskilt mycket på inför årets förhandlingar, utan också sådana där vi jobbat länge. Till exempel rätten för båda föräldrarna, inte bara den som är gravid, att följa med till mödravårdscentral utan löneavdrag. Ett självklart jämställdhetskrav som nu blir verklighet. Det nya avtalet innebär också stärkta villkor för våra medlemmar när en myndighet flyttar.
I andra frågor har vi och arbetsgivarna stått så långt från varandra att vi inte kunnat nå hela vägen fram. Det handlar till exempel om garanterade individuella löneökningar, slopat karensavdrag, arbetstidsförkortning och att våra medlemmar inte ska stå för notan när arbetsgivare behöver höja löner till följd av lönediskriminering – viktiga krav som vi kommer fortsätta driva.
Det här ville arbetsgivarna – vi sa nej
En avtalsrörelse handlar om att driva fram förbättringar, försvara villkor vi har sedan tidigare – och se till att dåliga förslag från arbetsgivarsidan inte blir verklighet. Inför den här avtalsrörelsen gick arbetsgivarna fram med en rad krav som drastiskt skulle försämra våra medlemmars villkor, förslag där vi höll emot och tydligt markerade våra röda linjer.
- Inga garanterade löneökningar
- Rätt att sänka lönen när en medarbetare flyttas till mindre kvalificerade arbetsuppgifter mot sin vilja
- Kollektivavtal som gäller tills vidare, vilket i praktiken begränsar rätten att strejka
- Rätt att lägga semestrar utanför semestermånaderna utan att först förhandla om saken
Se vårt frukostwebbinarium om nya avtalet
Se ett inspelat webbinarium om de viktigaste nyheterna i det nya kollektivavtalet för staten. Under webbinariet deltar Sepideh Shahrokhi, organisationsutvecklare på Fackförbundet ST, och Åsa Erba Stenhammar, förhandlingschef.
Nästa steg är förhandlingar på din arbetsplats
Våra centrala kollektivavtal fungerar som utgångspunkt för de lokala förhandlingar som sedan tar vid på din arbetsplats. Här spelar det lokala facket en viktig roll. Glöm inte att hålla dig uppdaterad om vad som händer där du arbetar – prata gärna med närmsta förtroendevald!
Så såg våra krav ut
Här är några av kraven som vi lämnade över till arbetsgivarna inför årets förhandlingar om ett nytt kollektivavtal.
Höjda löner
Den osäkra ekonomiska situationen med inflation och reallönesänkningar har skapat ett akut behov att stärka våra medlemmars ekonomiska förutsättningar. Den här avtalsrörelsen går vi därför in med full kraft för att förbättra våra medlemmars löneutveckling. Staten har inte råd att förlora viktig kompetens till andra branscher.
Att arbetsgivarna följer märket när de sätter nya löner är ett viktigt och självklart krav, men vi vill mer. Utöver det kräver vi också garantier på att varje anställd får höjd lön, i synnerhet de som tjänar minst.
Sjuklön från dag ett
Dagens karensdag innebär stor ojämlikhet mellan den som alltid måste vara på plats på jobbet och den som kan arbeta hemifrån. Den leder också till att medarbetare som är sjuka känner sig tvingade att jobba av ekonomiska skäl – något som medför ökad smittrisk på arbetsplatsen och större sjukfrånvaro på sikt. Därför vill vi slopa karensavdraget och införa sjuklön från första dagen.
Kortare arbetsdagar
Utrymmet för återhämtning måste öka för att våra medlemmar ska orka och vilja jobba ett helt arbetsliv. Det är också nödvändigt för att staten ska kunna behålla och attrahera viktig kompetens. Ett konkret sätt att göra detta på är att minska arbetstiden. Det vet vi eftersom forskning visar att arbetstidsförkortning leder till minskad stress och bättre balans mellan arbetsliv och fritid. Samtidigt som det ofta leder till högre effektivitet och motivation hos de anställda. Därför kräver vi minskad arbetstid.
Gemensamma krafttag mot stress och press
Under de senaste åren har vi fått in vittnesmål efter vittnesmål om osunda arbetsförhållanden från våra medlemmar. Ohållbar arbetsbelastning, hot och våld samt brist på möjlighet till återhämtning har ökat drastiskt. Detta är helt oacceptabelt. I den här avtalsrörelsen kräver vi krafttag för minskad stress och press för våra medlemmar.
Förra avtalsrörelsen tvingade vi fram ett krav på samarbete mellan oss och Arbetsgivarverket för att stärka arbetsmiljöarbetet. Nu vill vi stärka detta ytterligare, med särskilt fokus på åtgärder mot hot och våld.
Ökat inflytande för individen – på distans och på arbetsplatsen
För att skapa välmående arbetsplatser är det viktigt att erbjuda anställda möjlighet att ha inflytande över var, när och hur de arbetar. Arbetsgivare behöver inte ha bestämmanderätt över var och när arbete utförs, så länge arbetsmiljön är bra och verksamhetens mål uppnås. Därför kräver vi att statliga arbetsgivare ska teckna avtal som ger goda förutsättningar för distansarbete.
Samtidigt bör ingen bli tvingad att arbeta på distans på grund av arbetsgivarens ovilja att betala för en kontorsplats. För vissa är kontoret den enda platsen där de kan arbeta ostört. Arbetsgivare måste även ta hänsyn till riskerna med att inte erbjuda en fysisk arbetsplats - vissa individer kan drabbas särskilt hårt, till exempel de som behöver komma bort från trångboddhet eller hotfulla och våldsamma hemförhållanden. Därför kräver vi också att statliga arbetsgivare ska garantera sina anställda ett fysiskt kontor.