Om du blir sjukskriven

Sjuka kan vi alla bli. Om det händer dig ska du kunna fokusera på att bli frisk utan att behöva oroa dig i onödan för praktiska frågor eller ekonomi. 

Du behöver då veta vad som gäller om:

  • hur du gör sjukanmälan
  • vad som gäller ifråga om karensavdrag
  • hur stor inkomst du får när du är sjuk
  • vilka krav som kan ställas på läkarintyg
  • vad rehabiliteringskedjan innebär

Här får du också information om vilka försäkringar du kan ta via ST för att förbättra din trygghet vid sjukdom eller olycksfall.

Sjukanmälan, läkarintyg och karensavdrag

När du blir sjuk och inte kan arbeta sjukanmäler du dig till din arbetsgivare. Det ska du göra direkt första dagen du blir sjuk. Kontrollera rutinen för sjukanmälan hos din arbetsgivare.  

Är du sjuk mer än sju dagar behöver du ha läkarintyg som styrker att du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Läkarintyget ska skickas till din arbetsgivare. Arbetsgivaren har möjlighet att begära in sjukintyg från första dagen i vissa fall.

Från 1 januari 2019 gäller karensavdrag på din sjuklön istället för tidigare karensdag. Karensavdrag är ett avdrag från din sjuklön, där sjuklönen beräknas från och med dag 1-14. Avdraget är 20 procent av den sjuklön du får en genomsnittlig arbetsvecka.

Den gamla lösningen med karensdag gav sjuklön från dag 2 till 14, och löneavdraget var beroende av hur du skulle ha arbetat under din karensdag. Eftersom karensdagen har avskaffats så avskaffas också reglerna om olika avdrag som du kunde få om du hade arbetat del av karensdagen.

I vissa fall kan du slippa karensavdraget, exempelvis om du blir sjuk igen inom fem kalenderdagar från du senast var sjuk eller om du haft mer än tio karensavdrag under de senaste tolv månaderna.

Din ersättning när du är sjuk och inte kan arbeta

Din ersättning under sjukperioden kan bestå av olika delar, beroende på hur länge du är sjuk.

  • sjuklön från arbetsgivaren dag 1-14 minus karensavdrag
  • sjukpenning från Försäkringskassan från sjukdag 15
  • påbyggnad av sjukpenningen genom kollektivavtal

Sjuklön från arbetsgivaren

Sjuklönen är 80 procent av din lön. Du får sjuklön från din arbetsgivare dag 1-14 minus karensavdrag.

Sjukpenning från Försäkringskassan

Är du sjuk mer än två veckor sjukanmäler arbetsgivaren dig till Försäkringskassan. Du ansöker själv om sjukpenning från Försäkringskassan.

Sjukpenningen är något lägre än 80 procent av din månadslön, upp till ett tak på 8,0 prisbasbelopp (ändrades från 7,5 prisbasbelopp till 8,0 prisbelopp den 1 juli 2018). Den sjukpenninggrundande inkomsten är högst 8,0 prisbasbelopp, vilket 2019 motsvarar 372 000 kr/år eller 31 000 kr/månad. 

Du kan få sjukpenning på ”normalnivå” i högst 365 dagar (inom en ramtid av 450 dagar). Därefter kan du få sjukpenning som är något lägre än 75 procent av din sjukpenninggrundande inkomst.

Kompletterande ersättning via kollektivavtalet

I kollektivavtalet finns rätt till ersättning från arbetsgivaren som påbyggnad på sjukpenningen. Denna ersättning är vanligtvis 10 procent av lönen upp till sjuklönetaket på 8,0 prisbasbelopp och cirka 90 procent på den del av inkomsten som ligger över detta sjuklönetak (2019: 372 000 kr/år eller 31 000 kr/månad).

Hur länge du får påbyggnad från arbetsgivaren beror på vilket kollektivavtal du omfattas av.

Rehabiliteringskedjan

Om du kan få sjukpenning, och i så fall hur länge, beror på hur mycket din sjukdom påverkar din förmåga att arbeta.

Dag 1–90

De första 90 dagarna har du rätt till sjukpenning om du inte kan utföra ditt vanliga arbete eller något annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt kan erbjuda.

Dag 91–180

Efter 90 dagar har du rätt till sjukpenning om du inte utföra ditt vanliga arbete eller något annat arbete som din arbetsgivare kan erbjuda.

Dag 181–365

Efter 180 dagar har du rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Det gäller inte om Försäkringskassan bedömer att du med stor sannolikhet kommer att kunna återgå i arbete hos din arbetsgivare före dag 366. Då bedöms din arbetsförmåga i förhållande till ditt vanliga arbete även efter dag 180. Det gäller inte heller om det anses oskäligt att pröva din arbetsförmåga i förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden.

Dag 366–

Efter 365 dagar har du bara rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Det gäller om det inte kan anses oskäligt att bedöma din arbetsförmåga i förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden.

Försäkringar genom ST

Som medlem i ST kan du få ett ökat skydd genom de försäkringar som förbundet förhandlat fram med Trygg Hansa. Försäkringarna är frivilliga och premierna för försäkringarna betalas driekt till Trygg Hansa.

Läs mer om STs medlemsförsäkringar

Ta kontakt med ST lokalt

Om du är sjuk och befarar att det kan bli långvarigt, ta kontakt med STs lokala företrädare om du behöver stöd i kontakterna med arbetsgivaren till exempel när det gäller din rehabilitering och återgång i arbete.

Om du har frågor har du också möjlighet att kontakta ST Direkt: 0771 555 444 eller stdirekt@st.org alla vardagar mellan kl 8 och 17.

Nyhet

9 saker du bör ha koll på under "vabruari"

VAB – vård av sjukt barn betyder att du har rätt att vara hemma när ditt barn är sjukt. Men reglerna kring lagen är många. Här hittar du svaren på de vanligaste frågorna.