Meddelarskydd

Meddelarskydd för insyn i den statliga verksamheten

Yttrandefriheten och meddelarfriheten är en del i skyddet av vår demokrati, tillsammans med offentlighetsprincipen. Det ger medborgarna insyn i den offentliga verksamheten. Det bidrar till att felaktiga beslut och brister blir kända och kan rättas till.
  • Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten har rätt att ta del av offentliga handlingar.
  • Yttrandefriheten innebär att alla har rätt att yttra sig och föra fram sin åsikt.
  • Meddelarfriheten innebär att anställda i statliga myndigheter har rätt att lämna ut uppgifter om verksamheten och eventuella missförhållanden, till medier för publicering. 

Det finns dock begränsningar  i meddelarfriheten, både ifråga om vilka den gäller och hur omfattande den är.

Meddelarskydd

För alla – oavsett var man arbetar – finns ett visst meddelarskydd:

  • En journalist eller redaktion som fått ett tips får inte avslöja sin källa. 

För anställda på statliga myndigheter gäller dessutom att: 

  • Myndigheten får inte försöka ta reda på vem som har ”läckt” informationen (efterforskningsförbud).
  • Myndigheten har inte rätt att bestraffa uppgiftslämnaren, om man ändå skulle få veta vem det är (repressalieförbud).

Observera att uppgifterna ska lämnas ut i syfte att publiceras i exempelvis en tidning eller annat medium med utgivningsbevis (vilket exempelvis bloggar normalt inte har). Annars gäller inte detta meddelarskydd. Det finns dock inga krav på att uppgifterna faktiskt blir publicerade.

Meddelarskyddets begränsningar 

Meddelarskyddet har vissa begränsningar som du bör vara medveten om:

  • Särskilt känslig information får inte lämnas ut, exempelvis uppgifter som rör brottsförebyggande arbete, rikets säkerhet eller enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden.
  • Sekretessbelagda handlingar får inte lämnas ut (uppgifterna får bara lämnas muntligt).

Därtill gäller inte meddelarskyddet all verksamhet som bedrivs på uppdrag av staten:

  • Statliga bolag och bolag med statligt uppdrag omfattas inte av meddelarskyddet.
  • För statliga stiftelser och privata högskolor gäller att vissa omfattas av meddelarskyddet helt, andra delvis. 
  • För affärsverk finns vissa begränsningar genom lagen om skydd för företagshemligheter. Med företagshemlighet avses uppgifter om affärs- eller driftförhållanden som företaget håller hemliga och där företagets konkurrensförmåga skadas om de sprids .

Är du osäker – kontakta ST

Känner du dig osäker på var gränserna går och vem respektive vad som omfattas av meddelarskyddet, kontakta ditt lokala fack eller ST Direkt på 0771-555 444.

I broschyren Tala, twittra eller hålla tyst? finns en fördjupad beskrivning av meddelarskydd och yttrandefrihet i statlig verksamhet och privata bolag. 

Visselblåsarsystem

På vissa myndigheter har man byggt upp ”visselblåsarsystem” där anställda anonymt kan lämna information om missförhållanden.

Observera att dessa system inte omfattas av meddelarskyddet, eftersom informationen som rapporteras in inte syftar till publicering. Dessutom räknas anmälningar i visselblåsarsystemen som offentliga handlingar och ska alltså lämnas ut om någon begär det.

STs kräver att meddelarskyddet breddas 

Den statliga utredningen ”Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet” (SOU 2013:79) har föreslagit att meddelarskyddet ska omfatta även privat verksamhet som bedrivs inom vård, skola och omsorg.

ST välkomnar detta, men menar att det inte räcker. All verksamhet som styrs av politiska beslut och finansieras med skattemedel bör omfattas av meddelarskyddet. Eventuella missförhållanden inom exempelvis flygledning och kollektivtrafik måste uppdagas – oavsett om verksamheten bedrivs i offentlig eller privat regi.