Två år med Tidöavtalet – hur påverkar det STs medlemmar?

För ett år sedan pekade Fackförbundet ST ut sex områden där vi såg risker med att regeringens politik skulle leda till minskad tillit mellan människor, försämrad medborgarservice och att ekonomi sätts före samhällets behov.

"Det blir allt svårare för statstjänstemän att göra ett bra jobb när politiker ifrågasätter deras opartiskhet"

Vad har hänt med synen på statliga tjänstemän under den här regeringen?

– Tyvärr har vi flera exempel på att synen på statligt anställda och deras professionalism ifrågasätts, vilket är att underskatta våra medlemmars kompetens något enormt. Regeringen vill utöka det straffrättsliga tjänstemannaansvaret och har tillsatt en utredning om det, trots att frågan utreddes för bara några få år sedan och man kom fram till att det inte behövs.

– Två andra exempel som verkligen engagerat oss inom ST är Tidölönerna på Regeringskansliet förra hösten, där de opolitiska tjänstemän som jobbade med frågor i Tidöavtalet skulle få högre lön än andra, och vår medlem som blev av med jobbet på Energimyndigheten på grund av att hon var engagerad i den fredliga klimatrörelsen Rebellmammorna. I det senare fallet har till och med FN riktat kritik mot svenska staten för agerandet. Energimyndigheten hänvisade till att situationen var en säkerhetsrisk, men det anser vi är att missbruka syftet med säkerhetsprövningar.

– Det här är två situationer där vi agerat kraftfullt för våra enskilda medlemmars skull, men också lyft upp frågan i debatten för att visa på att det inte ska gå till på det här sättet. Statstjänstemän behöver känna sig trygga för att kunna göra ett bra jobb och fatta svåra beslut, men det blir allt svårare för dem när politiker ifrågasätter deras opartiskhet. Eller antyder att de begår fel utan att behöva stå till svars för dem och därför behövs det ett strängare regelverk – det stämmer helt enkelt inte!

Har regeringen fortsatt göra stora neddragningar på myndigheterna?

– Ja. Redan förra året såg vi att regeringens nedskärningar på en stor del av myndigheterna riskerade att leda till sämre service till medborgarna och stressigare arbetsmiljö för våra medlemmar. Det visade sig att vi fick rätt; Försäkringskassans handläggningstider har bara blivit längre och våra förtroendevalda på många fler myndigheter vittnar om en oerhört stressig arbetssituation. I budgeten för nästa år får nu Försäkringskassan mer pengar – välbehövligt men för lite och för sent. Ryckigheten i regeringens ekonomiska politik är påtaglig – dra ned ena året, skjuta till nästa.

– Ett annat exempel på ryckigheten är att Kriminalvården får mycket mer resurser, men samtidigt ett uppdrag att dra ned på dygnskostnaden. Det kommer inte leda till den bättre arbetsmiljö på anstalter och häkten som behövs för att personalen ska stanna kvar.

– En annan förändring som nu sker är att sex myndigheter slås samman till tre, något som regeringen tror ska spara pengar. Ingen ordentlig utredning har gjorts om det är bra för verksamheten eller inte, och det är inte ens säkert att det kommer bli billigare.

– Regeringen behöver skaffa sig en förvaltningspolitik som utgår från vilken verksamhet som ska utföras, inte hur många myndigheter vi har eller att målet är att allt ska kosta mindre. Vi vet att neddragningar leder till sämre arbetsmiljö och sämre förutsättningar att göra ett bra jobb – regeringen borde ta det på allvar om inte staten ska förlora viktig kompetens när medarbetarna till slut väljer att lämna.

Är det något annat som oroar dig i regeringens politik?

– Klimatpolitiken! Eller rättare sagt bristen på klimatpolitik. Staten måste gå före i klimatarbetet om omställningen ska kunna ske i den takt som krävs. Så har det varit i alla stora samhällsomvandlingar och det gäller nu också. Men den här regeringen gör tvärtom, till exempel genom att kraftigt dra ned på anslagen till myndigheter som jobbar med miljö- och klimatfrågor.