Styrelseprotokoll

Motion från ST inom Migrationsverket om att det är dags att förbundsstyrelsen publicerar sina styrelseprotokoll

Den 30 mars 2017 uttalade sig vår förbundsordförande Britta Leijon i ett pressmeddelande som publicerades på www.st.org. I pressmeddelandet går det att läsa ”Det ska vara transparens när våra gemensamma skattepengar hanteras, säger Britta Lejon, ordförande i Fackförbundet ST.”

Det uttalande skulle lika gärna handla om vår interna organisation. I ett fackförbund så som Fackförbundet ST som verkar inom den statliga sektorn, myndigheter som bolag, så är det viktigt med en transparens mot våra medlemmar och förtroendevalda. Vi vet att förbundsstyrelsen fattar beslut som påverkar våra medlemmar i avtalsrörelsen, förbundets engagemang i vissa frågor men viktigast är hur man hanterar medlemmarnas medlemspengar.

Vi i avdelningsstyrelsen för ST inom Migrationsverket publicerar våra styrelseprotokoll på vår hemsida www.st.org/migration för att vara öppen mot våra medlemmar om vad vi beslutar om och vilka diskussioner vi har. Självklart så tänker vi på vad vi skriver i protokollen för att inte lämna ut någon person. Många av ledamöterna för egna anteckningar för att kunna komma ihåg diskussionerna mer ingående så därför behövs inte hela diskussionerna nedtecknas i protokollen.

Vi har i avdelningsstyrelsen beslutat att de ska ligga tillgängliga för alla men förbundsstyrelsens styrelseprotokoll kan ligga bakom en behörighet där man t.ex. måste vara inloggad som medlemmar för att kunna se protokollen.

Jag yrkar på att förbundsstyrelsen beslutar

Att förbundsstyrelsens styrelseprotokoll skyndsamt ska börjas publiceras på www.st.org på en undersida som är lätt att hitta.

Att förbundet ska redogöra mer kring sitt påverkansarbete.

Att om förbundsstyrelsen skulle avslå någon av att-satserna så skickas motionen vidare till kongressen 2020 för behandling.

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen delar motionärens åsikt om vikten av transparens. Det finns idag ett antal kanaler för information och dialog mellan förbundsstyrelsen och avdelningar, med förbundsstämman, avdelningsdialogerna och ordförandekonferensen som några av de viktigare plattformarna för just dialog. Ett återkommande e-postutskick till avdelningsordföranden från förbundsstyrelsen finns också sedan en tid tillbaka, med ambitionen att informera om vad som är på gång. Det finns också funktioner, exempelvis revisorer, som ska granska och följa upp förbundsstyrelsens arbete liksom förbundets ekonomi.

Förbundsstyrelsen delar inte motionärens bild av att publicerade styrelseprotokoll leder till den transparens som eftersträvas. Ett protokoll kommer aldrig att kunna ge helhetsbilden av de underlag, fördjupade rapporter och diskussioner som ligger bakom ett beslut. I de allra flesta fall finns ett bakgrundsmaterial bakom varje dagordningspunkt som, om det får stor spridning potentiellt skulle kunna försvaga förbundets position och i värsta fall skada förbundet eller gynna konkurrenter om det sprids i större kretsar. Däremot finns det andra sätt att tillgodose en ökad transparens, något förbundsstyrelsen ställer sig positiv till att se över.

Verksamhetsinriktningen och kongressbeslut följs upp löpande och årsvis för att sedan redovisas på förbundsstämman. STs påverkansarbete är en självklar del i den uppföljningen.

Slutligen, frågan om motion till kongressen. Motionstiden för kongressen 2020 gick ut den 26 februari 2020 och motionen kan av den anledningen inte behandlas på kongressen (se § 18 i stadgarna). Men som alla motioner som lämnas in mellan kongresserna så äger motionären rätten att få sin motion prövad av förbundsstämman. Det gör motionären genom en anmälan senast tre månader efter förbundsstyrelsen gett sitt motionssvar och senast två månader (tre månader om det är ett kongressår) före Förbundsstämman.

Mot bakgrund av ovanstående beslutar förbundsstyrelsen: 
att avslå första och tredje att-satsen
att anse andra att-satsen besvarad