Vår historia

Publicerad: 2022-02-08

Trygghet, utveckling och bättre villkor: ända sedan 1904 har tjänstemän i staten haft en facklig organisation.

I november 1904 grundades Extra ordinaries förening, som efter flera sammanslagningar och namnbyten nu heter Fackförbundet ST. 1904 var utmaningen att överhuvudtaget få ersättning för arbetet. Fortfarande står lönefrågor i fokus men i dag är frågor om utveckling, inflytande och arbetsmiljö lika viktiga.

Extraordinarieeländet - om rätten till lön

Extra ordinaries förening hade sin grund i det som kallades "extraordinarieeländet". Detta gick i korthet ut på att de flesta av statens anställda var extraordinarie tjänstemän. Som sådana hade de inte rätt till lön. Istället kunde de hoppas på en liten belöning vid nyår eller midsommar om myndigheten varit sparsam med papper, pennor och ljus under året.

En annan källa till inkomst var att vikariera för en ordinarie tjänsteman och på så sätt få chans att någon dag bli upphöjd till ordinarie tjänsteman med lön. Systemet levde kvar till 1935 då ett kungligt beslut drev igenom en löneplan i staten.

Viktiga händelser i STs historia

1904: De extra ordinaries förening bildas. Föreningens första krav är att extra ordinarie tjänstemän ska få betalt för sitt arbete.
1907: Föreningen kvinnor i statens tjänst bildas. De extra ordinaries förening ger ut första numret av tidskriften ”Från den svenska statsförvaltningen”.
1912: De extra ordinaries förening går samman med de ordinarie tjänstemännens föreningar och bildar Statsförvaltningens tjänstemannaförening.
1923: Behörighetslagen antas och (med flera undantag) får kvinnor rätt att ha samma tjänster som män.
1933: Förbundet ger ut det första numret av ”Tidskrift för den centrala statsförvaltningens tjänstemän”.
1935: Extraordinarieeländet upphör. En löneplan i staten införs genom kungligt beslut.
1944: Den första ombudsmannen, Bengt Winberg, anställs.
1945: Förbundet byter namn till Civila Statsförvaltningens Tjänstemannaförbund (CST). Tidningen byter namn till Statstjänstemannen.
1947: Riksdagen tar beslut om lika lön för samma tjänst i staten.
1957: CST byter namn till Statstjänstemannaförbundet. Margareta Muerling blir förbundets första kvinnliga ordförande.
1966: Förhandlings- och strejkrätt för statstjänstemän införs.
1967: Förhandlingskartellen TCO-S bildas.
1969: Statstjänstemannaförbundet, Televerkets Tjänstemannaförbund, Postverkets Tjänstemannaförbund och Statens Vattenfallsverks Tjänstemannaförbund går samman. Deras nya namn blir Statstjänstemannaförbundet.
1976: Statstjänstemän får rätt att utse personalföreträdare i statliga verks styrelser.
1980: Statstjänstemannaförbundet har sin första strejk.
1985: Jämställdhetsavtal för staten tecknas. Förbundet är i den så kallade Följsamhetskonflikten.
1992: ST startar sin första webbplats. Pionjär och föregångare bland fackförbunden!
2000: Nytt samarbetsavtal för staten tecknas, vilket innebär nya sätt att förhandla de centrala avtalsrörelserna. En metod som använts fram till idag.
2003: Statstjänstemannaförbundet går samman med Försäkringsanställdas förbund. Tidningen Statstjänstemannen byter namn till ST Press.
2004: Den 1 januari byter förbundet namn till Fackförbundet ST. Målet var att namnet skulle vara könsneutralt och omfatta alla medlemmar och deras verksamhet. Namnet är fullständigt och ingen förkortning.
2012: Tidningen ST Press byter namn till Publikt.
2014: Förbundsstyrelsen beslutar att gå in i ett aktivt arbete med STs varumärke i syfte att stärka förbundets profil. I ett senare skedde beslutade STs kongress att behålla namnet Fackförbundet ST.
2015: ST släpper en helt ny webbplats.
2016: Kongress - Britta Lejon väljs om som förbundets ordförande. Kongressen fastställer också mål och visioner för förbundet fram till 2020.