Olika typer av förhandling

Det finns olika typer av förhandlingar, som styrs av olika regelverk i lagar och kollektivavtal. Förhandlingsordningen i STs olika kollektivavtal anger i vilken ordning man ska genomföra förhandlingar, och hur ärendet ska gå vidare om man inte kommer överens vid förhandlingen.

MBL-förhandling MBL 11-13 §

MBL-förhandling (kallas ibland inflytandeförhandling) kommer antagligen vara den vanligaste typen av förhandling du som förtroendevald blir kallad till. Genom en MBL-förhandling ska de fackliga organisationernas medlemmar få inflytande på arbetsplatsen och arbetsgivaren ett bra underlag inför ett beslut om verksamhets- eller villkorsförändringar.

Arbetsgivaren är skyldig att kalla de fackliga organisationerna man har kollektivavtal med till förhandling om viktiga förändringar i verksamheten och viktiga förändringar av arbets- eller anställningsvillkoren för medlemmarna. Förhandlingsskyldigheten för arbetsgivarparten är tänkt att inträda så tidigt att de fackliga organisationerna har en reell möjlighet att påverka det som ska beslutas om. Arbetsgivaren bör alltså inte ha tänkt färdigt innan man kallar till förhandling.

Förhandling vid arbetsbrist är ett exempel på MBL-förhandling där arbetsgivaren är skyldig att förhandla med facket. Enligt lagen om anställningsskydd ska arbetsgivaren förhandla uppsägningar på grund av både personliga skäl och arbetsbrist utifrån MBL §11-14.

Som förtroendevald förhandlar du med arbetsgivaren om förändring av verksamheten. Omplaceringsutredning, uppsägningarna och fastställande av turordning kommer i ett senare skede vid en MBL-förhandling om arbetsbrist.

Om ni inte kommer överens

Att arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet är en grundläggande princip inom arbetsrätten. Arbetsgivaren har alltså beslutanderätt, även om MBL ger fackförbunden inflytande över besluten. Uppnås inte enighet vid 11, 12 eller 13 §§-förhandlingar så kan de fackliga organisationerna begära en central förhandling. Då måste arbetsgivaren vänta med att fatta ett beslut tills den centrala förhandlingen är avslutad.

När förhandlingen är avslutad kan arbetsgivare fatta och verkställa beslut i frågan oavsett om enighet har uppnåtts eller inte.

Om arbetsgivaren genom sitt beslut bryter mot någon lag eller något avtal, kan en tvisteförhandling begäras. Däremot går det inte att gå till domstol och få själva sakfrågan prövad.

Om arbetsgivaren inte kallar till förhandling

Kallar inte arbetsgivaren till förhandling kan det röra sig om förhandlingsvägran, vilket kan leda till skadeståndsskyldighet för arbetsgivaren. I en sådan situation bör du som facklig företrädare kontakta din avdelningsstyrelse eller en central ombudsman på ST.

Central förhandling MBL 14 §

Om den lokala förhandlingen avslutas i oenighet kan endera part begära en central förhandling. Detta innebär att man lyfter förhandlingen en nivå, och att en ombudsman från ST och en representant från en arbetsgivarorganisation (eller i vissa fall arbetsgivaren) förhandlar med varandra. ST har inte delegerat mandat att tvisteförhandla till sina avdelningar, utan det är alltid STs kansli som begär central förhandling.

Intresseförhandling MBL 10 §

Om du vill väcka en fråga som rör arbetsplatsen har du som förtroendevald rätt att själv kalla din arbetsgivare till förhandling. En sådan förhandling kallas intresseförhandling och grundar sig på MBL §10. Det är alltså en förhandling facket tar initiativ till för att förbättra villkoren på arbetsplatsen.

Förhandlingar i syfte att få till kollektivavtal kan ske både på lokal och central nivå. Lokala kollektivavtal är resultat av förhandlingar mellan arbetsgivare och lokala fackliga organisationer. Centrala kollektivavtalsförhandlingar sker mellan central facklig organisation och arbetsgivarorganisation.

Vid en lokal kollektivavtalsförhandling om (till exempel om ett arbetstidsavtal) måste arbetsgivaren och de fackliga organisationerna komma överens, annars blir det inte något avtal. En intresseförhandling rör alltid frågor som inte är rättsligt reglerade i lag eller avtal. Det finns alltså inget rätt eller fel, och frågan kan inte prövas i domstols om ni inte kommer överens med arbetsgivaren.

Centrala och lokala avtal

Ett centralt avtal fungerar som en ram för en större del av arbetsmarknaden. ST tecknar till exempel centrala kollektivavtal för bland andra Staten och bransch Spårtrafik. De avtalen innehåller regler för alla arbetsplatser i sektorn om fack och arbetsgivare på arbetsplatsen inte kommer överens om något annat.

Ett exempel är att ST och Almega kan komna överens om att löneökningarna inom bransch Spårtrafik ska ligga på 2,6 procent ett år. Det stoppar inte lokala parter på ett företag från att skriva in 5 procent i löneökningar, eller 1 procent. Men kommer fack och arbetsgivare på företaget överens, då är det reglerna i de centrala avtalen som gäller.

Till STs centrala avtal

Tvisteförhandling

En tvisteförhandling är en förhandling som förs när den ena parten anser att den andra parten brutit mot gällande lag eller kollektivavtal, eller när man är oense om hur sådana regler ska tolkas. Tvisteförhandlingar kan ske både på lokal och central nivå och sista instans är Arbetsdomstolen.

Lokala tvisteförhandlingar kan till exempel handla om kollektivavtalsbrott, eller uppsägningar på grund av personliga skäl. Viktigt att komma ihåg är att det finns tidsfrister för att lyfta förhandlingen från lokal till central nivå, om ni inte kommer överens. Rätten att påkalla central förhandling är dock inte delegerad till förbundets avdelningar.

Läs mer om tidsfrister och preskriptionstider

Individärenden är ofta känsliga, och medlemmen det rör brukar vanligtvis inte vara med vid förhandlingen. Som facklig företrädare är det mycket viktigt med medlemsdialog inför en sådan förhandling, och att du kan ge medlemmen en realistisk bild av vilka val som finns och vad som kan uppnås i och med förhandlingen.

Så stöttar du en medlem i kris

Andra typer av förhandlingar

En del arbetsplatser hanterar inte inflytandefrågor inom ramen för MBL, utan har istället valt att teckna samverkansavtal. Ramavtal om samverkan för framtiden är det centrala samverkansavtalet på det statliga området.

Syftet med samverkansavtal är att göra alla medarbetare delaktiga i verksamheten, och att dialog mellan chef och medarbetare ska ske på flera nivåer, till exempel genom medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar. Samverkansavtalen kan se olika ut, men gemensamt är att arbetsgivaren informations- och förhandlingsskyldighet ersätts av samverkansförfarandet. MBLs förhandlingsparagrafer finns dock kvar i grunden, om man inte kommer överens i samverkansgruppen.

Så skapar ni inflytande via Arbetsplatsträffar (APT)

Läs mer om löneförhandlingar