Frågor och svar - Ditt nya kollektivavtal

Frågor och svar – Ditt nya kollektivavtal

Nyligen blev ett nytt centralt kollektivavtal klart för dig som är statligt anställd. Här har vi samlat några vanliga frågor och svar om det nya avtalet.

Vad innebär siffran 2,2 procent?

2,2 procent är det oenighetsutrymme, det vill säga det utrymme som finns att fördela på arbetsplatsen om inte fack och arbetsgivare kommer överens om något annat i sina lokala förhandlingar.
 

Finns det någon lönegaranti för mig som individ?

Nej, avtalet innehåller ingen så kallad individgaranti som automatiskt ger dig en lägsta löneökning. Däremot innehåller avtalet regler för att om du blir utan, eller får en ringa löneökning, så ska det göras en handlingsplan för hur du ska kunna höja din lön.
 

Vad gör jag om jag inte får 2,2 procent?

Störst möjlighet att påverka din lön och din löneutveckling har du utifrån hur du har utfört dina arbetsuppgifter. Därför är det viktigt att i utvecklingssamtal att få veta vad som förväntas av dig och det är därför som man i lönesamtalet/lönesättande samtalet i dialog med sin chef ska få veta hur man kan påverka sin löneutveckling. Att du inte får 2,2 procent behöver i sig inte vara något fel, det finns ingen garanti för det. Vad man som enskild individ får bygger på tillämpning av de kriterier som finns och eventuella satsningar.

Läs mer om hur du kan påverka din lön här
 

Vad är skillnaden mellan lönesättande samtal och lönesamtal? Vad gäller hos mig?

Lönesamtal är ett samtal som du har med din chef som följs av en facklig förhandling mellan ST och arbetsgivare för att sätta din nya lön. I ett lönesättande samtal förhandlar du din lön direkt med chefen. Blir du och din chef inte överens så kan du förklara dig oenig. Då kan ditt lokala fack och arbetsgivaren förhandla om din lön om de inte är överens om att biträda på något annat sätt.

Prata med din arbetsgivare eller en förtroendevald på din arbetsplats om vilken modell som gäller hos er och hur du kan få stöd från ditt lokala fack. Fråga särskilt efter hur du kan förbereda dig på bästa sätt. Information kan finnas på intranät med mera. Oavsett modell är det A och O att du förbereder i god tid inför samtalet.
 

Hur länge gäller avtalet?

Avtalet gäller ett år, alltså till och med 30 september 2017.
 

Vad är centrala och lokala förhandlingar?

Centrala förhandlingar i staten sker mellan fyra parter, Arbetsgivarverket, Seko, Saco-S och OFR/S.P.O, där ST ingår. De tecknar avtal för statliga sektorn och det är det centrala avtalet som nu är klart.

Lokala förhandlingar sker efter att de centrala förhandlingarna är klara. Det är förhandlingar mellan fack och varje enskild arbetsgivare, till exempel Arbetsförmedlingen eller Skatteverket. I det lokala avtalet regleras villkor utifrån förutsättningarna hos den Arbetsgivaren. Därför skiljer sig lokala avtal mellan de olika arbetsplatserna.
 

Vad är ett centralt och ett lokalt löneavtal?

Det centrala löneavtal gäller för hela den statliga sektorn. Det reglerar hur det lokala arbetet med löner ska gå till, där finns det ett bestämt utrymme vid oenighet och där regleras hur lokala förhandlingar och lönesättningen ska gå till. Avtalet är ett så kallat ramavtal. Det innebär att lokala parter fyller det med ett innehåll anpassat för myndigheten, bolaget eller motsvarande.

Ett lokalt löneavtal gör det möjligt att anpassa kriterier, modell för lönesättning, m.m. utifrån förutsättningarna på arbetsplatsen. Detta innebär att medlemmar i ST har möjlighet att påverka hur lönesättningen ska gå till på sin arbetsplats.
 

Vad betyder oenighet?

Oenighet är det som inträffar när fack och arbetsgivare inte kommer överens i löneförhandlingarna. När oenighet inträffar i löneförhandlingarna är det siffran i det centrala avtalet, i år 2,2 procent, som är oenighetsutrymmet.

Innan oenighetsutrymmet kan användas sker en process där centrala parter försöker hjälpa de lokala parterna att bli överens. Lyckas de inte så kan en lönenämnd bli aktuell. Det är lönenämnden som sedan fördelar ut oenighetsutrymmet.
 

Innebär det nya avtalet att ersättningen för läkemedel tas bort eller inte tas bort?

Arbetsgivarverkets krav i avtalsrörelsen var att ersättningen för bland annat läkemedel skulle tas bort. Denna förmån försvarade vi i ST och fick behålla i det centrala avtalet.
 

Jag läste att vi fick behålla ersättningen för läkemedel. Men den är borttagen på min arbetsplats, har inte ST koll på det?

En av styrkorna i de centrala avtalen är att det finns möjlighet att träffa lokala avtal. Det gör att ni på arbetsplatsen kan forma era arbetsvillkor utifrån era egna förutsättningar och utmaningar. Det innebär också att avtalen kan se väldigt olika ut och i vissa fall även skilja sig från det centrala avtalet. Kontrollera därför alltid med din arbetsgivare eller någon av STs förtroendevalda om vilka villkor som gäller på just din arbetsplats.
 

Vilka krav fick Arbetsgivarverket igenom?

Arbetsgivarverket fick bland annat igenom en central konsultation vid lokala arbetstidsförhandlingar, en teknisk ändring i avtalet för att lösa ett ömsesidigt problem kopplat till oregelbunden arbetstid och ett partsgemensamt arbete kring URA.

Arbetsgivarverket drev också sin linje när det gällde frågan om visstidsanställningar i staten hårt, vilket innebar att vi i ST inte nådde hela vägen med våra krav med att minska missbruket av visstidanställningar i staten.

 

Fler vanliga frågor och svar