Statliga bolags medlemskap i Svenskt Näringsliv

Press
Nyligen presenterade Fackförbundet ST rapporten "Att tala med förstånd – Statliga bolags opinionsbildning genom Svenskt Näringsliv". Rapporten visar att de statliga bolagens moderbolag betalar drygt 30 miljoner kronor per år i medlemsavgift till Svenskt Näringsliv, samtidigt som Svenskt Näringsliv tar ställning i politiska frågor som står i strid med ägaren statens uppfattning.

Regeringen och de statliga bolagen själva behöver se över sitt medlemskap i Svenskt Näringsliv. De ska istället ansluta sig till en annan arbetsgivarorganisation som inte bedriver politisk opinionsbildning, säger Britta Lejon, ordförande i Fackförbundet ST.

Den svenska staten äger helt eller delvis 49 olika bolag som tillsammans har ett värde på ungefär 500 miljarder kronor. Det är 38 av dessa bolag som är medlemmar i något av Svenskt Näringslivs branschförbund och de betalar varje år en medlemsavgift som till största delen baseras på antalet anställda samt den totala lönesumman.

Svenskt Näringsliv ser som en av sina viktigaste uppgifter att bedriva politisk opinionsbildning. Många gånger i frågor med tydliga partipolitiska konfliktytor som försäljningar av statliga bolag, nedläggning av arbetsförmedlingen och vinster i välfärden.

De statliga bolagen arbetar på det allmännas uppdrag och ska därför värna om sin opartiskhet. När de genom sitt medlemskap i Svenskt Näringsliv istället utmanar sin ägare i sakfrågor så är det inte rimligt, säger Britta Lejon, ordförande i Fackförbundet ST.

Flertalet statliga bolag vill inte redovisa sina medlemsavgifter och ibland inte heller uppge vilken arbetsgivarorganisation de är medlemmar i. Vi har därför bara kunnat räkna medlemsavgiften på de svenska delarna av moderbolaget och det är mycket försiktigt räknat eftersom många bolag också har stora dotterbolag som de också betalar medlemsavgifter för. Regeringen bör därför i sin ägarpolicy ställa krav på att de statligt ägda bolagen redovisar vilka organisationer de är medlemmar i eller stödjer på annat sätt samt hur stora belopp som betalas till varje organisation årligen.

Statligt ägda bolag bör på samma sätt som kommunala bolag omfattas av offentlighetsprincipen och de anställda bör liksom andra som arbetar på statligt uppdrag ges meddelarfrihet. Allt för att öka allmänhetens insyn och motverka korruption, avslutar Britta Lejon.

För mer information kontakta: