Vad är säkerhetsklassning?  

Vissa anställningar eller uppdrag, oftast inom staten, är säkerhetsklassade. Den som ska få ett sådant jobb måste först klara en särskild bedömning av sin pålitlighet. Detta kallas för personalsäkerhet och finns för att skydda känsliga uppgifter.  

Ett jobb där den anställda tar del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter kan placeras i säkerhetsklass. Det finns tre sådana klasser, som skiljer sig åt beroende på hur känsliga uppgifter personen kommer i kontakt med samt hur stor skada personen skulle kunna åsamka Sveriges säkerhet. Säkerhetsklass 1 innebär högsta krav på personalsäkerhet.  

Hur bedöms personalsäkerheten? 

För att placera en person i säkerhetsklass 1 behövs beslut från regeringen. Annars är det i regel arbetsgivaren, exempelvis en myndighet, som gör bedömningen. Den prövning som görs ska enligt säkerhetsskyddslagen ”klarlägga om personen kan antas vara lojal mot de intressen som skyddas […] och i övrigt pålitlig från säkerhetssynpunkt”. Målet är också att upptäcka eventuella sårbarheter som kan göra personen mottaglig för påtryckningar utifrån.  

Det här ingår i en säkerhetsprövning 

Förutom de uppgifter som framgår av betyg, intyg och referenser gör arbetsgivaren en särskild säkerhetsprövningsintervju – med fokus på personliga förhållanden. Dessutom gör Säkerhetspolisen en registerkontroll åt arbetsgivaren. Om en anställning är placerad i de två högre säkerhetsklasserna krävs i regel svenskt medborgarskap. Dessutom ska då även en särskild personutredning göras, vilket innefattar en granskning av anhöriga.   

Den anställdas situation följs upp löpande  

I och med att förutsättningarna för en anställd kan förändras är det chefens uppgift att skaffa sig aktuell och fördjupad personkännedom – främst genom samtal, men ibland också genom regelbundna registerkontroller. Har en anställd exempelvis dragit på sig stora skulder, hamnat i missbruk eller blivit extremt missnöjd med arbetsplatsen? Sådant skulle kunna innebära en säkerhetsrisk och utgöra skäl för omplacering.  

En avvägning mellan statens och personens trygghet 

Systemet med säkerhetsklassning finns för att skydda viktiga samhällsfunktioner mot spioneri, brottslighet, terror och annat som kan hota verksamheten. Samtidigt innebär ett säkerhetsklassat jobb att den anställda får ge upp en del personlig integritet. Dessutom riskerar anställningstryggheten att minska, eftersom säkerhetsprövningar delvis är subjektiva – och inte heller går att överklaga. Detta är en fråga som ST bevakar noga och där vi självklart står på medlemmarnas sida mot eventuellt godtycke.  

Exempel på statliga jobb med säkerhetsklassning 

  • Den som har tillgång till känslig information om viktig infrastruktur – till exempel kraftnät och datanät. Dessa uppgifter skulle kunna användas för att lamslå Sverige under en konflikt.   
  • Personer som har hand om Migrationsverkets resesäkerhet vid avvisningar. Det kan finnas utländska krafter som vill veta när en viss person kommer.  
  • De som jobbar för Kriminalvårdens transporttjänst, exempelvis med att ta intagna till sjukhus och rättegångar. Uppgifter därifrån skulle kunna användas för en fritagning.  
  • Alla poliser har anställningar i säkerhetsklass 3 eller högre. Polisbefäl har ofta säkerhetsklass 2 och många jobb inom Säkerhetspolisen har säkerhetsklass 1.