Utrota mobbare från STs arbetsplatser

Motioner från Lennart Lind, avdelning 499, i vilken har yrkar och föreslår hur mobbare ska utrotas från STs arbetsplatser.
 

Förbundsstyrelsens samlade svar

I flera motioner lyfter motionären upp problemet med att mobbing och kränkande särbehandling tyvärr förekommer på arbetsplatser inom STs organisationsområden. Förbundsstyrelsen vill börja med att tacka motionären för det viktiga, gedigna och noggranna arbete som motionären lagt ner för att lyfta fram och åskådliggöra denna problematik samt tacka för den åtgärdskatalog som denne presenterat för förbundsstyrelsen.

Förbundsstyrelsen vill med kraft uttala att mobbing och kränkande särbehandling är fullständigt oacceptabelt och ska inte förekomma på några arbetsplatser överhuvudtaget. Enligt arbetsmiljölagen (AML) ska arbetet utformas på sådant sätt att arbetstagare inte utsätts för psykiska belastningar som leder till ohälsa.

Detta behandlas särskilt i Arbetsmiljöverkets författningssamling 1993:17. Där framgår följande: ”Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.”

Trots lagstiftning (AML) på området finns uppskattningar utifrån begränsade lokala undersökningar på hur människor som far illa på arbetsplatser runtom i landet tros pendla mellan 10 000 upp till 30 000 långtidssjukskrivningar per år. Oavsett det faktiska antalet döljer sig bakom varje siffra en enskild människa som far illa och som inte går till jobbet ytterst på grund av den kränkande särbehandling som i lag är förbjuden. Dessutom mår många människor som går till arbetet inte bra där på grund av sådan kränkande särbehandling, vilket minskar den glädje som ett eget arbete bör medföra till gagn för såväl individ som samhälle. Att i detalj reglera dessa frågor är självfallet ingen enkel, men en viktig, uppgift, anser förbundsstyrelsen.

Allvarliga konsekvenser till följd av mobbing och kränkande särbehandling

Mobbarens avsikt är oftast att avlägsna offret från arbetsgemenskapen. Orsaken kan vara maktlystnad, avundsjuka, rädsla och dylikt. Eller viljan att utvidga sitt utrymme på någon annans bekostnad. Denne utsätts för intriger och omges av förtal. Anklagelserna är ofta stereotypa. Den utpekade kan ställas i valsituationer, där han/hon kan anklagas för fel vilket handlingssätt han/hon än har valt.

Värst är situationen självklart för den som utsätts för mobbingen och som får betala pris i form av ohälsa, försämrad självkänsla och försämrad privatekonomi genom en högre sjukfrånvaro, vilket också motionären följdriktigt påpekar, liksom att det kan ta lång tid att komma tillbaka efter att ha utsatts för kränkande behandling på en arbetsplats.

Detta är dock inte enbart ett problem för individen. Även arbetsplatsen och kollegerna tar skada av beteendet. Forskning visar att på arbetsplatser där det förekommer mobbning är det inte bara den mobbade som drabbas av till exempel högre sjukfrånvaro – även andra anställda på arbetsplatsen mår ofta dåligt och har en högre sjukfrånvaro.

Sammantaget blir mobbningen en kostsam historia för både individen, samhället och arbetsgivarna i form av bland annat sjukskrivningskostnader och nedsatt produktivitet i verksamheten.

Åtgärder mot mobbing och kränkande särbehandling

Arbetsmiljölagen föreskriver att arbetsgivaren har ett ansvar för att säkerställa en god arbetsmiljö, vilket förslagsställaren utförligt beskriver i de tre motionerna. Det finns också en särskild föreskrift om kränkande särbehandling. Den tydliggör arbetsgivarens ansvar att organisera arbetet för att, så långt det är möjligt, förhindra att kränkande särbehandling sker. Det handlar om rutiner, åtgärdsplaner och stöd och hjälp till den drabbade. Till detta avsnitt har motionären bifogat en lång egen förslagslista med syfte att finna effektiva åtgärder. Några exempel på förslag är:

  • Att arbetsgivare och fack gemensamt informerar om att ett kraftfullt arbete startats, där mobbing INTE är acceptabelt och tom förbjuden på denna arbetsplats. Attityder, kunskaper, medvetenheten hos chefer och arbetstagare måste förändras om mobbingen skall upphöra. Arbetstagaren är skyldig att följa överenskommelsen och föreskrifterna. Facket måste bli bättre på att identifiera och påtala ev. arbetsmiljöbrott”
  • ”Chefer måste vara föredömen. En chef får aldrig vara mobbare eller medverkande. Bör tänkas igenom vad händer om det upptäcks att chefen per definition är mobbare?”

Förbundsstyrelsen menar att förslagslistan innehåller många goda idéer och kan fungera som inspiration och kunskapskälla för att formulera mål, syfte och uppföljning för att skapa ett bra arbetsmiljöarbete som syftar till att stävja och förhindra uppkomst av mobbing och alla former av kränkande särbehandling. Förbundsstyrelsen delar också till fullo motionärens uppfattning om att de fackliga organisationerna här spelar en viktig roll, inte minst genom skyddsombuden som dagligen arbetar med att få till ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete i samverkan med arbetsgivaren.

Även arbetskollegor har, enligt arbetsmiljölagen, ett ansvar för att verka för en god arbetsmiljö och för att gällande föreskrifter följs. Målet är naturligtvis att mobbning aldrig ska förekomma på våra arbetsplatser och många gånger fungerar det förebyggande arbetet bra. Men tyvärr visar statistiken att regelverket inte räcker hela vägen. Problemet är att arbetsmiljölagen är en förvaltningsrättslig lag som reglerar förhållandet mellan staten och arbetsgivaren. Därför kan inte arbetsmiljöverket, utifrån den roll det har i dag, gå in i individuella ärenden. Arbetsmiljöverket kan bara inspektera hur själva systemen fungerar på arbetsplatsen, och till exempel titta på hur arbetsgivaren arbetar med att förebygga att kränkande särbehandling förekommer. Finns det brister kan arbetsgivaren ställas ansvarig att åtgärda dem så att inget händer i framtiden. Detta är nog så viktigt, men det hjälper inte den individ som redan är utsatt. Arbets­miljöverket kan aldrig i sådana här fall ställa arbetsgivaren till svars för något som redan har inträffat. 

Det finns i dag ett skydd mot trakasserier i diskrimineringslagstiftning. Men i arbets­rätten i övrigt, som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och anställda, finns det i dag inget att hämta för enskilda eller för fackförbund som vill hjälpa utsatta medlemmar. I dagens Sverige kan anställda frysas ut, systematiskt mobbas av chefer, underställd personal eller kolleger, utan att någon ställs till svars trots att det kränkande beteendet fortgår år efter år. Detta får inte fortsätta!

Förbundsstyrelsen för fram att ST har inom ramen för TCOs arbetsmiljönätverk uppmanat regeringen att se över frågan. Förbundsstyrelsen menar att en bred översyn av problematiken och av olika lagstiftning/regelverk med anknytning till mobbing och trakasserier i arbetslivet kan vara nödvändig. Fokus i en sådan översyn måste naturligtvis vara att finna möjliga, framkomliga lösningar på problemen. Nya lösningar tillsammans med ett starkt förebyggande arbete som bedrivs på många arbetsplatser, skulle precis som motionären anför, skulle kunna vara verktyg för att komma till rätta med trakasserierna på våra arbetsplatser.

I det arbete som regeringen genomfört för att ta fram en ny strategi för arbetsmiljöpolitiken (2016) har ST varit mycket pådrivande för att lyfta in arbetsmiljöfrågor av psykosocial karaktär. Av våra egna arbetsmiljöundersökningar (Temperaturmätaren 2015) där vi ställt ett antal frågor till STs skyddsombud, framgår att den psykosociala arbetsmiljön försämrats på många statliga arbetsplatser under den senaste femårsperioden. Orsaker som anges är bland annat stress och press, liten påverkan på det egna arbetet och brister i ledarskapet.

ST har framfört en rad förbättringsförslag på arbetsmiljöområdet samt föreslagit att regeringen anordnar ett kunskapsseminarium som bland annat ska behandla kränkande särbehandling och hur arbetsplatserna bäst kan rustas för att hantera arbetsmiljörisker.

Den 31 mars 2016 träder Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö i kraft jämte en handledning riktad till arbetsgivarna. Föreskrifterna innehåller ramverk för att hantera frågor inom områdena arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling. ST planerar under våren 2016 att genomföra utbildning om föreskrifterna för skyddsombud med flera. Inom ramen för TCOs arbetsmiljönätverk kommer vi att initiera flera utbildningar om kränkande särbehandling.

Förbundsstyrelsen anser att det är mycket viktigt att komma till rätta med problem med mobbing och kränkande särbehandling. Förbundsstyrelsen anser dock att med anledning av att problemen kan se olika ut på arbetsplatser runt om i landet är det viktigt att arbetet mot mobbing utformas så arbetsplatsnära som det är möjligt. I den omfattning man önskar lokalt kommer förbundsstyrelsen självklart att ge det stöd som är möjligt och nödvändigt. 

Förbundsstyrelsen beslutar att anse motionen besvarad.