Tystnadskulturen inom polisen har accepterats för länge

Debatt
Vittnesmålen om hur anställda inom Polismyndigheten utsätts för repressalier av kollegor och chefer är skrämmande. Polismyndigheten borde vara ett föredöme i hanteringen av kränkningar, inte ett avskräckande exempel, skriver bland andra Britta Lejon, förbundsordförande ST.

I Kalla faktas granskning av trakasserier inom Polismyndigheten framkommer allvarliga vittnesmål om hur medarbetare som larmar om trakasserier och sexism på arbetsplatsen tystas och utsätts för repressalier. Som företrädare för de fackliga organisationerna inom Polismyndigheten förväntar vi oss att rikspolischef Anders Thornberg prioriterar arbetet med att säkerställa att myndigheten är en trygg och jämställd arbetsplats för alla medarbetare.

Uppdrag som ställer stora krav

Problemen med tystnadskulturen inom Polismyndigheten är tyvärr ingen nyhet. Däremot är det allvarligt att problemen verkar kvarstå. Polismyndighetens uppdrag att upprätthålla lag och ordning innebär också särskilda förväntningar på hur myndigheten agerar som arbetsgivare. Medarbetare måste känna sig trygga på sin arbetsplats och säkra på att de stöttas av chefer och kollegor om de utsätts för trakasserier eller kränkningar. Anmälningar om missförhållanden måste hanteras korrekt, skyndsamt och transparent istället för att tystas ner och leda till repressalier mot den som utsatts.

Inom Polismyndigheten arbetar i dag drygt 30 000 medarbetare, både poliser och civilanställda med eller utan akademisk bakgrund. Den samlade kompetensen hos medarbetare med vitt skilda bakgrunder behövs för att möta en allt mer komplex brottslighet. Då behöver Sveriges största myndighet också visa att man tar det interna arbetsmiljöarbetet på allvar och arbetar för en organisationskultur som präglas av sunda värderingar.

Vi förväntar oss att chefer inom Polismyndigheten har utbildning, kompetens och förutsättningar för att kunna stötta medarbetare som utsätts för kränkningar och att myndigheten intensifierar det förebyggande arbetet.

Populär arbetsplats

Polismyndigheten rankas högt bland de mest attraktiva arbetsgivarna i offentlig sektor men myndigheten måste också försäkra sig om att man kan attrahera och behålla medarbetare på sikt. I dag är personalomsättningen dubbelt så hög bland civilanställda som bland poliser. Särskilt bland medarbetare med spetskompetens finns en uppenbar risk att Polismyndigheten bara blir en tillfällig arbetsplats och att myndigheten därmed går miste om upparbetad erfarenhet och kunskaper som förvärvats i arbetet.

När det gäller poliser ligger utmaningen bland annat i att yrket inte attraherar tillräckligt många som har vad som krävs för att leva upp till antagningskraven. Dessutom har erfarna poliser under senare år lämnat yrket i en omfattning vi inte sett tidigare, vilket också inneburit en stor förlust av erfarenhet och förvärvade kunskaper.

För att bli en mer attraktiv arbetsgivare – måste myndigheten visa att man tar problemen med tystnadskultur och repressalier på allvar.

I en tid då poliskåren behöver växa kraftigt och en komplex brottslighet ställer allt högre krav på både poliser och civila måste Polismyndigheten göra mer för att vårda sin viktigaste resurs – personalen. Som en del i det – och för att bli en mer attraktiv arbetsgivare – måste myndigheten visa att man tar problemen med tystnadskultur och repressalier på allvar.

Från politiskt håll har det på senare år pratats mycket om att ta i med hårdhandskarna mot en allt grövre kriminalitet. Uppenbarligen behövs också hårdare nypor i arbetet med Polismyndighetens interna kultur och arbetsmiljö.

Som fackliga organisationer förväntar vi oss att rikspolischef Anders Thornberg nu tar tag i frågan och redovisar vilka åtgärder myndighetsledningen avser att vidta för att komma till rätta med problemen. Från politiskt håll förväntar vi oss att inrikesminister Mikael Damberg bevakar frågan och ställer krav på att Polismyndigheten gör mer för att se till att visionen om ett tryggt och säkert Sverige även gäller innan för myndighetens egna väggar.

Lee Wermelin, förbundsordförande Akavia

Anna Owens, ordförande S-Saco vid Polismyndigheten

Lena Nitz, förbundsordförande Polisförbundet

Valle Karlsson, förbundsordförande Seko

Karna Tillheden, ordförande Seko vid Polismyndigheten

Britta Lejon, förbundsordförande ST

Pär Renberg, ordförande ST vid Polismyndigheten

Artikeln publicerades i Göteborgs-Posten 12/02/2021

Läs artikeln i Göteborgs-Posten