Så säkrar du medlemmars anställningstrygghet vid omlokalisering

Nyhet
I höst drev ST en tvist i Arbetsdomstolen (AD) angående arbetsskyldighetens omfattning vid en flytt av myndighet. Tvistefrågan gällde vad som sker om en individ inte vill följa med när en myndighet omlokaliseras. Ska personen bli uppsagd på grund av arbetsbrist eller tvingas att säga upp sig själv?

ADs dom innebär att anställda blir tvungna att säga upp sig själva om de inte vill flytta med till den nya orten. Genom domen (AD 2017 nr 59) står det klart att statligt anställda har en arbetsskyldighet på en annan ort i landet än där de tidigare arbetat om regeringen beslutat att flytta myndigheten och om man inte kommit överens om något annat. Det är i det lokala arbetet vi har möjlighet till inflytande. Det är fullt möjligt att på varje myndighet att genom kollektivavtal eller enskilda anställningsavtal avtala om att inte ha en nationell arbetsskyldighet. På vissa håll har man genom lokala förhandlingar kommit överens om att de anställda inte har arbetsskyldighet på den nya orten.

Det här kan du göra:

  • I första hand rekommenderar vi att ni lokalt på varje myndighet genom kollektivavtal avtalar om frågan om arbetsskyldighet. Kontakta din avdelningsansombudsman för stöd i denna fråga.
  • Om ni inte kan komma överens genom kollektivavtalsreglering är rekommendationen att istället se över de enskilda anställningsavtalen och myndighetens anställningsbeslut.
  • Arbeta kontinuerligt för att medlemmarna ska få skriftliga anställningsavtal där arbetsskyldigheten framgår.

Staten har sällan skriftliga anställningsavtal

I staten finns sällan skriftliga anställningsavtal, utan arbetsgivaren och arbetstagaren kommer muntligen överens om anställning (civilrättsligt anställningsavtal) som ofta bekräftats genom arbetsgivarens (förvaltningsrättsliga) anställningsbeslut. På vissa håll har de anställda skrivningar i sina enskilda anställningsavtal eller i anställningsbeslut, med en angiven arbetsplats, placeringsort eller motsvarande på ett sådant sätt att de inte har en nationell arbetsskyldighet.

Om frågan överhuvudtaget berörts är två vanliga uttryckssätt i anställningsbeslut/avtal är att den anställde ”för närvarande” eller ”tills vidare” är placerad vid en viss ort.

Dessa båda uttryckssätt betyder att arbetsorten går att förändra inom ramen för anställningen. Arbetsgivaren kan alltså ensidigt, genom ett arbetsgivarbeslut, förändra arbetstagarens placeringsort. Det framgår av AD 1994 nr 24. 

Svårt att ändra i anställningsavtalen

Det ofta svårt att få till förändringar i sitt befintliga anställningsavtal under en pågående anställning. Om den arbetssökande inte själv har uppmärksammat frågan lämnas den ofta oreglerad. Om frågan om arbetsskyldighet är oreglerad gäller nationell arbetsskyldighet om regeringen beslutar att omlokalisera en hel myndighet. Det spelar ingen roll att den anställde sökt och erhållit ett arbete på en viss ort om man inte uttryckligen kommit överens om att det enbart avser arbete på den aktuella orten.

  • Det är därför viktigt att man lokalt fackligt på myndigheten uppmärksammar vilka standardformuleringar som finns i anställningsbeslut/avtal.
  • Även varje individ, den enskilde arbetstagaren eller arbetssökande, har en viktig kontrollfunktion att uppmärksamma och komma överens med arbetsgivaren, vid nyanställning eller vid andra tillfällen när anställningsavtalet kan komma att omregleras, på vilken ort arbetet ska utföras.