Har vi fel om Arbetsförmedlingen?

Debatt
Regeringen hävdar att den nu anslår extra mycket resurser de närmaste åren för särskilda åtgärder, som ska gå till de som behöver mest stöd på arbetsmarknaden. Vi ser inte att pengarna går till det, svarar Britta Lejon och Åsa Johansson från Fackförbundet ST.

I samband med webbinariet ”Vem tjänar på Arbetsförmedlingens reformering” (Arena Idé 3 december) presenterade ST rapporten ”3 förslag för en bättre reformering av Arbetsförmedlingen”. Där visade vi att den pågående förändringen av Arbetsförmedlingen innebär att en mindre andel av resurserna läggs på gruppen arbetssökande som har svårast att få jobb och behöver särskilda insatser, medan alltmer resurser läggs på åtgärder som rör grupper som kan få ny anställning utan stödåtgärder.

Roger Mörtvik, statssekreterare för arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, medverkade på webbinariet och menade att rapporten inte ger en korrekt bild av utvecklingen på Arbetsförmedlingen. Enligt honom kommer reformeringen innebära att stödet till dem längst ifrån arbetsmarknaden fortsatt ska vara en prioriterad uppgift för Arbetsförmedlingen.

Har vi fel då?

Arbetsförmedlingen beskriver själva i sina årsredovisningar hur det skett en systematisk överföring av resurser från verksamhetsområdet ”Rusta” (som innebär extra stödåtgärder till de som inte bedöms kunna få en anställning på egen hand), till verksamhetsområdet ”Matcha” (som handlar om att sätta de som söker arbete i kontakt med de som anställer). Den här utvecklingen är alltså inget som ST själva har identifierat. Den minskade lokala närvaron drabbar dessutom främst de som är i behov av särskilda stödåtgärder.

Men Roger Mörtvik hävdar att regeringen nu anslår extra mycket resurser de närmaste åren för särskilda åtgärder, som ska gå till de som behöver mest stöd.

Vi ser inte att pengarna går till det.

Det ställs inget krav på att de fristående aktörerna i matchningstjänsterna ska vara lokalt närvarande på den ort där de bedriver verksamhet.

Det vi ser är ett urholkat förvaltningsanslag till Arbetsförmedlingen, och allt färre riktiga Arbetsförmedlingskontor runt om i landet. Arbetsförmedlingens lokala närvaro är en viktig förutsättning för att de som står längst ifrån arbetsmarknaden ska få det stöd de är i stort behov av. Vi ser också ett anslag till programverksamheter som i större utsträckning ska gå till att köpa in matchningstjänster. Men det ställs inget krav på att de fristående aktörerna i matchningstjänsterna ska vara lokalt närvarande på den ort där de bedriver verksamhet. Därför menar vi att med nuvarande politik kommer utvecklingen fortsätta i samma riktning – allt mindre resurser går till de som står längst ifrån arbetsmarknaden.

Vi har dock uppfattat att inte heller regeringen är nöjd med den minskade lokala närvaron som Arbetsförmedlingen nu har, och Roger Mörtvik talade om att han såg en ”förbättringspotential”.

Det gör vi också.

Efter pandemin kommer vi ha en extremt hög arbetslöshet, samtidigt som vi fått allt fler arbetssökande som inte har en färdig gymnasieutbildning eller som av andra orsaker står långt från arbetsmarknaden. Den allvarliga situationen löses inte av att regeringen satsar extra resurser på att köpa in matchningstjänster. Regeringen måste kunna visa att Arbetsförmedlingen ska prioritera de som har svårast att få ett jobb, att myndigheten ska finnas på plats på riktigt i hela landet, och att staten fortsatt ska ta sitt ansvar för arbetsmarknadspolitiken.

Britta Lejon, förbundsordförande för ST

Åsa Johansson, ordförande ST inom Arbetsförmedlingen

Artikeln publicerades i Dagens Arena 13/12/2020

Läs artikeln i Dagens Arena

Nyhet

Tre förslag för en bättre reformering av Arbetsförmedlingen

I en tid då Arbetsförmedlingen genomgår stora förändringar förmår inte debatten om myndigheten att skildra dess utveckling och framtida reformering på ett korrekt sätt, menar Fackförbundet ST. Därför presenterar Fackförbundet ST tre förslag för en bättre reformering av Arbetsförmedlingen.