Fack och arbetsgivare kommer överens om villkoren i arbetslivet. Dessa överenskommelser bekräftas i kollektivavtal. Staten lägger fast vissa grunder, men det är arbetsmarknadens parter som tar det slutliga ansvaret för vad som ska gälla. De enas om villkor som passar behoven i olika sektorer och branscher. Det är vad som kallas den svenska partsmodellen. 

Gå direkt till en lista på dina kollektivavtal

Bättre villkor i kollektivavtal

Genom kollektivavtalen har facket förhandlat fram bättre villkor i arbetslivet. Exempel på villkor i våra avtal som förbättrar våra förmåner i lag, är:

• Sjuklön och föräldralön: kompletterar sjukpenningen och föräldrapenningen från försäkringskassan
• Arbetstidsförkortning: kortare veckoarbetstid än arbetstidslagens 40 timmar
• Semester: på många arbetsplatser ger avtalet fler semesterdagar än semesterlagens 25
• Ökad trygghet: blir du uppsagd kan avtalet ge förlängd uppsägningstid och stöd när du söker jobb
• Tjänstepension: komplettering till den allmänna pensionen

I kollektivavtalen enas parterna (arbetsgivare och fackförbund) också om lön och andra ersättningar (t ex för övertidsarbete). Dessa villkor finns enbart i kollektivavtal, här finns ingen lagstiftning i botten.

Vad är kollektivavtalet värt?

Kollektivavtalen kompletterar arbetsrätten

Lagarna i arbetslivet är i stor utsträckning så kallade ramlagar. Det innebär att facket och arbetsgivarna kan komma överens om att ersätta hela eller delar av lagen med regler som fungerar bättre i på arbetsplatsen.

Vem täcks av kollektivavtal?

Alla som jobbar på en arbetsplats där det finns kollektivavtal täcks av kollektivavtalet, även de som inte är med i facket. Det här kan självklart verka konstigt. Den som inte är med i facket får ju samma fördelar utan att betala medlemsavgift. Men den här principen är faktiskt något som vi från fackligt håll försvarar.

Om motsatsen skulle råda, det vill säga att det bara var de som är anslutna till ett fackförbund som omfattades av kollektivavtalet, skulle arbetsgivare kunna ställa arbetstagare mot arbetstagare och anställa den som är billigast. Detta skulle vi som anställda inte tjäna på i längden. 

Starka fack = bättre avtal

När ett nytt avtal ska förhandlas fram är det helt avgörande för facken hur många medlemmar de företräder. Ju fler medlemmar, desto starkare förhandlingsposition. Och ju starkare förhandlingsposition vi har, desto bättre avtal kan vi förhandla fram. Så genom att vara med i facket bidrar du till att du och dina kollegor får det bättre på jobbet. 

Parterna förhandlar för arbetsfred

Fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna har olika intressen, men förhandlar för att hitta lösningar. När ett kollektivavtal är färdigt råder det arbetsfred tills avtalet sägs upp eller löper ut. Det betyder att varken facket eller arbetsgivarna får ta till stridsåtgärder. Exempel på fackliga stridsåtgärder är strejk, övertidsblockad och nyanställningsblockad, lockout är exempel på stridsåtgärd för arbetsgivarorganisationer. 

Det är många frågor som parterna kommer överens om i kollektivavtal. De viktigaste är:

• lön och löneutveckling
• anställningsvillkor (arbetstider, semester, sjuklön, pension m.m.)
• omställningsavtal och kollektivavtalsförsäkringar
• hur parterna ska samverka på arbetsplatsen