Fack och arbetsgivare kommer överens om villkoren i arbetslivet. Dessa överenskommelser bekräftas i kollektivavtal. Staten lägger fast vissa grunder, men det är arbetsmarknadens parter som, till stor del, tar det slutliga ansvaret för vad som ska gälla. De enas genom kollektivavtal om villkor som passar behoven i olika sektorer och branscher och det kallas för den svenska modellen.  

Gå direkt till en lista på dina kollektivavtal

Kollektivavtal ger ännu bättre villkor än arbetsrätten

Lagarna i arbetslivet är i stor utsträckning så kallade ramlagar. Det innebär att facket och arbetsgivarna kan komma överens om att ersätta hela eller delar av lagen med regler som fungerar bättre på arbetsplatsen. 

Genom kollektivavtalen har facket förhandlat fram bättre villkor i arbetslivet. Exempel på villkor i våra avtal som förbättrar våra förmåner i lag är: 

• Kortare jobbveckor: I många av våra avtal gäller kortare veckoarbetstid än arbetstidslagens 40 timmar. 
• Mer semester: På många arbetsplatser ger våra avtal fler semesterdagar än semesterlagens 25. 
• Extra ekonomiskt stöd om du blir sjuk eller ska vara föräldraledig: Sjuklön och föräldralön kompletterar både sjukpenningen och föräldrapenningen från Försäkringskassan. 
• Ökad anställningstrygghet och stöd till nytt jobb: Om du blir uppsagd kan avtalet ge förlängd uppsägningstid och stöd när du söker jobb 
• Mer pengar till din tjänstepension: Våra avtal kompletterar den allmänna pensionen så att du får ut mer när du går i pension. 

I kollektivavtalen enas parterna (arbetsgivare och fackförbund) också om lön och andra ersättningar (till exempel för övertidsarbete). Dessa villkor finns enbart i kollektivavtal, här finns ingen lagstiftning i botten. 

Vad är kollektivavtalet värt?

Alla på jobbet omfattas av kollektivavtalet

Alla som jobbar på en arbetsplats där det finns kollektivavtal täcks av kollektivavtalet, även om du inte är med i facket. Det här kan självklart verka konstigt. Den som inte är med i facket får ju samma fördelar utan att betala medlemsavgift. Men den här principen är faktiskt något som vi från fackligt håll försvarar. 

Om det vore så att bara fackliga medlemmar omfattades av kollektivavtal skulle arbetsgivaren kunna ställa arbetstagare mot arbetstagare och bara anställa den som är billigast. Detta skulle vi som anställda inte tjäna på i längden. 

Fler medlemmar i facket = bättre kollektivavtal

När ett nytt avtal ska förhandlas fram är det helt avgörande för facken hur många medlemmar vi företräder. Ju fler medlemmar desto starkare förhandlingsposition, och ju starkare förhandlingsposition desto bättre avtal kan vi förhandla fram.  

Så genom att vara med i facket bidrar du till att du och dina kollegor får det bättre på jobbet!  

Ett kollektivavtal gäller tills ett nytt förhandlas fram

Fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna som förhandlar om kollektivavtalen har olika intressen, men förhandlar för att hitta lösningar. När ett kollektivavtal är färdigt råder det arbetsfred tills avtalet sägs upp eller löper ut. Det betyder att varken facket eller arbetsgivarna får ta till stridsåtgärder.  

Exempel på fackliga stridsåtgärder är strejk, övertidsblockad och nyanställningsblockad, lockout är exempel på stridsåtgärd för arbetsgivarorganisationer.  

Det är många frågor som parterna kommer överens om i kollektivavtal. De viktigaste är: 

• lön och löneutveckling 
• anställningsvillkor (arbetstider, semester, sjuklön, pension m.m.) 
• omställningsavtal och kollektivavtalsförsäkringar 
• hur parterna ska samverka på arbetsplatsen